Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Flera länder i världen driver en expansiv retorik i sin jordbrukspolitik där ökad produktion ligger till grund för ökad export. Detta ökar konkurrensen på världsmarknaden vilket har haft en negativ påverkan på marknadspriser. Denna prisutvecklingen har lett vidare till en negativ påverkan på lönsamheten inom svenskt lantbruk som upplever låg lönsamhet. Svenska mjölkproducenter är vana med ett fluktuerande mjölkpris som är starkt influerat av världsmarknadspriset. Ska svenska bönder verka på en marknad kraftigt influerad av världsmarknadspriser är dock sänkta produktionskostnader och ökad produktivitet en förutsättning. Historiskt har lantbruket genomgått enorma strukturförändringar, där storleksrationalisering ständigt präglat utvecklingen och även ökat produktiviteten. Sett till de fluktuerande priserna och svårförutsägbara makrohändelser som påverkar mjölkföretagarnas lönsamhet är det påtagligt att en investering inom svensk mjölkproduktion är förenat med stort risktagande. Mjölkproducenter som vill investera för att möta en hårdare konkurrens är ofta beroende av externt kapital. Den riskfyllda investering samt låga lönsamheten inom mjölkproduktion innebär att mjölkproducenter upplever det som svårt att få externt kapital. Den vanligaste typen av extern finansiering till företag kommer från banker. När företagare söker banklån är det viktigt att de förstår logiken för kreditgivarens beslutsprocess. Detta för att öka möjligheten till beviljad kreditansökan samt för att förstå vilka faktorer som ökar chanser att få god kreditvärdighet.

Den här uppsatsens syfte är att analysera hur storleksrationaliseringstrenden över tid förändrat kreditgivningsprocessen till mjölkföretag och vilka faktorer som har störst betydelse vid kreditbeslutet. Inom studien har fem intervjuer genomförts med bankanställda med segmentsansvar för jord och skogsbruksföretag på fem svenska storbanker. Dessa intervjuer ger en inblick i hur banker hanterar mjölkproducenter som kreditkunder. Studien avgränsas till att endast undersöka kreditgivning till mjölkföretag som vill investera i syfte att storleksrationalisera sin produktion.

Studien är av kvalitativ forskningskaraktär och ett abduktivt tillvägagångssätt har använts. Detta för att studien syftar till att förstå ett fenomen. Det teoretiska ramverket innefattar både litteraturgenomgång och teorier. Det perspektiv som använts i studien är ett agentteoretiskt perspektiv med fokus på asymmetrisk information för att beskriva problematiken mellan långivare och låntagare. För att ge detta begreppet ytterligare en dimension kompletteras det med prospektteorin som förklarar hur vi människor hanterar och bedömer risker.

Slutsatsen av studien är att mjölkproduktion anses som en kapitalkrävande bransch, samtidigt som kassaflöden och lönsamheten ofta är svag, vilket innebär en utmaning för finansiering till branschen. I framtiden kommer det därför att ställas höga krav på morgondagens företagare vad gäller förmåga att attrahera kapital, hantera risk och effektivisera driften. Som kreditgivare är det svårt att kontrollera om en lantbrukare har de ledarskapsegenskaper som krävs för att driva en större verksamhet. Därför är det en fördel om lantbrukaren kan uppvisa goda meriter från tidigare egna verksamheter. Detta leder till att de som redan klarat av en storleksrationalisering har en fördel vid kontakt med banken, vilket i sig driver på storleksrationalisering inom svensk mjölkproduktion.

Several countries in the world conduct a fast growing rhetoric in their agricultural policy, where increased production is the basis for increased exports. This increases the competition in the world market, which has had a negative impact on market prices. This price trend has led to a negative impact on the profitability of Swedish agriculture which is experiencing low profitability. Swedish dairy producers are used to fluctuating milk prices, which are strongly influenced by world market prices. But if the Swedish farmers are to operate on a market that is heavily influenced by world market prices, it’s necessary to lower production costs and increased productivity. Historically, agriculture has undergone a tremendous structural change, where size rationalization has constantly characterized developments, but productivity has also risen. With the fluctuating milk prices and the effect macro events has on the profitability of the dairy industry, investing in the diary production can be associated with high risk taking. The risky investment and low profitability in milk production mean that farmers are having difficulty seeking external capital. That means that milk producers who want to invest in their production face a tough competition when seeking external capital. The most common type of external financing for dairy producers comes from banks. When entrepreneurs apply for bank loans, it is important that they understand the logic of the creditor's decision-making process in order to increase the chance of receiving the credit.

This paper aims to analyze how the size rationalization trend has changed the lending process to dairy companies and what factors are most important in the credit decision making. Five creditors at various Swedish banking departments has been interviewed. These interviews provide an insight into banks handling of diary producers as credit seekers. The study is limited to examining only the possible credit to dairy companies who want to invest in order to size rationalize their production.

The study is of a qualitative research character and an abductive approach has been used. This is because the study aims at understanding a phenomenon. The theoretical framework includes both literature review and theories. The literature review explains and summarizes relevant literature as the basis for the study. The perspective used in the study is an agenttheoretical perspective focusing on asymmetric information to describe the problem that might arise between lenders and borrowers. In order to give this concept a further dimension, we also include the prospect theory, which explains how we handle and assess risks.

The study shows that there is a conscious risk for the bank to invest in milk production, as there is already overproduction in this market and the prices are pressed. It is therefore crucial that the farmer can convince the creditor that despite this fierce competition, he or she can do better than anyone else, and still generate profits and manage the bank's money. Farmers can prove that they can manage this by showing a track record how they manage to make their business grow before, or how thay’ve been able to increased profits earlier.