Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

SUMMARY
For thousands of years horses have been at people's side. They have been used for transportation at war, to save time, manpower and money. For practical reason, man has forced the horses into narrow spaces. Stabling includes factors as feeding and bedding. In the boxes the bedding materials must be kept clean and maintain good hygiene. Common bedding materials in Sweden are wood shavings, straw and peat. Alternative bedding materials such as newspaper and pelleted straw have been introduced to the market. American studies have shown that pelleted recycled newspaper has great potential as bedding to horses.
In recent years the supply have been reduced and prices have increased on traditional bedding material, consequently other options are needed. New bedding materials that are made of residuals from production of cardboard in the form of pellets or flakes have just been or will be introduced to the market. These new materials have not been studied in daily horse management.
The aim was to study these new bedding materials to see if they paid off in the long run and if the stable environment was satisfactory. The study had three main questions. Is the working time shorter for the new bedding materials? Is the stable environment satisfactory in relation to Swedish animal welfare legislation? Which of the bedding material has the best economical pay-off?
The study tested three new bedding of cardboard (“mix”, “pellets” and “cardboard”) and wood shavings were used as control. There were four groups of six horses in each group during eight weeks of the study. The experiment was located in the White stable in the National Equestrian Centre at Strömsholm. The boxes were cleaned twice a day, once in the morning and once in the afternoon by nine students and a groom (all with previous experience of stable duties) on a rotational basis where two to four people attended each time. The working time of cleaning the boxes and adding fresh bedding materials were noted. Ammonia concentration was measured in each box, three times during a study with one week a part. A test was made to measure how many times each bedding material could absorb its own weight of water. The data were processed statistically and the significance level was set at p <0.05. Analysis of variance was done to find significant differences between treatments and where appropriate significant differences were followed with post-hoc test (Holm-Sidak).
The study showed that the best option was the “mix” with good absorption, shortest time for cleaning boxes and had the least bedding material consumption during a study of eight weeks. The “pellets” had the best absorption with six times its own weight. During the phase of establishment more “pellets” was needed than the other bedding materials, but it levelled out in the study since it was not necessary to fill any “pellets” at all in the first two weeks. The “cardboard” (flings) was more expensive than the other materials, had lower absorption and a greater bedding material consumption than that of the other bedding materials.
The study had two hypotheses. The first, "Bedding materials of cardboard give shorter working time than for wood shavings", was accepted for cleaning boxes but not for adding additional material. The second, "Bedding materials of cardboard provide satisfactory stable environment", was accepted.
In conclusion, the wood shavings had the lowest cost per box considering time for work and amount of bedding material. The new bedding materials were easy to handle, had a positive impact on working time and gave a satisfactory stable environment. However, the price is currently too high for the new bedding materials should be economically successful. Therefore, the price would be lowered so that the new materials could have a better introduction to the market.

REFERAT
Hästar har funnits vid människans sida i tusentals år. För att spara tid, arbetskraft och ekonomi har människan satt in hästarna i trängre uppströdda utrymmen än i deras naturliga miljö. I lantbruksbyggnader såsom ko- och svinstall har man mekaniserat utgödslingssystemen på grund av dyr arbetskraft och tunga arbetsmoment. För att utveckla stallarbetet måste man få in mer pengar i hästbranschen så att det går att investera i ett mekaniskt utgödslingssystem. En viktig aspekt på investeringar i arbetsmiljön är att investeringarna kan leda till ökad trivsel på arbetsplatsen och där med ökad arbetsglädje.
Ströbäddar och strödda liggplatser ska hållas torra och ha en god hygienisk kvalitet. De vanligaste strömedlen i dag är kutterspån, halm och torv. Kutterspån är det material som används mest övergripande i Sverige. På senare år har det framkommit alternativa strömaterial som tidningspapper och halmpellets. Amerikanska studier har visat att pelleterat tidningspapper har en stor potential som strömedel till häst. Då tillgången minskar och priserna ökar på traditionella strömedel, såsom halm och spån finns det behov av alternativa strömedel.
Det senaste året har det kommit nya strömaterial på svenska marknaden, vilka är gjorda av rester från produktion av wellpapp i form av såväl pellets som flingor. Dessa har inte utvärderats avseende ströåtgång, arbetstid och ammoniakavgång från bädden. Dessa faktorer behöver undersökas i daglig drift.
Studiens syfte var att följa upp nya strömaterial som kommit ut på marknaden för att kontrollera lönsamheten i den dagliga driften och undersöka att aktuella djurskyddsföreskrifter enligt Statens Jordbruksverk kan följas. Studien har tre frågeställningar. Ger ströprodukter från wellpapp kortare arbetstid? Ger ströprodukter från wellpapp tillfredsställande stallmiljö i enlighet med Statens Jordbruksverks föreskrifter? Vilket av strömedlen lönar sig mest ekonomiskt?
I den aktuella studien testades tre nya strömaterial av restprodukter från wellpapp, benämnda mix, pellets och wellpapp. Kutterspån användes som kontroll. Det var fyra stycken grupper med sex hästar i varje grupp under försökets åtta veckor. Försöket var beläget i Vita stallet på Ridskolan Strömsholm. Boxarna mockades två gånger per dag, en gång på morgonen och en gång på eftermiddagen, av nio stycken kandidatstudenter och en hästskötare enligt ett roterande schema. Vid stalltjänsten deltog två till fyra personer, alla med hästerfarenhet. Arbetstiden för mockning samt påfyllning av rent nytt strö noterades. Under försökets gång mättes ammoniakhalten tre gånger i varje box. Ett test gjordes för att mäta uppsugningsförmågan på strömaterialen. Resultatet bearbetades statistiskt i statistikprogrammet SigmaStat och signifikansnivån sattes till p<0,05. Variansanalys (ANOVA) gjordes för att hitta signifikanta skillnader mellan grupper för de olika parametrarna. Där signifikanta skillnader fanns följdes detta upp med Holm-Sidak som post-hoc test för signifikanta skillnader inom en parameter.
Studien visade att det bästa alternativet var mixen, då den både hade bra uppsugningsförmåga, gick fortast att mocka i och den hade minst ströåtgång under försökets åtta veckor. Pelletsen hade den bästa uppsugningsförmågan med sex gånger sin egen vikt. Under etableringsfasen behövdes det ströas mera pellets än till de andra strömaterialen, men det jämnades ut under studiens gång då det inte behövdes fyllas på något strö alls under de två första veckorna. Något som visades under studiens gång var att strömaterialet wellpapp både var dyrare än de andra materialen och hade sämre uppsugningsförmåga. Dessutom var ströåtgången av wellpapp större än hos de andra strömaterialen.
Studien hade två hypoteser. ”De nya ströprodukterna ger kortare arbetstid än för kutterspån” antogs avseende arbetstid för mockning men inte för ströning. ”De nya ströprodukterna ger tillfredställande stallmiljö” antogs.
Resultatet från studien sammanfattades i följande slutsatser. De nya strömaterialen var lätta att hantera, hade positiv inverkan på arbetstiden och gav en tillfredställande stallmiljö. Dock är priset i dagens läge för högt för att de nya strömaterialen ska vara ekonomiskt vinnande, när kutterspån fortfarande är ett billigare alternativ. Därför skulle priset sänkas, så att de nya materialen kan få en bättre start på marknaden, då nya material kan vara svårinarbetade.