Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

De senaste åren har allt fler börjat intressera sig för jämställdhetsfrågor inom stadsplanering och medborgardialoger. Något som fått särskild uppmärksamhet i Malmö är bristen på jämställda aktivitetsytor, där killar och tjejer på lika villkor kan engagera sig i fysisk aktivitet. Som komplement till de processer som ofta syftar till att inkludera brukare och uppmuntra engagerade grupper att använda platserna strävar den här uppsatsen efter att undersöka de rumsliga sammanhangen och dess kopplingar till den mänskliga kroppens existens i den offentliga miljön. Målet är att utröna riktlinjer för gestaltningen och den fysiska utformningen av rummet, på ett sätt som kan främja ett jämställt användande.

Arbetet utgår ifrån en skejtramp på strandområdet Sibbarp i Malmö. Gatukontoret planerar att göra en utvecklingsplan för hur Sibbarps ska förändras och bevaras i framtiden och som en del i det arbetet ska skejtrampen byggas ut med klätternät och utegym. För att möjliggöra att platsen används på ett jämställt sätt undersöker uppsatsen vilka fysiska förutsättningar som platsen kräver. Genom kulturgeografi och genusvetenskap ges en introduktion till hur plats och rum är kopplat till kroppen, dess agerande och bakomliggande sociala strukturer. Den byggda miljön relaterar hela tiden till människors erfarenheter och könsroller och vice versa. Till följd av hur det sociala könet, genus, skapas får män och kvinnor olika förutsättningar och möjligheter att tillgodogöra sig staden och många gånger är det kvinnor som missgynnas. I uppsatsen ges exempel på hur kvinnor begränsas att röra sig fritt på grund av rädsla för överfall, hur tjejer i mindre utsträckning är fysiskt aktiva till följd av att de inte uppfostrats att ta sig an det offentliga rummet, hur större delen av bidragspengarna går till sporter som främst utövas av killar och hur de traditionellt kvinnliga områdena, som social reproduktion och hemmiljö, negligeras i planeringen. Med kunskap och förståelse för hur de sociala strukturerna även påverkar den fysiska miljön studeras den förändringskaft som ligger i performativitet och performativt stadsliv. Det innebär att genus och könsroller skapas i vårt agerande men planering och gestaltning kan bidra till uppluckrandet av förtryckande könsroller genom att möjliggöra för ett annat agerande i den byggda miljön.

Litteraturstudier, platsanalyser, workshops och diskussioner med Gatukontoret resulterar i ett gestaltningsförslag baserat på ett flertal gestaltningsprinciper som uppenbarats under litteraturstudien. Till stor del bygger förslaget på att bredda användandet av platsen, både sett till fysiska men även sociala aktiviteter. Det innebär att ge plats för sådana aktiviteter som främst attraherar tjejer, som ett komplement till den mansdominerade skejtytan. Det innebär också att skapa neutrala miljöer, utan något tydligt kön eller genus. I den rumsliga fördelnigen läggs flera nivåer av interaktion och exponering till, för att ge användarna möjlighet att vara både synliga och anonyma.

In the last few years both professionals and students have become increasingly interested in discussing gender equality within urban planning and public participation. Special attention has been given to the lack of public spaces suited for physical activities for both genders. Processes and strategies within this field often aims to include different user groups in the planning process and to encourage discriminated groups to use the public space. As a compliment to these studies, this essay aims to investigate the spatial context and its linkage to the human body and its existence in the public spaces. The goal is to discover guidelines for designing physical spaces, in this case a site named Sibbarp, in a way that enhances a gender equal usage.

The work starts with a skate ramp situated on the beach of Sibbarp in Malmö. Gatukontoret (the Department of City Planning) is making a development plan for the areas future and possible developments and as a part of that process the skate ramp will eventually be expanded with a net for climbing and an outdoor gym. This essay will explore how the spatial design can be done so that it encourages the space to be used in a more gender equal way.

A literature study in the fields of cultural geography and gender studies will give an introduction to how public spaces and social structures are affecting the body and its actions. The built environment constantly relates to people’s experiences and gender and vice versa. Based on the social construction of gender norms, men and women have different possibilities to use public spaces and the activities it offers. Most often it is women who disadvantages from this.

In this essay examples are given of how the fear of assault limits women’s mobility in the public space, how girl’s upbringing make them less likely to use facilities in the public spaces, how budgets are distributed to sport activities with mostly male participants, and how the traditionally female activities, like nursing and home based care, is neglected in city planning.

With awareness and understanding of how social structures affects the physical environment studies of performativity and performative city life are used to formulate a power of change. In other words gender is produced by the way we act and renewed city planning can help encourage an active life with changes in oppressing gender norms.

Literature studies, space analysis, workshops and discussions with Gatukontoret (the Department of City Planning) results in a design proposal based on several principles manifested during the literature study. Mainly, the proposal suggests widening the given activities in the space, including both physical and social activities. This means making enough space for activities typically dominated by females in addition to the skate park. This also means creating neutral environments with no suggestion of sex or gender. By adding multiple levels of interactions and exposure in the spatial space we give the users the possibility to use the space, both visible and anonymous.