Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Mjältbrand är en sjukdom som finns i stora delar av världen och drabbar idisslare hårt. Bekämpningsarbetet försvåras genom att den orsakande bakterien, B. anthracis, kan bilda sporer med lång överlevnadstid. Den främsta smittvägen är per oralt via sporer. I Sverige har det under första halvan av 1900-talet funnits flertalet mjältbrandsutbrott men med strängare regler kring användandet av kött- och benmjöl försvann de nästan helt. Det finns dock viabla sporer kvar i marken på ofta okända platser vilket gör att det finns en risk för nya sjukdomsfall och utbrott.Vaccination har använts som bekämpningsverktyg under lång tid både under pågående mjältbrandsutbrott och för att förhindra sjukdom i enzootiska områden. Vaccinet är använt sedan 1940-talet och har använts med framgång under flera storskaliga utbrott i bl.a. Australien och U.S.A. Under ett pågående utbrott vaccineras oftast alla för mjältbrand känsliga djur, som tål vaccinet, inom ett bestämt vaccinationsområde. Vaccinationerna fortsätter inom det området i 2-5 år. Syftet med den här studien var att undersöka hur väl vaccination lämpar sig som bekämpningsverktyg och att utvärdera den vaccinationskampanj som utfördes under mjältbrandsutbrottet i Omberg sommar 2016. Under utbrottets gång vaccinerades ca 3200 djur under en tidsperiod som varade från slutet av juli till början av september. Frågeställningen fokuserades på kommunikation med djurägare och säkerhet vid vaccinationsutförandet.Metoden som valdes var en enkätstudie och djupintervjuer med personal involverade i bekämpningsarbetet. Två olika enkäter gick ut till djurägare respektive vaccinatörer. Även dokumentation rörande utbrottet från Jordbruksverket, Länsstyrelsen i Östergötland och Statens veterinärmedicinska anstalt inhämtades.Resultaten visar att vaccinationskampanjen har varit lyckad och hjälpte med stor sannolikhet till att bekämpa utbrottet i Omberg. I enkäten till djurägarna framkom vikten av korrekt och snabbt information för att minska oro. En viktig del av kommunikationen var de informationsmöten som hölls och de bidrog till att effektivt sprida information och minska farhågor. En av svårigheterna med vaccinationsutförandet som framkom i denna studie var infångande och fängsling i fält av djuren, främst nötkreatur för köttproduktion. Då flertalet gick på naturbeten och var ohanterade innebär de en arbetsrisk. Detta belyser behovet av att utveckla de fängslingsmetoder som använts.

Anthrax is a disease that exists in most parts of the world and severely affects ruminants. The task of controlling outbreaks is made more difficult because the causative bacteria, B. anthracis, can form spores with a long survival time. The most common route of transmission is by spores being spread orally. Anthrax was common in Sweden during the first part of the 20th century but with a ban on meat and bone meal the outbreaks stopped. However, there are still spores left in the ground, in often unknown locations, which constitutes a risk for new anthrax cases and outbreaks.Inoculation through vaccination has been used during a long period of time both as a preventative in enzootic areas and as a control measure during outbreaks. Since its introduction in the 1940s, the vaccine has successfully been used in several large-scale outbreaks, for example, in both Australia and the US. During an outbreak all susceptible animals that the vaccine is approved for are vaccinated in a fixed vaccination area. The vaccinations are ongoing for 2-5 years after the last disease case. The purpose of this study is to examine how well vaccinations are suited as a control measure during an outbreak and to evaluate the vaccination campaign that was initiated during the anthrax outbreak in Omberg, Sweden, the summer of 2016. During the outbreak about 3200 animals were vaccinated in a time period that extended throughout the end of July until the end of September. The focus was on communication with the animal owners and security during the vaccination.The chosen methods are interviews with the staff involved in the work to control the outbreak and a survey. Two different surveys were sent out to animal owners and the respective vaccinator. Documentation regarding the outbreak was collected from the Department of Agriculture, County Administrative Board of Östergötland and the Swedish National Veterinary Institute.The results show that the vaccination campaign was a success and was with high probability a factor that helped control the outbreak in Omberg. In the survey directed to the animal owners the importance of correct and quick information to reduce anxiety was emphasized. An important part of the communication was the information meetings that were held and the contributed to effectively spread information and reduce fears. One of the difficulties that was brought forward in this study was the methods to capture and restrain animals in the field during the vaccinations, especially the cattle for meat production. Most of them were not used to being handled and thus a security risk. This highlights the need for improved methods of restraining the cattle.