Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Trygghet i grön utemiljö är ett ämne som är aktuellt både i samhällsdebatt och i vetenskapliga sammanhang. En trygghetsupplevelse har olika perspektiv och är individuell från person till person. En person som känner sig hemma i en miljö kan känna sig otrygg i en annan.

Inom forskningen studeras olika aspekter såsom utformningen av miljön, hur människor använder platsen eller hur bekant platsen känns för en själv. En viktig faktor för att känna sig trygg på en plats är att den ska vara orienterbar. Det innebär att det ska finnas en tydlig möjlighet till överblick på platsen och den ska vara lätt att förstå för de som vistas där. Om inte dessa faktorer uppfylls kan miljön kännas otrygg, vilket resulterar i att människor väljer bort att besöka eller vistas på vissa platser. Trygghet handlar ofta om känslan och oron att utsättas för brott, även om sannolikheten för att det ska hända inte är stor.

Mellan Lomma och Habo Ljung löper ett cykelstråk som används dagligen bland annat av cyklister, motionärer och hundrastare. Stråket är en del av Lomma kommuns naturreservat och går parallellt med bilvägen Södra Västkustvägen. Stråket är omslutet av tät växtlighet, vilket kan ses som en vacker naturupplevelse och samtidigt som en otrygg plats att vistas på både dag och nattid.

Stråket har drabbats av ett flertal incidenter under åren som indirekt kan kopplas till den täta vegetationen som omsluter det. Bland annat har det förekommit blottare längs sträckan och arga hundar som bitit förbipasserande. En tät vegetation avskärmar den utsatta personen från eventuell hjälp från förbipasserande bilar, och känslan av otrygghet blir en negativ faktor.

Syftet med detta examensarbete är att identifiera vilka faktorer och aspekter på och utmed cykelvägen som är viktiga för den upplevda tryggheten och hitta förändringar som kan skapa en tryggare upplevelse för människor, utan att minska stråkets rekreationsvärde. Studien har tre frågeställningar, som är: 1. Vilka är de viktigaste aspekterna att tänka på vid utformning och skötsel av gröna utemiljöer utifrån ett trygghetsperspektiv? 2. Vilka för den upplevda tryggheten positiva respektive negativa förhållanden finns idag utmed cykelvägen? 3. Hur kan de problematiska punkterna och sekvenserna utmed cykelvägen göras tryggare utan att minska rekreationsvärdet? För att kunna svara på dessa tre frågor har populärvetenskapliga rapporter, examensarbeten, artiklar, internetkällor och böcker studerats. En fallstudie med platsanalys har också gjorts, där intervjuer med brukare ingick. Utifrån resultaten från litteraturen och fallstudien fick vi fram en tydlig bild kring problematiken utmed stråket och åtgärderna som krävs för en ökad trygghet.