Lindgren, Niki, 2018. Lek, lärande och utveckling : underlag till representation av barnperspektivet i stadsbyggandet. First cycle, G2E. Alnarp: SLU, Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101)
|
PDF
1MB |
Abstract
Idag finns det flera lagar, styrdokument och riktlinjer kring barn och deras fysiska miljö. Detta kandidatarbete syftar till att bidra med en ökad förståelse kring uppkomsten av dessa och varför de är nödvändiga. Uppsatsen är skriven ur ett barnperspektiv och ämnar fungera som en röst utåt och synliggöra deras plats i staden. För att förstå dagens förutsättningar krävs förståelse för historiska skeden och beslut som lett fram till den syn vi har på barn idag.
Genom en litteraturstudie läggs den teoretiska grunden som utreder begreppet barndom samt barnets historiska positionering i samhället. De senaste tiotal åren har avgörande forskning gjorts på dessa ämnen och lett fram till aktuella teorier, begrepp och tankar som idag präglar barnperspektivet. Även fenomenet barn och lek utreds och visar sig vara starkt sammankopplad med barns utveckling. I uppsatsens andra del undersöks Malmö stads egna planeringsverktyg Lekvärdesfaktor, både till dess innehåll men också som verktyg. Lekvärdesfaktorn är ett försök att säkerställa kvalitativa och utvecklande utomhusmiljöer för barn genom att översätta kvalitativa upplevelser till mätbara riktlinjer. Att säkerställa barnperspektivet på detta sätt har gett Malmö ett gott rykte på den nationella arenan och det har inspirerat andra kommuner att arbeta på liknande sätt.
Resultatet av de båda delarna diskuteras sedan i uppsatsens avslutande del. Det framgår tydligt att de lagar och styrdokument som används idag härstammar från den senare delen av 1900-talet. Det visar sig även finnas en koppling mellan forskning och planeringsverktyget Lekvärdesfaktor. Ett antal utvecklingspotentialer för Lekvärdesfaktorn målas upp och kopplas bland annat till bristande insikt i den pedagogiska verksamheten samt svårigheter att kombinera vissa krav med ett förtätningsideal. Men det viktigaste av allt att ta med sig av uppsatsen är att barn är beroende av vuxna för överlevnaden av barnperspektivet.
Today there are several laws and guidelines regarding children and their physical environment. The purpose of this bachelor thesis is to contribute to an increased understanding of why these exist and why they are of great importance. Another key thing to remember is that this paper is written from a child perspective and aims to represent their voice and recognize their needs and physical space in the city. In order to understand how we perceive children today, it is necessary to understand the historical aspects and decisions that have been made.
By studying literature, a theoretical foundation is laid out to explain the concept of childhood and the child’s historical positioning in society. In the last decades, crucial research has been made on these topics and has led to current theories, methods and thoughts that characterize the child perspective today. Furthermore, the thesis investigates the phenomenon children and play, which proves to have a strong connection to the physical, psychological and social development of the child. The second part of the thesis identifies and analyses the municipality of Malmö’s own planning tool Lekvärdesfaktor. More specifically, the planning tool is an attempt to grant the existence of good outdoor spaces for children by translating qualitative values into measurable guidelines. Malmö’s way of working with the child perspective in the planning process has given them a good reputation which has inspired other municipalities in Sweden to work in a similar way.
The result of the two parts is later discussed in the final pages of the thesis. It is explained that the laws and guidelines used today derive from the latter part of the 20th century. Moreover, there is a link tightly tying research and the planning tool Lekvärdesfaktorn together. However, a number of problems regarding the planning tool are identified. As a result of that, the paper states a couple of possible changes to Lekvärdesfaktorn in an attempt to improve the quality of the planning tool. The identified problems are linked to planners and architects lack of insight in the world of the preschool. Additionally, this paper also highlights the possible difficulties in combining the child perspective with building dense cities. Above all, the most important thing to remember from this paper is that children are dependent on adults in order for the child perspective to survive.
Main title: | Lek, lärande och utveckling |
---|---|
Subtitle: | underlag till representation av barnperspektivet i stadsbyggandet |
Authors: | Lindgren, Niki |
Supervisor: | Mellqvist, Helena |
Examiner: | Gyllin, Mats |
Series: | UNSPECIFIED |
Volume/Sequential designation: | UNSPECIFIED |
Year of Publication: | 2018 |
Level and depth descriptor: | First cycle, G2E |
Student's programme affiliation: | LY002 Landscape Architecture Programme, Alnarp 300 HEC |
Supervising department: | (LTJ, LTV) > Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101) |
Keywords: | barnperspektiv, Lekvärdesfaktor, friyta, förskola, förskolegård, barn, planering |
URN:NBN: | urn:nbn:se:slu:epsilon-s-9949 |
Permanent URL: | http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-9949 |
Subject. Use of subject categories until 2023-04-30.: | Landscape architecture |
Language: | Swedish |
Deposited On: | 13 Nov 2018 11:33 |
Metadata Last Modified: | 27 Feb 2019 10:46 |
Repository Staff Only: item control page