Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Efterfrågan på ekologiska produkter ökar och detta gör att den ekologiska produktionen också gör det. Juverhälsan är en viktig fråga i den ekologiska mjölkproduktionen. Mastit ger det största inkomstbortfallet och medför i många fall, om den inte behandlas, ett lidande för djuret. Syftet med denna uppsats är att få en inblick i juverhälsan hos de ekologiska korna för att se om de har en bättre eller sämre juverhälsa än konventionellt hållna kor.

De bestämmelser som reglerar ekologisk produktion begränsar användadet av läkemedel för sjukdomsbehandling genom restriktioner i antalet behandlingar samt en dubbel karenstid. Den dubbla karenstiden gör att man får ett större produktionsbortfall i ekologiska besättningar jämfört med konventionella. Detta reser frågan om man tvekar att behandla och på så vis får en sämre juverhälsa på de ekologiska gårdarna. Det tycks dock inte finnas någon skillnad i benägenheten att behandla korna mellan de två produktionsformerna. Det finns många studier som har inriktat sig på att jämföra ekologisk och konventionell produktion och man har kommit fram till flera faktorer som kan påverka juverhälsan. Bland dessa kan man finna högt laktationsnummer och hög ålder, som ökar risken för mastit. Ekologiska kor är i allmänhet äldre och med högre laktationsnummer än konventionella kor. Vissa raser har en större benägenhet att utveckla mastit än andra har och man ser även en skillnad i rasfördelning mellan de två produktionsmetoderna. Utfodringen skiljer sig mellan ekologiska och konventionella gårdar och spelar en stor roll i uppkomsten av mastit, bland annat genom att dieten styr mjölkavkastningen. En lägre avkastning ger mindre risk för mastit. Resultaten från studier av dessa faktorer har dock varit skiftande och ofta motsägande vilket gör det svårt att med säkerhet avgöra om juverhälsan är bättre, sämre eller håller samma standard i ekologiska besättningar.