Persson, Johan, 2018. Klimatprognos år 2040 : förändrade förutsättningar för svensk växtproduktion. First cycle, G2E. Alnarp: SLU, Dept. of Biosystems and Technology (from 130101)
|
PDF
715kB |
Abstract
Syftet med den här litteraturstudien är att med bakgrund i Sveriges historiskt låga självförsörjandegrad som en del av den inhemska försvarsförmågan titta på vilka nya odlingsförutsättningar klimatförändringarna medför. Dessa odlingsförutsättningar har sedan parats ihop med information om odlingsförutsättningar för grödor vi idag inte odlar eller odlar mycket begränsat, inom landet för att ge en uppfattning om vilka grödor vi kan föra in i Sverige och när vi kan göra det. Även förflyttning norrut av grödor vi odlar i södra Sverige tas i beaktning. Klimatprognosen som använts är RCP4,5 från FN:s internationella klimatpanel som är en av fyra olika pessimistiska eller optimistiska prognoser. Vald prognos är den som närmast stämmer överens med uppmätta värden om det faktiska klimatförändringarna. Prognosen som används som underlag i denna litteraturstudie sträcker sig till år 2100 och utgångspunkten i diskussionen och resultatet tar avstamp år 2040 då tillräckligt stora förändringar har skett för att klimatet ska ha ändrats så mycket att detta blir intressant att observera. Sveriges årsmedeltemperatur kommer i slutet av 2000-talet att ha höjts med mellan tre till sex grader jämfört med idag och med stor skillnad på norra och södra Sverige. Norra Sverige kommer att se störst förändring i temperatur vintertid och södra Sverige kommer att se störst förändring sommartid. Klimatförändringarna medför inte bara högre temperaturer utan även osäkrare väderlek och extremväder som kan påverka hur odlingen i Sverige bedrivs i framtiden. Extremväder kommer mest att påverka södra Sverige eftersom dessa delar av landet kommer få mest extremt väder på sommaren. Norra Sverige kommer därmed uppleva mer extremväder på vintern när vi ändå inte odlar. Resultatet utgör en rekommendation om vilka grödor som är värda att titta närmare på och en diskussion om vilka konsekvenser och möjligheter detta får för Sverige. Exempel på de viktigaste framtidsgrödorna är bland annat: Sötpotatis, aubergin, durumvete och sojabönor. Slutsatsen i av min litteraturstudie är att Sverige har stor potential att införa nya grödor och på så sätt öka sin självförsörjandegrad men att mer forskning, internationella samarbeten och politisk vilja krävs för att utvecklingen ska gå, och fortsätta gå, åt önskvärt håll.
,The purpose of this literature study is that, in view of Sweden's historically low selfsufficiency rate and low food security as part of the national defence capability, it is possible to look at which new growing conditions climate change entails. These growing conditions have then been paired with information about cultivation conditions for crops that we today do not cultivate or cultivate to a very limited extent the country to give an idea of what crops we can enter into Sweden and when we can do it. The movement north of crops that we grow in southern Sweden is taken into account. The climate forecast used is RCP4.5 from the United Nations International Climate Panel, which is one of four different pessimistic or optimistic forecasts. The forecast in question has already followed measured data the closest with is the reason for choosing it. The forecast used as a basis for this literature study extends to the year 2100 and the point of discussion of the result, start in the year 2040 when sufficiently large changes have taken place in order for the climate to have changed so much that this will be interesting to observe. Sweden's annual average temperature will have risen by three to six degrees Celsius in the late 2000s compared to today and with a large difference in northern and southern Sweden. Northern Sweden will see the largest change in temperature winter time and southern Sweden will see the largest change in summer time. Climate change not only causes higher temperatures but also increase insecure weather conditions as well as extreme weather conditions that may affect the way in which Sweden is cultivating in the future. Extreme weather will affect southern Sweden the most, as southern Sweden will get the most extreme weather in summer and northern Sweden will experience more extreme weather in the winter when we do not cultivate. The result is a recommendation on which crops are worth looking into and a discussion about the consequences and opportunities this has for Sweden. Examples of the most important future crops include: Sweet potatoes, aubergine, durum wheat and soybeans. The conclusion is that Sweden has great potential to introduce new crops, thus increasing its self-sufficiency, but that more research, international cooperation and political will are required for development to go and keep moving.
Main title: | Klimatprognos år 2040 |
---|---|
Subtitle: | förändrade förutsättningar för svensk växtproduktion |
Authors: | Persson, Johan |
Supervisor: | Asp, Håkan |
Examiner: | Mogren, Lars |
Series: | UNSPECIFIED |
Volume/Sequential designation: | UNSPECIFIED |
Year of Publication: | 2018 |
Level and depth descriptor: | First cycle, G2E |
Student's programme affiliation: | LK005 Horticultural Management Programme - Gardening and Horticultural Production, Bachelor's Programme 180 HEC |
Supervising department: | (LTJ, LTV) > Dept. of Biosystems and Technology (from 130101) |
Keywords: | klimatförändringar, självförsörjandegrad, global uppvärmning, friland, import, odlingsförutsättningar |
URN:NBN: | urn:nbn:se:slu:epsilon-s-9647 |
Permanent URL: | http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-9647 |
Subject. Use of subject categories until 2023-04-30.: | Crop husbandry Meteorology and climatology |
Language: | Swedish |
Deposited On: | 27 Jul 2018 12:30 |
Metadata Last Modified: | 25 Feb 2019 13:14 |
Repository Staff Only: item control page