Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Medial patellar luxation is one of the most common orthopedic disorders in dogs, especially in small breed dogs. It is, in most cases, a developmental disorder associated with skeletal deformities and malalignment of the extensor mechanism. Patellar luxation is classified into four grades, see Table 2. Surgical treatment is composed of bone reconstructive techniques and soft tissue reconstructive techniques and is often performed in dogs with patellar luxation grade 2-4. The most common complications after surgery are patellar reluxation and implant related complications, according to previous studies. In many studies, an increased risk of complications has been associated with the severity of the luxation. In most previous studies assessing the outcome of surgery, the objective has been the short-term outcome. Owner questionnaires that evaluate surgical outcome, compare treatment methods, assess chronic pain, function and quality of life has recently been used in several studies with dogs affected by orthopedic diseases.

The purpose of this thesis is to evaluate complications, the long-term outcome and the quality of life in dogs treated surgically for medial patellar luxation. The purpose is also to analyze if there exist any factors that affect the complication rate and the long-term quality of life. Retrospective data such as patellar grade, surgical methods, complications, and bilateral or unilateral disease, have been recorded from the medical records of 45 dogs treated surgically for medial patellar luxation at the University Animal Hospital in Uppsala year 2012-2015. In this study, owners of the surgically treated dogs answered an online questionnaire regarding their dog’s stiffness, function, lameness, and quality of life in October-November 2017. The answers were converted into a score. To assess the quality of life in the surgically treated dogs, the answers and the total scoring of the questionnaire has been compared with the answers of a control group composed of dogs without any orthopaedic disease.

The total postoperative complication frequency within one year was 31.7% among the cases with available medical data (41 out of 49 cases). Gastrointestinal symptoms were the most common complication. All dog owners in the case group who answered the questionnaire (29 out of 45) except one rated their dog’s comfort to be better today than before the surgery, but some dogs still experience discomfort. Most of the surgically treated dogs had a good or acceptable score on the questionnaire, but there was a significant difference in scoring between the case group and the control group. This finding indicates that even after a successful surgical correction of medial patellar luxation, the expectation cannot be to regain equal mobility and function in the stifle joint compared to a dog without any orthopedic disorder. There was a great variation in total scoring among the surgically treated dogs, but the reason for this variation could not be concluded. Lameness was the most common problem for the surgically treated dogs according to the owners. Mobility and function were also affected but to a lower extent. The dogs’ mood, willingness to participate in play, vocalization, and quality of life seems to be comparable between surgically treated dogs and dogs without any orthopedic disorder. Further research is needed to study the factors that could affect the long-term outcome, quality of life and lameness in surgically treated dogs.

Medial patellaluxation är en av de vanligaste ortopediska sjukdomarna hos hund, speciellt bland små hundraser. I de allra flesta fall är medial patellaluxation en utvecklingssjukdom förknippad med skeletala missbildningar och en felaktig dragriktning av knäledens sträckarmuskulatur. Ett graderingssystem med fyra nivåer används för att klassa patellaluxation från lindrig till allvarlig, se Tabell 2. Kirurgisk behandling inkluderar rekonstruktion av skelett och mjukvävnad och utförs oftast på patienter med grad 2-4. Andra studier har visat att de vanligaste komplikationerna efter kirurgi är kvarstående patellaluxation och implantatrelaterade komplikationer. Många studier har visat på en ökad risk för komplikationer hos hundar med allvarlig patellaluxation. Flera studier har undersökt resultat efter kirurgi men fokus har oftast varit det kortsiktiga resultatet. På senare tid har frågeformulär som fylls i av djurägaren börjat användas mer inom forskningen för att utvärdera resultat, jämföra behandlingsmetoder, uppskatta kronisk smärta, funktion och livskvalitet hos hundar med ortopedisk sjukdom.

Syftet med detta arbete är att utvärdera komplikationer, långsiktigt resultat och livskvalitet hos hundar som opererats för medial patellaluxation. Syftet är också att analysera faktorer som kan påverka komplikationsfrekvensen samt livskvaliteten på lång sikt. Retrospektiv data så som luxationsgrad, kirurgiska metoder, komplikationer och bilateral eller unilateral sjukdom har sammanställts från patientjournaler tillhörande 45 hundar som opererats för medial patellaluxation på Universitetsdjursjukhuset i Uppsala år 2012-2015. Ägarna till dessa hundar har besvarat en enkät som behandlar ämnena stelhet, funktion, hälta och livskvalitet hos hundarna. Enkäten besvarades under oktober och november år 2017. Svaren har omvandlats till poäng. För att bedöma livskvaliteten hos de opererade hundarna har svaren och totalpoängen på enkäten jämförts med svaren från en kontrollgrupp bestående av hundar utan ortopedisk sjukdom.

Den sammanlagda komplikationsfrekvensen var 31,7 % bland de fall där medicinsk data kunde erhållas (41 av 49 fall). Gastrointestinala besvär var den vanligaste komplikationen. Alla opererade hundar utom en är mindre besvärade av sitt opererade ben nu än innan operationen enligt de djurägare som besvarade enkäten (29 av 45), men alla hundar är inte helt besvärsfria. Många av de opererade hundarna hade en bra eller någorlunda bra totalpoäng på enkäten men skillnaden i totalpoäng mellan de opererade hundarna och kontrollgruppen var signifikant. Detta indikerar att trots en korrekt utförd knäoperation så kan förväntningen inte vara att få lika bra mobilitet och funktion i knät som en hund utan ortopedisk sjukdom. Totalpoängen hos de opererade hundarna varierade i hög grad, men orsaken till variationen kunde inte klargöras. Hälta var det vanligaste problemet hos de opererade hundarna enligt ägarna. Rörlighet och funktion var också nedsatta men till en mindre grad. Hundarnas sinnesstämning, vilja att delta i lek, vokalisering och livskvalitet var likvärdiga mellan grupperna. Mer forskning behövs för att utvärdera vilka faktorer som kan påverka resultatet efter patellakirurgi, livskvalitet och hälta på lång sikt.