Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Skotning av grot (avverkningsrester; grenar och toppar) är vedertaget inom skogs-bruket sedan 1980-talet. Många olika system har genom åren använts för ändamålet, men det saknas en sammanställning av systemen. Dessutom har grotskotningen sedan 2012 minskat i Sverige tack vare alternativa bränslekällor som används i värmeverk. I Södra Sverige skotas det fortfarande en del grot med specialutrustade grotskotare. I områden i Västra Götaland är det dessutom vanligt att använda sig av konventionella rundvirkesskotare utrustade med grotgrip för grotskotning. Det är dock oklart hur dessa konventionella skotare står sig mot de specialutrustade grotskotare som nyttjas. Syftet med studien var således att göra en sammanställning av historiska och nutida system som används till grotskotning, samt att jämföra en grotskotare med en kon-ventionell skotare med avseende på tidsåtgång, laststorlek, skotningshastighet samt kostnader för grotskotning.

Sammanställningen av system gjordes genom litteraturstudier och genom att prata med erfarna maskinförare och tillverkare av specialutrustning för grotskotning. Den jämförande studien genomfördes i fält som en tidsstudie där de två skotarna studera-des på två objekt i Södra Skogsägarnas område i Skövde.

Resultatet visade att den konventionella skotaren hade en lägre produktivitet än grot-skotaren. Grotskotaren uppvisade en medelproduktivitet på 32,3 och 32,2 råton/G0h jämfört med den konventionella skotaren som uppvisade medelproduktiviteter på 27,3 respektive 29,7 råton/G0h.

Den konventionella skotaren hade en lägre tidsåtgång per lass skotad grot, 1997 re-spektive 1785 cmin. Grotskotaren uppvisade tidsåtgångar per lass på 2319 och 2209 cmin. Detta ter sig logiskt då laststorleken var större för grotskotaren. Grotskotaren lastade 12,3 och 11,8 ton och den konventionella skotaren lastade 9,1 respektive 8,8 ton. Kostnadsmässigt uppvisade grotskotaren ett bättre ekonomiskt resultat än den konventionella skotaren. Vid normerade skotningsavstånd (280 respektive 220m) var kostnaden 26,4 och 25,5 kr/ton för grotskotaren och 29,8 respektive 29,1 kr/ton för den konventionella skotaren.

Resultatet visar att en skotare utrustad med grotrede har en högre produktivitet, lägre kostnad och högre vinstutdelning än en konventionell skotare som skotar grot. Den konventionella skotaren är dock att föredra på trakter med ett kort terrängtransport-avstånd.

Residue logging is common in forestry since the 1980s. Many different systems have been used, but a proper compilation of these is missing. Residue forwarding has de-creased in Sweden since 2012, mostly caused by plants using alternative fuel sources. In southern Sweden there is however, still quite a lot of residue that is forwarded by specially equiped residue forwarders. In certain areas in Västra Götaland the use of conventional forwarders used for residue forwarding is common. It is however, not known if the use of conventional forwarders is better or at least equally good as using residue forwarders. The purpose of the study was to make a compilation of historical and present systems used for residue forwarding, and to make a comparative study of a residue forwarder and a conventional forwarder referencing to time consumption, load size, forwarding speed and costs.

The compilation of systems was made by literature studies and by talking to experi-enced drivers and manufacturers of special equipment for residue forwarding. The comparative study was done as a time study of two forwarders on two objects in Södra Skogsägarna area in Skövde.

The conventional forwarder showed a lower productivity than the residue forwarder on the studied objects. The residue forwarder had a productivity of 32,3 and 32,2 raw tonnes/G0h compared to the conventional forwarders productivity of 27,3 and 29,7 raw tonnes/G0h.

Time consumption for the conventional forwarder was lower per forwarded load compared to the residue forwarder, 1997 and1785 cmin compared to 2319 and 2209 cmin. This is rather logical as the residue forwarder had a larger loading space. A full load for the residue forwarder was 12,3 and 11,8 tons, compared to 9,1 and 8,8 tons for the conventional forwarder.

The residue forwarder showed a lower cost per forwarded ton compared to the con-ventional forwarder. At a normed transport distance (280 and 220 m) the cost was 26,5 and 25,5 sek/ton for the residue