Home About Browse Search
Svenska


Olofsson, Fredrik and Johansson, Mårten, 2018. Hur ökar vi användningen av svenskodlad trindsäd som proteinfoder?. First cycle, G1E. Alnarp: SLU, Department of Biosystems and Technology (from 130101)

[img]
Preview
PDF
4MB

Abstract

Protein är en livsavgörande komponent i ett fodermedel för animalieproduktion. I Sverige idag är de proteinmedel som används i inblandningen av foder i huvudsak rapskaka (17 % av den totala inblandningen i sålda fodermedel) och soja (10 % av totalen). Trindsäd,förutom soja, står endast för 2 % av ingredienserna av färdigfoder. Totalt sett är den största delen i fodermedlen spannmål, som står för 54 %. För att skapa ett mer hållbart fodermedel än vad som finns idag måste närodlade alternativ såsom åkerböna, foderärt samt lupin få en större del av växtföljden än vad som syns idag. Det finns stora områden i t ex södra Sverige som inte väljer att odla baljväxter p.g.a. avsättningsmöjligheter och historik av låglönsamhet.Trindsädsgrödorna åkerböna och ärt härstammar från mellanöstern vilket gör att den trivs i mer tempererade breddgrader. Med växtförädling och framtagning av nya sorter har man fått fram trindsäd som klarar sig väl i våra norra klimat med ett betydligt kallare klimat. Idag finns många sorter som avkastar långt utöver vad de gjorde för endast ett fåtal år sedan.En litteraturstudie har gjorts över trindsäd för att få en större inblick i odlingen och dess fördelar och nackdelar. Framtagning av enkät har gjorts mot foderföretag för att få en inblick hur intresset av svenska proteingrödor i fodret ser ut.Ekonomin för trindsäd ser allt bättre ut än vad den gjort tidigare och odlingen har ökat på grund av att lantbrukare ser det som ett bra fodermedel som kan användas hemma på gården, det medför mindre transporter till och från gården. Fördelen med trindsäd i växtföljden är att det ger: egenproducerat proteinfoder, förbättrar jordprofilen, ger en skördeökning till nästkommande gröda samt att biodiversiteten ökar i växtföljden. Vid beräkningar på TB 2för åkerböna får vi ett resultat på 2508 kr/ ha med en skörd på 5000 kg/ ha och för höstvete på 3318 kr/ ha och vid en skörd på 7000 kg/ ha men då saknas förfruktsvärde på 980 kr/ ha till på åkerböna vilken ger samma nivå som vete.Det svenska proteinalternativen har en stor potential, de är redan idag marknadsmässigt starka mot sojan som måste vara gmo fri vilket medför en ökad kostnad på 1 kr/ kg jämfört med genetisk modifierad soja. I framtiden kommer andra faktorer som sammansättningen av aminosyror ha betydligt större inverkan och proteinet mindre del. En stor utmaning sitter verkligen i lantbruksledet än i foderföretagen om trindsäd ska få ett större del av den svenska odlingen. Med en allmänhet som är alltmer medvetna på miljö och hållbarhet, gäller det att lantbrukare hänger med på utvecklingen.

,

Protein is a vital component of animal feed production. In Sweden today, the protein used in the feed is mainly press cake from rapeseed, which accounts for 17% and soya accounts for 10%, legumes account for only 2% of the total mixture and the largest part is cereal of 54%. In order to create a more sustainable feed than is present today, nutritional alternatives such as fieldbean, fodder peas and lupine must have a greater part of the crop sequence than is seen today. There are large areas in, for example, southern Sweden,where farmers choose not to grow legumes, due to lack of sales opportunities and history of low profitability.Grain legumes like field beans and fodder peas are derived from the MiddleEast which makes it more suitable in more temperate latitudes. Thanks to plant breeding efforts, there are available varieties that are well suited to our northern. Today many varieties yield far beyond what they did just a few years ago.The economy for grain legumes looks all the better than it used to do and the cultivation of grain legumes has increased due to the fact that farmers see it as a good feed that can be used at home on the farm and its resulting in less transport on the farm. The advantage of grain legumes in the crop rotation is that it improves soil condition, yields to the next crop and increases biodiversity. When calculating net margin for field bean, we get a result of 2508 kr / ha at harvest of 5000 kg/ ha and for winter wheat at 3318 kr / ha, at harvest of7000 kg/ ha. On 2508 kr/ ha for field beans there is 980 kr/ ha that must be increased on the results because of preceding crop value.The Swedish protein alternatives have a great potential, they are already competitive against soy which must be GMO free, which results in an increased cost of 1 kr / kg compared to genetically modified soya. In the future, other factors such as the composition of amino acids will have a significantly greater impact and protein will not be as important as it is today in the mixture. A major challenge is indeed to get farmers more interested, if grain legumes will receive a larger proportion of Swedish cultivation. With a public that is increasingly aware of the environment and sustainability, farmers have to be more committed to their part.

Main title:Hur ökar vi användningen av svenskodlad trindsäd som proteinfoder?
Authors:Olofsson, Fredrik and Johansson, Mårten
Supervisor:Carlsson, Georg
Examiner:Herlin, Anders Henrik
Series:UNSPECIFIED
Volume/Sequential designation:UNSPECIFIED
Year of Publication:2018
Level and depth descriptor:First cycle, G1E
Student's programme affiliation:NK008 Agricultural and Rural Management - Bachelor's programme 180 HEC
Supervising department:(LTJ, LTV) > Department of Biosystems and Technology (from 130101)
Keywords:Svenska proteingrödor, åkerböna, lupin, foderärt
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-9532
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-9532
Subjects:Crop husbandry
Language:Swedish
Deposited On:09 Jul 2018 10:19
Metadata Last Modified:25 Feb 2019 13:14

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits