Home About Browse Search
Svenska


Ekberg, Lisa, 2018. Naturvärdesträd : betydelsen av grovlek och ålder på träd för lavar och mossor. First cycle, G2E. Uppsala: SLU, Dept. of Ecology

[img] PDF
1MB

Abstract

Träd som är grova, gamla eller senvuxna är ovanliga i dagens skogar är mer värdefulla för biologisk mångfald än andra träd. För att ge dessa träd ett bättre skydd, har Skogsstyrelsen definierat så kallade naturvärdesträd. Naturvärdesträd är idag skyddade vid avverkning genom skogsvårdslagen och områden som innehåller många sådana träd klassas ofta som nyckelbiotoper, d.v.s. skogar som håller extra höga naturvärden enligt Skogsstyrelsens kartläggning. När man klassar träd som naturvärdesträd använder man idag olika gränsvärden för grovlek och ålder. En tall eller en gran i södra Sverige måste t.ex. överstiga 130 år eller vara minst 60 cm i diameter, och lövträd måste vara minst 70 år eller 50 cm i diameter för att räknas som ett naturvärdesträd. Dessa gränsvärden varierar beroende på i vilken klimatzon trädet står och vilket trädslag det är. Många ovanligare lövträd (såsom lönn, lind, rönn, sälg, oxel, en, hassel fågelbär och al) räknas som naturvärdesträd redan när de fått en grovlek på 10 cm.

Naturvärdesträd anses bland annat vara viktiga för epifytiska lavar och mossor, då många arter förekommer på grova, gamla eller senvuxna träd. Fortfarande vet man dock lite om hur sambandet mellan förekomst och artrikedom av de här grupperna korrelerar med karaktärer som definierar naturvärdesträd, och om det finns tröskelvärden när ett träd kan anses särskilt värdefullt. För att försöka kartlägga dessa samband genomfördes en litteraturstudie för boreala eller hemiboreala områden. Flera litteratursökningar gjordes på Web Of Science och dessutom inkluderades enskilda studier rekommenderade för mig av experter. Av de 233 studier som hittades bedömdes 39 vara relevanta och ingick som underlag i detta arbete. Sammanställningen av litteraturen visar att det är vanligast att grövre träd och äldre träd har större täckningsgrad samt högre artrikedom och artdiversitet av lavar och mossor. Av alla funna studier var 49 % utförda i Sverige, men också 19 % i Estland samt 19 % i Kanada. De resultat som fanns för sambandet mellan grovlek på träd och lavar var gjorda på lövträd och på trädnivå där en ökning av artdiversitet, abundans eller biomassa av lavar påvisades i majoriteten av studierna. För sambandet mellan gamla träd och mossor och lavar, visade sammanställningen att flest studier visade en ökning av artdiversitet, abundans eller biomassa på barrträd och på beståndsnivå. Det var vanligast att studierna undersökte antingen artrikedom eller artdiversitet, men även olika mått för förekomst av enskilda arter var vanligt förekommande. Det fanns ingen information om samband mellan senvuxna träd och lavar och mossor i litteraturen.

Mönstren att grövre träd och äldre träd har fler arter stärks av litteraturen. Däremot finns det endast få studier som påvisar tröskelvärden, speciellt på individnivå vilket i detta fall är intressantast för att stärka bedömningskriterierna för naturvärdesträd. Denna rapport kan därför varken bekräfta eller avfärda att gränsvärdena som används idag är fel. Här finns ett tydligt behov av mer kunskap för en starkare vetenskaplig grund av definitionen naturvärdesträd inom den praktiska naturvården i skogsbruket.

,

Slow growing trees, old trees and trees with a large diameter at breast height (DBH) are considered to have a higher biodiversity than younger trees. In order to give a better protection the Swedish Forest Agency identified these trees as “naturvärdesträd” (i.e. trees of high conservation value). “Naturvärdesträd” are protected from felling by the Swedish forestry law, and areas that contain many of these are usually classified as key habitats. In order to classify a “naturvärdesträd”, there are different cut off values for age and thickness A pine or a spruce in the South of Sweden must be 130 years old or at least 60 cm in DBH, a deciduous tree have to be 70 years old or 50 cm in DBH to be counted as a “naturvärdesträd”. These values differ due to climate zone, and tree species. Many unusual deciduous trees (as maple, lime, rowan, sallow, Swedish whitebeam, juniper, hazel and alder) count as “naturvärdesträd” at a 10 cm DBH.

“Naturvärdesträd” are important to epiphytic lichens and bryophytes since they are frequently seen on these types of trees. Still little is known about the relation between the presences of these species or the species richness, and the relation to the characters defining a “naturvärdesträd”, or if specific threshold values for age and diameter could be defined from findings of epiphytic lichens and bryophytes. This literature study will try to map the relationships in boreal and hemi-boreal forests. Web Of Science was used for literature search, and further studies recommended by experts were included. Of all the 233 studies found, 39 studies were relevant.

The summary of the literature shows that bigger and older trees have a larger species diversity, higher richness or ratio of lichens and bryophytes. 49% of the studies were done in Sweden, 19% in Estonia, and 19% in Canada. The results for trees with a large stem diameter correlated with lichens, more studies were made on deciduous and individual trees where an increase of species diversity, abundance or biomass of epiphytic lichens could be noted in a majority of the studies. For results of old trees correlated with lichens and bryophytes, most results were found on conifer trees and on stand level. Result showed that an older tree show increased species diversity and abundance or biomass of lichens and bryophytes. Regarding all included studies most of them measured lichens or bryophytes based on species richness or species diversity, although studies focusing on the abundance of a single species were commonly seen. The pattern that an older and a thicker tree has more species, are confirmed by literature.

Still, very few studies demonstrate any threshold values on an individual tree level, although this would be most interesting to verify because of its implications for the assessment of “naturvärdesträd”.

Hence, this study could neither confirm nor reject the cut-off values used today, and more studies are needed for a stronger scientifically based definition of “naturvärdesträd” in the applied forest conservation biology.

Main title:Naturvärdesträd
Subtitle:betydelsen av grovlek och ålder på träd för lavar och mossor
Authors:Ekberg, Lisa
Supervisor:Widenfalk, Lina and Widenfalk, Olof
Examiner:Ranius, Thomas
Series:Självständigt arbete/Examensarbete / SLU, Institutionen för ekologi
Volume/Sequential designation:2018:8
Year of Publication:2018
Level and depth descriptor:First cycle, G2E
Student's programme affiliation:NK001 Biology and Environmental Science - Bachelor's Programme 180 HEC
Supervising department:(NL, NJ) > Dept. of Ecology
Keywords:naturvärdesträd, epifytiska lavar, epifytiska mossor, boreal skog, hemiboreal skog, DBH, brösthöjdsdiameter, gamla träd, grova träd, senvuxna träd
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-9608
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-9608
Subjects:Plant ecology
Forestry - General aspects
Nature conservation and land resources
Language:Swedish
Deposited On:11 Jul 2018 13:08
Metadata Last Modified:20 May 2020 10:53

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits