Home About Browse Search
Svenska


Saramolki, Peyman and Gulve, Simon, 2018. Landskapsarkitekten : en resa i kunskap från student till nyanställd inom den privata sektorn. Second cycle, A2E. Uppsala: SLU, Dept. of Urban and Rural Development

[img] PDF
6MB

Abstract

I denna uppsats jämförs relationen mellan landskapsarkitektprogrammen på SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, med yrkesverksamma landskapsarkitekter inom den privata sektorn som har varit aktiva i yrkeslivet högst tre år efter sin sista avslutade kurs. SLU:s landskapsarkitektprogram ligger på två olika universitetscampus, Ultuna och Alnarp, som båda för närvarande genomgår en förändring
som påverkar den övergripande strukturen.

Många av dagens samhällsförändringar påverkar landskapsarkitektyrket; urbanisering, sociala, ekonomiska, politiska och ekologiska faktorer för att nämna några. Särskilt urbaniseringen då mer än hälften av jordens befolkning bor i städer, vilket kommer att öka (Naturvårdsverket 2017). På grund av dessa samhällsförändringar är det nödvändigt att hålla landskapsarkitektprogrammet
modernt och relevant. Ylva Dahlman, universitetslektor vid institutionen för stad och land på SLU, menar att det finns ett glapp mellan den yrkeskompetens som ackumuleras under utbildningen och de arbetsuppgifter som landskapsarkitekter får i sitt yrkesliv.

Syftet med denna uppsats är därför att få en bättre förståelse för hur landskapsarkitekturutbildningarna vid SLU relaterar till de arbetsuppgifter som nyanställda landskapsarkitekterna får i den privata sektorn.

Metoderna i denna uppsats var litteraturstudier, intervjuer och enkäter. Undersökningarna och uppsatsen är begränsad till landskapsarkitektstudenter på SLU och landskapsarkitekter som har arbetat i upp till tre år i den privata sektorn i Sverige efter deras sista avslutade kurs på utbildningarna.

Både Tomas Eriksson, studierektor på Ultuna och Helena Mellqvist, studierektor på Alnarp frågade sig om SLU ska utbilda landskapsarkitekter för att direkt svara på arbetsmarknadens behov eller vara fritänkande och utmanande med nya lösningar på samhällsproblem inom vårt kompetensområde. Glappet inom projekteringskunskaper är ett exempel på hur utbildningen inte
stämmer överens med nyanställda landskapsarkitekters vanligaste arbetsuppgifter inom den privata sektorn. Båda studierektorerna menar också att förvaltning ska vara en större del i utbildningen. Arbetsgivarna ger främst arbetsuppgifter som handlar om att producerar planer och byggdokument till nyanställda och låter inte nyanställda arbeta med att utveckla hållbart nytänkande i lika stor utsträckning.

Resultaten visar att det finns ett glapp i kunskap mellan landskapsarkitektutbildningarna och det yrkeslivet, främst på grund av SLU väljer att utbilda landskapsarkitekter med ett långsiktigt och hållbart perspektiv till skillnad från samhällets och arbetsmarknadens kortsiktiga behov. Dessutom är landskapsarkitekters arbetsuppgifter styrda av hög- och lågkonjunktur, och i dagens högkonjunktur tenderar arbetsuppgifterna att falla mer eller mindre inom design och projektering, medan i en framtida lågkonjunktur kommer fokus att läggas i bevarande, förvaltning och planering för framtida projekterings- och gestaltningsprojekt.

,

This essay compares the intentions within the landscape architecture education programs at SLU, the Swedish University of Agricultural Sciences, and the actual requirements for newly hired landscape architects within the Swedish private sector who have been in professional life for up to three years after their last finished course. SLU’s landscape architect programs are located at two different campuses, Ultuna and Alnarp, both which are currently undergoing a change affecting the overall
structure.

Current trends have an impact on today's landscape architect profession; urbanization and social, economical, political and ecological factors to name a few. Especially now when more than half of the Earth’s population live in cities, a number that’s increasing (Naturvårdsverket 2017). And because of these changes it is necessary to keep these educations modern and relevant. Ylva Dahlman, Senior Lecturer at the Department of Urban and Rural Development at SLU, expressed that there is a gap between the knowledges accumulated from the education and the actual assignments landscape architects acquire in their professional life.

The purpose of this essay is therefore to get a better understanding of how the landscape architecture educations at SLU relate to the assignments newly hired landscape architects are faced with in the private sector. Methods used in this essay were literature studies, interviews and surveys. The essay is limited to study the private sector which represents the majority of employers for newly hired landscape architects, more specifically landscape architects that have worked up to three years since their last finished course within the programme.

Both directors of studies discussed whether SLU should educate landscape architects to correspond to the needs of the labor market or to be independent, free thinking landscape architects that challenge society with new solutions within our area of expertise. The departments of landscape architecture at SLU have a different opinion of what the landscape architect professional role means in
comparison to the work newly hired practicing landscape architects mostly do. We suggest that research within the landscape architect field done globally as well as at the institutions at SLU should constitute the base upon which the landscape architecture education is structured. SLU should educate landscape architects that shape, plan and design sustainable societies in the future.

Our results show that there is a gap in experience between the landscape architect educations and the professional life tasks, mainly because of SLU’s choice of educating landscape architects with a long-term and sustainable perspective as opposed to the society and labour markets short-term needs. The knowledge gap in planning is an example of the education not corresponding to the most common task of newly hired landscape architects today. Furthermore the assignments given to landscape architects in practice is governed by the building boom and the current economic recession. In the context of today’s building boom the assignments tends to fall more or less within design and planning, whereas in a future projected recession the focus may be placed in preservation,
management and planning for future planning and design projects.

Main title:Landskapsarkitekten
Subtitle:en resa i kunskap från student till nyanställd inom den privata sektorn
Authors:Saramolki, Peyman and Gulve, Simon
Supervisor:Granvik, Madeleine
Examiner:Paget, Susan and Berg, Per
Series:UNSPECIFIED
Volume/Sequential designation:UNSPECIFIED
Year of Publication:2018
Level and depth descriptor:Second cycle, A2E
Student's programme affiliation:NY004 Landscape Architecture Programme, Ultuna 300 HEC
Supervising department:(NL, NJ) > Dept. of Urban and Rural Development
(LTJ, LTV) > Dept. of Urban and Rural Development
Keywords:arbetsliv, enkät, erfarenhet, intervju, jämförelse, konsult, kunskap, kunskapskrav, landskapsarkitektur, SLU, utbildning, yrkeserfarenhet, yrkesroll
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-9451
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-9451
Subjects:Landscape architecture
Language:Swedish
Deposited On:29 Jun 2018 12:02
Metadata Last Modified:20 May 2020 11:28

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits