Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

In the European Union 43.5% of the land area is used for agricultural purposes,
providing food, feed and fiber for the population, but also causing detrimental environmental
impact. Agri-environmental indicators (AEIs) are used to measure, and
communicate environmental performance of agriculture, and serve as important tools
to develop and evaluate progress of agri-environmental policy and measures.

In this paper, commonly used AEIs for describing some of the biggest environmental
issues coupled to agriculture, are analyzed, and applied to Sweden, to describe
the present environmental performance of Swedish food production. An international
comparison, including countries with similar climatic and agricultural conditions to
Sweden, is used as support for discussing the difference in performance and the underlying
causes. Novel indicators are also presented: Nutrient leaching per kg protein,
and Ammonia emission per kg milk/meat, to visualize the link between food
production and environmental impact. The paper is mainly based on a literature review,
and the analysis and processing of data from Eurostat, OECD, FAO and EEA.

In comparison to the countries presented in this paper, Sweden has a high environmental
performance in Greenhouse gas emissions (GHG), Gross nutrient balance,
Nutrient leaching, Ammonia emissions (NH3) and Pesticide use, when expressed in
kg/ha. The performance for the indicators Nitrate pollution of groundwater and Agricultural
water use was also high (above average). The performance was low (below
average) when NH3 emission was expressed in mass units (kg/ton), for beef meat.
The performance was average for the indicator Soil erosion. The performance was
also average when Nutrient leaching, GHG and NH3 emissions (pig, poultry and
milk) were expressed in mass units (kg/kg). The overall high performance of Swedish
food production is mainly explained by low nutrient inputs and low livestock densities
in Sweden, compared to the other countries in this study.

Driving force and pressure indicators do not always manage to predict environmental
performance, i.e. a high use of mineral fertilizers or a high gross nutrient balance
does not necessarily mean that nutrient leaching is correspondently high. Natural
conditions (soil type and precipitation) are likely a part of the explanation. The
functional unit had great impact on the results, when the functional unit was mass
based (kg), instead of land based (ha), countries with intensive production (high Animal-
or Plant-Protein production per ha) were favored. When using mass based indicators
(kg), the total environmental impact might still be high, even if the indicator
result indicates low impact, thus mass based indicators should not be used alone if
the aim is to describe total environmental impact.

Av den totala landytan i EU används 43.5% för jordbruksändamål, och förser samhället
med livsmedel, foder och fiber, men bidrar också till negativ miljöpåverkan.
Miljöindikatorer för jordbruket (AEIs) används för att mäta och kommunicera miljöprestanda
inom jordbruket och tjänar som viktiga verktyg för att utveckla och utvärdera
framsteg inom miljöpolitiken och åtgärdsarbetet som följer av denna.

I denna uppsats, analyseras och appliceras ett urval av de miljöindikatorer som
vanligen används för att beskriva några vanliga jordbruksrelaterade miljöproblem,
för att beskriva nuvarande miljöprestanda för svensk livsmedelsproduktion. En internationell
jämförelse, som inkluderar länder med liknande klimat- och jordbruksförhållanden
som Sverige, används som underlag för att diskutera skillnaden i miljöprestanda
och de bakomliggande orsakerna. Nya indikatorer presenteras även: Läckage
av näringsämnen per kg protein och Ammoniakutsläpp per kg mjölk/kött, för att synliggöra
sambandet mellan livsmedelsproduktion och miljöpåverkan. Uppsatsen är
huvudsakligen baserad på en litteraturstudie, samt analys och bearbetning av data
från Eurostat, OECD, FAO och EEA.

Jämförelsevis, med länderna i denna uppsats, har Sverige en hög miljöprestanda
för indikatorerna Växthusgasutsläpp, Brutto näringsbalans, Näringsläckage, Ammoniakutsläpp
(NH3) och Användning av bekämpningsmedel, uttryckt i kg/ha. Miljöprestandan
för Jordbrukets vattenanvändning och Nitratförorening av grundvatten
var även den hög. För indikatorn Jorderosion, var prestandan genomsnittlig. Prestandan
var också genomsnittlig när näringsläckage, utsläpp av växthusgaser och ammoniakemissioner
(för gris, fjäderfä och mjölk) uttrycktes i massenheter (kg/kg). Miljöprestandan
var låg för indikatorn Ammoniakutsläpp (för nötkött), när denna uttrycktes
i massenheter (kg/ton).

Så kallade ”Driving force” och ”Pressure” indikatorer misslyckas i vissa fall att
förutsäga miljöprestanda, det vill säga en hög användning av mineralgödselmedel
eller en hög brutto näringsbalans betyder inte nödvändigtvis att utlakning av näringsämnen
är motsvarande hög. Naturgivna förhållanden (jordart och nederbörd) är sannolikt
en del av förklaringen. Val av funktionell enhet inverkar på resultaten. En
massbaserad (kg), istället för landbaserad (ha) funktionell enhet, är till fördel för länder
med intensiv produktion (hög näringstillförsel och hög djurtäthet). Ett lågt beräknat
värde för en massbaserad indikator (kg) kan dölja en stor miljöpåverkan, varför
massbaserade indikatorer inte ska användas ensamma om syftet är att beskriva den
totala miljöpåverkan.