Home About Browse Search
Svenska


Jönsson, Anna, 2018. Grönytefaktorn : receptet för goda livsmiljöer i täta städer?. First cycle, G2E. Alnarp: SLU, Department of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101)

[img] PDF
1MB

Abstract

Stadens grönstruktur spelar en viktig roll för att skapa livsviktiga värden i form av habitat och ekosystemtjänster i byggda miljöer. När grönytor i staden minskar på grund av förtätning ställs därför högre krav på de verktyg som används för att skapa goda livsmiljöer för människor, djur och växter. Grönytefaktorn, förkortat GYF, är ett verktyg som används för att beräkna andelen grönska och vatten vid exploatering med syftet att inkludera dessa värden vid planering och utförande. GYF har tillämpats av Malmö stad inom Miljöbyggprogram SYD sedan år 2009. Malmö stad framhåller att GYF används för att uppnå målet med att skapa en tät och grön stad med tillgång till rekreation samtidigt som biologisk mångfald inte hotas. Stockholms stad har i samband med arbetet av Norra Djurgårdsstaden inspirerats av Malmös stads arbete med GYF. Därför har Stockholm stad tagit fram en egen version av verktyget med bland annat tillägg för både rekreativa värden och biodiversitet. Detta lyfter frågan om GYF som Malmö stad tillämpat fram tills idag varit tillräcklig för att uppnå kommunens mål, vilket leder till frågeställningarna för arbetet:

- Räcker grönytefaktorn som används i Malmö idag som ett planeringsverktyg för att främja biodiversitet och rekreativa värden i en stad som förtätas?

- Hur har grönytefaktorn för Norra Djurgårdsstaden utvecklats i förhållande till modellen i Malmö stad. Bidrar detta i större utsträckning till att gynna biodiversitet och rekreativa värden?

Målet med arbetet utgörs av att genom en litteraturstudie undersöka vilka kriterier som kan behövas inom stadsplanering för att skapa rekreativa värden och biodiversitet i en stad som förtätas. Vidare framställs tillämpning av GYF i både Malmö stad och Stockholm stad genom en fallstudie. Resultatet av fallstudien och litteraturstudien diskuteras sedan för att besvara arbetets frågeställningar.

I litteraturstudien framhålls urban grönska utgöra en viktig faktor för att skapa kulturella ekosystemtjänster som fysisk och psykisk rekreation. Detta främjas bland annat genom tillgång, nåbarhet och kvalité av grönska. Biodiversitet stödjer i sin tur alla ekosystemtjänster och gynnas genom bevarandet av stora och befintliga grönytor, spridningsvägar mellan dessa samt lokalt anpassade kompletteringar av grönska i staden.

I fallstudien framställs GYF som använts inom Miljöbyggprogram SYD inte innehålla några direkta faktorer som berör rekreation. Inte heller läggs någon större vikt vid att bevara tillräckligt stora grönområden, befintliga värden eller lokalt anpassade åtgärder för biologisk mångfald. GYF för Norra Djurgårdsstaden har tillskillnad från Malmö stads modell infört tilläggsfaktorer för biodiversitet och rekreativa värden samt anpassat verktyget efter varje projekt. Dessutom kompletteras GYF kvartersmark med GYF allmän platsmark och värden för rekreation och biodiversitet som inte kan skapas på en begränsad yta vägs därför in i Stockholms tillämpning av GYF. Sammanfattningsvis kan därför arbetet med GYF i Stockholm stad i större utsträckning än Malmö stads gynna rekreativa värden och biodiversitet.

,

Urban green structures could be considered important in creating habitats and ecosystem services and therefore good environments for humans, animals and vegetation. Consequently, as urban green space decreases due to densification, higher demands are placed on physical planning to create these qualities. Biotope area factor, abbreviated BAF, is a tool for ensuring green and blue values in new building projects and has been practiced by the city of Malmö trough Miljöbyggprogram SYD since 2009. The goal of this has been to create a dense and green city with access to recreation, while biodiversity is not threatened. Furthermore, the city of Stockholm has been inspired by the BAF practiced by the city of Malmö and has therefore developed their own version of BAF regarding the work of Norra Djurgårdsstaden. This model has been supplemented with additions for both recreational values and biodiversity. This raises the issue if BAF practiced by the city of Malmö has been sufficient to create these values, which leads to the questions for this work:

- Is the Biotope area factor used by the city of Malmö today able to support values of recreation and biodiversity in a city undergoing densification?

- How has the Biotope area factor changed in Norra Djurgårdsstaden opposed to the model used by Malmö stad. Does this to a greater extent include values of biodiversity and recreation?

The aim of this essay is to investigate which elements are needed to create recreation and biodiversity in a densified city. This will be attained through a literature study. Furthermore, the application of BAF in the city of Malmö and Stockholm will be presented trough a case study. The result is later discussed in combination with the literature study to answer the questions of the work.
The literature study highlights the importance of urban green space in creating cultural ecosystem services as restoring mental fatigue and encouraging physical activity. This requires approachability, quality and asset of green space. Biodiversity supports all ecosystem services and is reliant on the preservation of large green areas, but also locally adapted complementary smaller habitats in the city.

The case study displays that BAF used though Miljöbyggprogram SYD has no immediate factors for recreation, it neither takes in consideration preserving existing values for biodiversity or locally adapted arrangements. On the contrary, BAF used in Norra Djurgårdsstaden has introduced additional factors for both biodiversity and recreational values, as well as being adapted for each site. The model is also supplemented with BAF for public place, where large areas can balance values for recreation as well as biodiversity. Concluding, both recreational values and biodiversity seems to be considered in the BAF applied in the city of Stockholm opposite to the model used by the city of Malmö.

Main title:Grönytefaktorn
Subtitle:receptet för goda livsmiljöer i täta städer?
Authors:Jönsson, Anna
Supervisor:Bensch, Åsa
Examiner:Kristoffersson, Anders
Series:UNSPECIFIED
Volume/Sequential designation:UNSPECIFIED
Year of Publication:2018
Level and depth descriptor:First cycle, G2E
Student's programme affiliation:LY002 Landscape Architecture Programme, Alnarp 300 HEC
Supervising department:(LTJ, LTV) > Department of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101)
Keywords:grönytefaktor, rekreation, biodiversitet, biotope area factor, miljöbyggprogram SYD, Malmö, Norra Djurgårdsstaden, Stockholm
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-9844
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-9844
Subjects:Landscape architecture
Language:Swedish
Deposited On:03 Oct 2018 13:54
Metadata Last Modified:27 Feb 2019 10:46

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits