Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Många skyddade skogar i Europa har förändrats sedan den tidigare markanvändningen upphört. Skogar som förr var betade eller användes till slåtter har växt igen och blivit slutna skogar. Igenväxandet av skogar i den boreo-nemorala zonen har främst gynnat skuggtåliga trädarter som gran, men på kalkrik mark även skogsalm och lundalm på bekostnad av mer ljuskrävande arter som ask, ek och hassel. Även fältskiktsvegetationen har förändrats, då ljuskrävande arter har försvunnit och mer typiska skogsarter tillkommit eller ökat. Under senare tid har dock både almsjuka och askskottsjuka lett till att alm och ask delvis eller helt försvunnit från trädskiktet. En förändring har åter kunnat ses i vegetationen, luckor har skapats i trädskiktet och mer ljuskrävande arter har åter etablerat sig. I detta arbete studerades vegetationsförändringar i två alm-askdominerade lundar på södra Öland, Dalby lund och Västerstads almlund. Syftet var att studera vegetationens utveckling sedan en tidigare undersökning från år 1987 för att se hur och om lundarna förändrats samt bedöma skadeläget för alm och ask. Vid datainsamlingen lades provytor ut, i dessa skattades täckning av arter, diameter i brösthöjd (dbh) mättes på alla träd över sju cm i diameter och sjukdomsläget för alla almar och askar bedömdes. Resultaten visade på att andelen grova träd hade ökat och diameterfördelningen hade formen av en omvänd j-kurva, vilket är typiskt för naturskogar. Alm och ask var kraftigt påverkade av sjukdomarna, men de flesta av träden stod fortfarande upp. I fältskiktet var minskningen av sommararter signifikant för Västerstads almlund. Ingen tydlig effekt av ett ökat ljusinsläpp på grund av döda och fallna träd konstaterades ännu i någon av lundarnas fältskikt. Utvecklingen av lundarna har sedan igenväxningen startade följt samma utvecklingsmönster som alm-ask skogar på fastlandet med liknande historia. Förändringarna i de öländska lundarna på grund av sjukdomarna kommer förmodligen likna de på fastlandet där skogarna drabbades av almsjuka tidigare. På fastlandet har ett ordentligt uppslag av ask skett men efter infektion av askskottsjukan har dessa delvis dött. På Öland lär därför detta askuppslag inte bli lika kraftigt då almsjuka och askskottsjuka drabbade lundarna ungefär samtidigt. I lundarna på Öland kommer stora luckor at skapas som kommer att göra det möjligt för mer ljuskrävande arter att etablera sig eller öka. Även de ekar och lindar som idag finns i trädskiktet kan komma att gynnas. Kanske kan det nu skapas möjlighet för dessa träd att föryngra sig för första gången på länge. Utvecklingen i de undersökta almlundarna är exempel på en global trend som sannolikt kommer att fortsätta, där trädarter drabbas av olika sjukdomar som leder till stora konsekvenser för skogsekosystemen.

The structure of many protected forests in Europe has changed since the earlier land use has ceased. Semi-open forests that once were grazed or used for hay collection have now become more dense forests with a closed canopy. The densification of boreo-nemoral forest has mainly benefited shade tolerant tree species such as spruce, but at calcareous grounds also wych elm and field elm at the expense of light-demanding species such as ash, pedunculate oak and hazel. Also the field layer vegetation has changed, light demanding species have disappeared and more shade tolerant species have established or increased. However, lately elm and ash have suffered from Dutch elm disease and ash dieback and they have now partly or totally disappeared from the tree layer. A change has once more been seen in the vegetation, glades are created and more light tolerant species can recolonize. In this thesis vegetation changes were studied in two small forests at southern Öland, Dalby lund and Västerstads almlund. The aim was to study the development of the vegetation since a previous investigation in 1987 to see if and how the forests have changed and also to assess the health status of elm and ash. Sample plots were used for data collection where vegetation cover was estimated for each species, diameter at breast-height (dbh) (for trees over 7 cm in diameter) was measured and the health status for elm and ash was assessed. The results showed that the share of coarse trees had increased and the dbh-distribution had a reversed j-shaped curve typical for unmanaged forests. Elm and ash were heavily affected by the diseases but most of the trees were still standing. In the field layer, a decrease of summer species was noted in Västerstads almlund. No effect according to the increase in light because of dead and fallen trees could be confirmed yet in the field layer of any of the forests. The changes in the two forests, because of the diseases will probably be like the ones seen on the Swedish mainland where forests suffered from Dutch elm disease much earlier. On the mainland there has been a vigorous regeneration of ash seedlings, but because of ash dieback most of them are now dead. At Öland this increase in ash seedlings will not be that large because the two diseases affected the forests at the same time. In the forests of Öland, large glades will be created which favor light demanding species. But also oaks and lindens that already are present may be favored. Perhaps, conditions are created for those species to regenerate for the first time in a long time. The developments in the two assessed elm forests are examples of a global trend where tree species are affected by diseases which lead to considerable consequences for forest ecosystems. This is a problem that will continue because the spread of new diseases is benefited by increased global trade.