Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Sedan 1994 har den svenska skogsvårdslagen haft produktion och miljöhänsyn som jämställda mål. Skogsindustrin har ett stort ansvar för uppfyllandet av detta genom det så kallade sektorsansvaret, vilket innebär att de bör genomföra fler åtgärder än vad lagen kräver. Skogsstyrelsen har följt upp miljöhänsynen sedan 1998 och de har funnit att mycket små förbättringar setts för ”hänsynskrävande biotoper” sedan dess. Detta förklaras med att kommunikationen mellan Skogsstyrelsen och skogsbruket har brustit på olika sätt angående vad som utgör en hänsynskrävande biotop. Att under 24 år inte komma längre med kommunikationen är anmärkningsvärt, så detta arbete ville undersöka i vilken utsträckning som bristande miljöhänsyn har en ekonomisk grund. Detta genomfördes genom att undersöka om det fanns någon koppling mellan ekonomiskt värde och miljövärden, om frekvensen underkända betyg (noterad negativ påverkan) varierade beroende på ekonomiskt värde samt om frekvensen av noterad negativ påverkan skiljde sig beroende på om miljövärdena var höga eller låga. För att undersöka detta användes data från Skogsstyrelsens invertering av slump-mässigt inventerade avverkningstrakter (Polytax 0/1). Inventeringen genomförs både före och efter avverkning och utvärderar ekonomiskt och miljömässigt värde, samt om hänsynskrävande biotoper och strukturer påverkats negativt. Mina resultat visar att ett högt ekonomiskt värde var överrepresenterat bland objekt med mycket höga miljövärden (58% av objekt med mycket höga miljövärden hade även ett högt ekonomiskt rotnetto). Betyget stor negativ påverkan var dessutom överrepresenterat bland objekt med ett högt ekonomiskt värde. Stor negativ påverkan noterades i 25% av objekten med högt ekonomiskt värde, till skillnad från 18% av objekten med lågt ekonomiskt värde och i 22% av objekten med obefintligt ekonomiskt värde. När avverkningar skett där man borde tagit miljöhänsyn var dessutom den avverkade volymen högre i ekonomiskt mer värdefulla biotoper. I genomsnitt avverkades 68% av volymen när det ekonomiska rotnettot var högt, medan endast 51% avverkats när det ekonomiska rotnettot var lågt. Den lägsta andelen negativ påverkan noterades genomgående i ”mellankategorierna” (”lågt ekonomiskt rotnetto” och ”höga miljövärden”).

Min slutsats är att för att förklara den långsamma förbättringen för miljöhänsyn inom skogsbruket så är det troligtvis motiverat att inkludera en ekonomisk påverkan i problemanalysen. Med detta i åtanke bör man bredda förbättringsarbetet och inte enbart behandla utbildning om identifiering av hänsynskrävande biotoper. Att inkludera en ekonomisk problemanalys kan förbättra förfaranden och göra arbetet mer effektivt.

Since 1994, the Swedish Forestry Act has balanced production goals. The forestry sector is obligated to take great responsibility through the so-called Sector Responsibility, which implies that the sector needs to take a greater responsibility than stipulated by law. The Swedish Forest Agency has since 1998 made inventories to monitor the amount of environmental concern taken by forest owners during final felling. They found that the deviation from the environmental goals were quite large, and since the start very little progress had been made regarding “biotopes demanding special concern”. This has been explained by the difficulty of communicating what these biotopes consists of, and what special concern is. Not agreeing on these defini-tions for 24 years is noteworthy, so this report wanted to investigate if any financial interests might interfere. This was done by exploring possible relations between economic and environmental values, examining if the amount of negative impact differs between biotopes of different economic value, and lastly investigate if negative impact varies depending on environmental value. This was achieved by examining data collected by the Swedish Forest Agency for their Polytax 0/1 inventory, where they examine randomly selected felling areas before and after final felling. The inventory assesses the environmental and economic value for all biotopes before felling, and the amount of negative impact after felling. When these posts were analyzed a strong positive connection was found between economic and environmental value (58% of objects with a high environmental value also had a high economic value). Large negative impact was significantly larger for high economic value (25% of objects with high economic value) when compared to both low (18% of objects with low economic value) and insignificant economic values (22%). The felled volume was also larger in economically more valuable biotopes. In objects with a high economic value the average share of felled volume was 68%, compared to 51% in objects with a low economic value. The smallest amount of negative impact could consistently be noted for the “middle categories” (“low economic value” and “high environmental value”).

The conclusion is that when explaining the slow progress for environmental preservation in the forestry sector, including an economic bias in the problem description is probably justified. With awareness of this, instead of solely focusing on increased knowledge of what makes up a biotope demanding special concern, widening the focal point might improve procedures and make efforts more efficient.