Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Cykelplanering ställs inför stora utmaningar i dagens samhälle. Bara genom att cykla korta sträckor i svenska städer upplever jag brister i cykelinfrastrukturen. I detta arbete undersöker jag vilka konsekvenser i stadsbilden det skulle bli om policydokuments krav på cykelbanor appliceras i fysisk struktur. Arbetets syfte är att undersöka vilka konsekvenser huvudnätsstandarden ger i stadslandskapet om kraven på cykelnätet appliceras i stor och liten skala. Arbetet fokuserar på utformningen för cykelbanor anpassat för skol- och arbetspendling hos trafikmogna trafikanter. Genom litteraturstudie, kartstudie, platsstudie, dialog och skissande valdes ett huvudcykelnät mellan Stadsskogen och Alingsås station. Alingsås är en småstad med 22 000 invånare beläget 5 mil nordost om Göteborg. Stadsskogen är ett nybyggt bostadsområde som ska bindas ihop med en gen cykelbana till centrala Alingsås. På detta huvudnät skissades åtta platser utifrån litteraturens standard och konsekvenserna i stadslandskapet bedömdes. Cykelbanan ska vara två meter bred, separerad från motortrafik med en skyddsremsa på en meter. Dessutom ska gående separeras från cyklister med en trettio centimeter bred skiljeremsa med avvikande material. Resultatet visar på vikten att planera för cykel i olika skalor. Dessutom visar det att det inte går att sektorplanera för cykel, eller trafik, eftersom vägens utformning påverkar mer än bara transportflöden. Den undersökta litteraturen ställer varierade krav på dragning och hvudnätsstandarden av cykelbanor vilket gör att skisserna speglar författarens tolkning av vad som är huvudnätsstandard. Slutsatsen visar att efterlevnad av kraven på huvudnätsstandard ger stora konsekvenser i stadslandskapet. Trädrader, naturmark, planteringar, motortrafikytor, gångbanor och tomtmark är markyta som behöver tas i anspråk om cykelstandarden höjs. Slutsatserna i arbetet utgår från Alingsås men går att översätta i ett nationellt perspektiv där förutsättningarna påminner om de i Alingsås.

Bike planning faces major challenges in today's society. Just by cycling short distances in Swedish cities, I experience shortcomings in the bike infrastructure. In this thesis, I investigate what the consequences in the cityscape would be, if policy requirements on cycling tracks were applied in physical structure. The purpose of the thesis is to investigate the consequences of the main network standard in the urban landscape if the requirements on the cycle network are applied on a large and small scale. The thesis focuses on the design of cycle lanes adapted for school and work shifting by traffic-driven road users. Through a literature study, map study, site study, dialogue and sketching, a main cycle network was chosen between Stadsskogen and Alingsås station. Alingsås is a small town with 22,000 inhabitants located 5 kilometres northeast of Gothenburg, Sweden. Stadsskogen is a newly built residential area, which planners want to connect with a cycle path to central Alingsås On this main network, eight sites were sketched based on the standard of literature and the impacts in the urban landscape were assessed. The cycle path should be two meters wide, separated from motor traffic with a protective strip of one meter. In addition, pedestrians must be separated from cyclists with a thirty centimetre wide dividing line with different material. The result shows the importance of planning for bicycles in different scales. In addition, it shows that it is not possible to sector plan for bicycles, or traffic, because the design of the road affects more than just transport flows. The literature studied varies according to the requirement stretch of the main network standards and the design of the cycle path. The conclusion shows that compliance with the requirements of the mains network gives major consequences in the urban landscape. In this thesis, there are nature, tree lines, parking or plots that are claimed, as the street becomes wider to accommodate separated one-way cycle tracks. My conclusion is that it is not possible to follow the authorities' guidelines without causing major consequences in the urban landscape. Either the traffic needs to be planned from the outset, or parallel measures need to be rescheduled to increase bicycle traffic. The conclusions of the work are based on Alingsås but can be translated in a national perspective, where the conditions resemble those in Alingsås.