Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Att förebygga sjukdom snarare än att bota blir allt viktigare då det är fördelaktigt både för djuren och deras skötare. Bristande kommunikation har lyfts fram av flera forskare som ett hinder för veterinärer i deras arbete med djurhälsoprogram. Målet med den här studien var att identifiera potentiella faktorer kring rådgivningssamtalet som kan påverka utfallet. Ett sekundärt mål var att beskriva anledningar till att åtgärder genomförts eller inte genomförts. Studien byggde på material som samlades in i projektet ”Motiverande samtal som verktyg för minskad antibiotikaanvändning i animalieproduktionen”. Materialet bestod av elektroniska enkäter från 37 veterinärer och 114 enkäter som deras samtalspartners besvarade via telefonintervjuer. Veterinärerna var uppdelade i två grupper, 19 veterinärer utbildades i samtalsmetodiken motiverande samtal (MI) och 18 stycken utgjorde en kontrollgrupp som inte fick någon utbildning. Kontrollgruppen gjorde 86 rådgivningsbesök vilka även följts upp avseende andel diskuterade åtgärder som genomförts och anledningar till varför eller varför de inte genomförts. Sambandet mellan olika faktorer kring rådgivningssamtalet och andelen genomförda råd vid uppföljningen analyserades med Spearman’s Rank korrelation. Veterinärerna i MI-gruppen hann genomföra 28 rådgivningssamtal under tiden som den här studien pågick. Dessa samtal har inte följts upp avseende genomförda åtgärder än. Jämförelser mellan kontroll- och MI-gruppen av upplevd samtalskvalitet vid rådgivningsbesöken gjordes med Mann-Whitney U-test. För kontrollgruppen följdes 405 råd upp, varav 51% genomfördes helt, 26% delvis och 22% inte alls. Det sågs ett positivt samband mellan både samtalspartnernas och veterinärernas uppskattning om sannolikhet för att åtgärderna skulle genomföras med hur nöjda de var med insatsen efter uppföljningen. Det hittades även ett positivt samband mellan antal råd och andelen genomförda råd. Det framkom många anledningar till att råd genomfördes eller inte, vilka diskuteras utifrån aspekter att ta hänsyn till i rådgivningen. Både kontroll- och MIveterinärernas samtalspartners var mycket nöjda med samtalen och det förelåg ingen skillnad mellan grupperna. MI-gruppen hade dock inte hunnit göra alla sina rådgivningsbesök så det är möjligt att resultatet kan ändras när hela materialet kan studeras. Veterinärerna var hårdare i sin egen bedömning av den egna insatsen än vad deras samtalspartners var. Flera samtalspartners uttryckte att det var en positiv upplevelse att diskutera med sin veterinär. Veterinären gav stöd i vilka åtgärder som var viktiga, hjälpte till med lösningar när gården kört fast och botade hemmablindhet.

Preventing disease rather than curing is becoming increasingly important as it is beneficial for both the animals and their caretakers. Poor veterinary communication has been highlighted by several researchers as an obstacle for veterinarians and farmers to work together with herd health management programs. The aim of this study was to identify potential factors concerning the advisory conversation that could affect the outcome. A secondary objective was to describe reasons for implementing or not implementing the discussed actions. The study was based on materials collected in the project "Motivational interviewing as means to decrease antimicrobial drug use in animal production". The material consisted of electronic surveys from 37 veterinarians and 114 questionnaires answered by their collocutors via telephone interviews. The veterinarians were randomized into two groups, of which 19 veterinarians were trained in motivational interview (MI) and 18 served as an untrained control group. The control group made 86 advisory visits, which were also followed up for the proportion of implemented actions and the reasons why or why not these were implemented. The relationship between various factors concerning the advisory visit and the proportion of implemented actions in the follow-up was analyzed by Spearman's Rank Correlation. Veterinarians in the MI group made 28 advisory visits during the study period. These visits have not been followed up regarding implemented actions yet. Comparisons between the control and the MI group of perceived conversation quality of the advisory visits were made with Mann-Whitney U test. A total of 405 proposed actions were followed up, of which 51% were fully implemented, 26% were partly implemented and 22% were not implemented at all. There was a positive correlation between both the collocutors’ and the veterinarians’ estimate of the likelihood that the actions would be implemented and their satisfaction of the effort of implementing actions at the follow-up. A positive correlation was found between the number of proposed actions and the proportion of implemented actions. There were many reasons why actions were implemented or not and these are discussed based on aspects to be considered in the counseling. The collocutors of both groups of veterinarians were very satisfied with the advisory visits and there was no difference between the groups. However, the MI group had not been able to do as many advisory visits as the control group, so there is reason to believe that the result may change when the entire material can be studied. Veterinarians were more critical in their assessment of their own achievement than were their collocutor. Several collocutors mentioned that it was a positive experience to discuss with their veterinarian. The veterinarian supported farmers’ decision making about which actions that were important, contributed to solutions when the farm managers had reached a deadlock and cured “home-blindness”.