Home About Browse Search
Svenska


Löfdahl, Amanda, 2018. De var så glada och åt allt vi satte fram : en studie om skogsarbetarkockan och hennes liv i kojan. Second cycle, A2E. 2018: SLU, Dept. of Forest Resource Management

[img] PDF
3MB

Abstract

Kockor som arbetade i skogsarbetarkojor började sporadiskt förekomma i de norrländska länen i slutet av 1800-talet och början på 1900-talet. Under den första delen av 1900-talet var det väldigt vanligt att en kvinna, oftast ung, levde och arbetade tillsammans med männen i de avlägset belägna kojorna.

Det övergripande syftet var att berätta om och kontextualisera kockans roll i det operativa skogsbruket ur ett skogshistoriskt perspektiv. Jag har därmed också velat synliggöra kvinnors arbete inom skogsbruket under den första delen av 1900-talet. Jag ville ta reda på hur hennes arbets- och levnadsförhållanden i skogsarbetarkojan var. Jag utförde 14 intervjuer med före detta kockor som var verksamma mellan åren 1936 och 1960 för att få en så heltäckande bild som möjligt över denna spännande period i den norrländska skogshistorien. Min studie hade även som syfte att diskutera kockans betydelse för skogsarbetarnas välbefinnande. Vidare undersökte jag källmaterial för jämförelser med andra länders organisation kring hushållning.

Under vinterns kalla månader levde kockan tillsammans med 6 – 20 man i en koja som ofta var oisolerad och väldigt enkelt inredd. Hennes huvudsakliga arbetsuppgifter var att laga maten och sköta städningen i kojan. Detta med väldigt knappa resurser till sitt förfogande. Med en frihet att planera sin egen arbetsdag ansvarade hon för att beräkna och planera inköpen av matvaror och göra en veckomatsedel. Arbetsdagarna var långa och präglades av tungt och slitsamt jobb.

Det mest återkommande temat i berättelserna har varit detaljer om maten och hur den skulle tillredas. Jag anser att den gemensamma mathållningen och den näringsrika husmanskosten hade stor betydelse för skogsarbetarnas hälsa och välbefinnande. Den gav dem ork och energi att jobba samtidigt som kockan avlastade dem från deras tidigare mat- och hushållsarbete. Kockan blev uppskattad för maten hon lagade trots den lilla variation som fanns till buds. Skogsarbetarna hade aldrig tidigare haft samma förutsättningar som kockan att laga till sådan mat. Med hjälp av järnspisen möjliggjordes tillagning av fler rätter samt även bakning. Kockan var en välkomnad tillgång i kojan och hon erhöll en respekt hos skogsarbetarna som värdesatte hennes arbetsskicklighet.

Det är svårt att veta hur stor betydelsen var av att man införde kockor i skogsarbetarkojorna under första delen av 1900-talet, men hon var en del i det stora maskineriet som ingick i moderniseringen av det svenska samhället. Jag tror snarare att kocka-yrket fick störst betydelse på det individuella planet. Att få arbeta och tjäna sina egna pengar var viktigt för mina informanter och särskilt för ökad självständighet. Den arbetserfarenhet och det egna ansvaret hon fick ta bidrog också till ett ökat självförtroende. I ett större perspektiv bidrog detta till ett mer jämställt samhälle.

,

Young women working as forestry cooks in logging camps began to occur sporadically in the northernmost parts of Sweden already in the in the early 20th century. Soon it became very common that a woman lived and worked with the men in the distant forest camps.

The overall aim of this study was to relate and contextualize the role of the female forestry cook in the operative forestry in a forest history perspective. I also wanted to reveal the history of women as workers in forestry during the first part of the 20th century in northern Sweden. I wanted to examine her working- and living conditions in the camp with the forestry workers. I performed 14 interviews with former female forestry cooks that were working between 1936 and 1960 to get the most comprehensive picture as possible over the forestry cook period. My study also aimed at discussing the importance of the forestry cook for the welfare of the forest workers. Furthermore, I examined literature for comparisons with other countries' organization of housekeeping.

During the cold months of the winter, the forestry cook lived with 6 - 20 men in a hut that was uninsulated and very sparsely furnished. Her main task was to cook the food and take care of the cleaning of the cabin. She had very little resources and material for her disposal. With the freedom to plan her own work day, she was responsible for calculating and planning the purchase of food products and making a weekly menu. The working days were long and characterized by heavy work.

The most recurring theme in the stories has been details of the food and how it should be prepared. I believe that the common household and nutritious food were of great importance to the health and well-being of forest workers. It gave them the energy to work while the forestry cook relieved them of their previous food and household work. The forestry cook was appreciated for the food she made despite the limitations for her work in the logging cabins. Forest workers had never had the same prerequisites as the forestry cook to make such food. With the iron stove, it was possible to cook more dishes as well as baking. The forestry cook was very welcome in the camp and she received respect from the forest workers who valued her working skills.

It is difficult to assess the importance of the forestry cooks with regard to the success of the forest industry, but she was an important part of the major machinery that was part of the modernization of the Swedish society. I rather think that the forestry cook profession gained the greatest significance on the individual. Getting to work and earning their own money was important for my informants for their sense of independence. The work experience and the work responsibility she mastered contributed to increased self-esteem. In a broader perspective, this contributed to a more equal society.

Main title:De var så glada och åt allt vi satte fram
Subtitle:en studie om skogsarbetarkockan och hennes liv i kojan
Authors:Löfdahl, Amanda
Supervisor:Östlund, Lars and Rautio, Anna-Maria
Examiner:Lidestav, Gun
Series:Arbetsrapport / Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för skoglig resurshushållning och geomatik
Volume/Sequential designation:490
Year of Publication:2018
Level and depth descriptor:Second cycle, A2E
Student's programme affiliation:SY001 Forest Science - Master's Programme 300 HEC
Supervising department:(S) > Dept. of Forest Resource Management
Keywords:kocka, koja, skogsarbetare, skogshistoria
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-9773
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-9773
Subjects:History
Forestry - General aspects
Language:Swedish
Deposited On:24 Sep 2018 11:43
Metadata Last Modified:27 Feb 2019 11:51

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits