Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Hältor är vanligt förekommande hos hästar. För att identifiera och lokalisera var hältan sitter studeras symmetrin i hästens rörelsemönster. Islandshästens rörelsemönster skiljer sig från de flesta andra hästraser med sin utökade förmåga att röra sig i pass och tölt. Därför har denna litteraturstudie valt att studera: hur rörelsemönstret hos islandshästar ser ut, variationer inom pass och tölt och vad som påverkar rörelsemönstret.
Islandshästen skiljer sig genetiskt från hästar med endast tre gångarter genom en mutation som orsakar ett aminosyrabyte. Normala genotypen, vildtypen, CC har varianterna CA och AA hos de flesta islandshästar. CA kopplas generellt till 4-gångare som utöver skritt, trav och galopp även kan tölta. AA kopplas generellt till 5-gångare som dessutom kan röra sig i pass. AAgenotypen har en förstärkande effekt på koordination av laterala gångarter och negativ effekt på diagonala rörelsemönster. Förmågan att röra sig i pass påverkar rytmen och stabiliteten i skritt, trav och galopp.
Pass är en symmetrisk gångart. Steget är lateralt kopplat och stegsekvensen är VB och VF följt av ett svävmoment, sedan HB och HF, följt av ytterligare ett svävmoment. ”Grisepass” är en variant av pass som ofta sker i lägre tempon och saknar svävmoment. En frikoppling av de laterala benparen i pass ger 4-taktspass; en visuell tidsskillnad mellan isättning av samma sidas framben och bakben ses. Fyrtaktspass är positivt korrelerat till ökande hastigheter. Stora individuella skillnader kan ses mellan hästars rörelsemönster i pass. Viktboots kan positivt påverka enhetligheten och synkroniseringen av det laterala benparet framförallt hos hästar med mindre erfarenhet.
Tölt är en symmetrisk gångart med både laterala och diagonala supportfaser. Stegsekvensen är VB, VF, HB, HF. Svävfaser under tölt är debatterat: tidiga definitioner beskriver tölten utan svävmoment medan nyare studier visar på mindre svävmoment hos de flesta hästar. Passtaktig tölt har en förlängd lateral supportfas medan travtaktig tölt har en förlängd diagonal supportfas. Mindre individuella skillnader ses och få hästar är naturtöltare.
Avslutningsvis, islandshästen skiljer sig i sitt rörelsemönster mot vanliga 3-gångartshästar. Genuppsättning, hastighet, skoning och verkning, träningsstatus, ryttarens vikt m.m. påverkar hästens steg och resulterar i individuella variationer samt individuella svar på förändring. Kunskap om islandshästens rörelsemönster och insikten i de individuella variationerna ger bättre förutsättningar att kunna notera avvikande mönster och därmed bedöma hältor.
Rörelsemönster är väldigt individuellt. Det är svårt att applicera alla studier på alla hästar. För att kunna säga exakt hur rörelsemönstret för olika typer av islandshästar ser ut och hur olika typer av islandshästar påverkas av förändring behövs flera studier som är riktade mot olika grupper av hästar: 5-gångare, 4-gångare, travtaktiga hästar, passtaktiga hästar, naturtöltare m.m. Först då kan alla variationer av rörelsemönster hos islandshästen beskrivas och jämföras mer effektivt och vetenskapligt.

Lameness in horses is a common problem. To detect and localize the lameness the symmetry and movement of the horse is analyzed. The movement of Icelandic horses differ from almost all other horse breeds with their additional gaits pace and toelt. This review is based on the theory that the additional gaits may influence the motion pattern in Icelandic horses. What does the motion pattern of Icelandic horses look like, the variations of pace and toelt as well as factors that influence the motion pattern.
The Icelandic horse differ genetically from most other horse breeds due to a mutation which causes a shift in the normal genotype, the wildtype, CC. CC has the variants CA or AA among most Icelandic horses. CA horses are generally classified as four-gaiters with the additional toelt meanwhile AA horses generally also have the ability to move in pace. The AA genotype enhances the coordination of the ipsilateral gaits and negatively effects the diagonal motion patterns. The ability to pace effects the walk, trot and canter.
Pace is a symmetrical gait with lateral couplet strides. The step sequence is LH and LF together followed by a suspension phase and then RH and RF together followed by another suspension phase. So called piggy-pace is a variation of pace most common at low velocity and lack suspension. A disconnection between the ipsilateral legs with a visual time difference between footfall of the front and hind leg is described as a 4-beat pace. Different horses have substantial individual variations of motion patterns in pace. The added weights of the forelimbs effect the gait-uniformity, especially in horses with less experience.
Toelt is a symmetrical gait with both diagonal and lateral support phases. The stepping sequence is LH, LF, RH, RF. It is debated whether or not the toelt has a suspension phase: early definitions classify it as having no suspension while more recent studies show suspension phases among most Icelandic horses. Pacey toelt has an extended phase of lateral support whereas trotty toelt has an extended phase of diagonal support. Small individual differences are seen between horses and few horses are naturally good at toelt. The genes, velocity, shoeing and the weight of the rider affect the stride.
To conclude, the motion pattern of the Icelandic horse differs from the normal tree-gaited horse. The motion pattern is affected by the genotype, age, experience, external factors etc., resulting in large individual variations and individual responses to alterations. A knowledge of the difference in the motion pattern is needed in the evaluation of the movement and the assessment of lameness. Further studies, directed towards four gaiters, five gaiters, pacey horses, trotty horses etc. are needed to evaluate, describe and compare all variations in the motion patterns among Icelandic horses in an effective and scientific matter.