Home About Browse Search
Svenska


Igelström, Amanda and Larsson, My, 2018. Aachennosgrimmans påverkan på hopphästens beteende. First cycle, G2E. Uppsala: SLU, Dept. of Anatomy, Physiology and Biochemistry

[img] PDF
947kB

Abstract

Bridles has been used to control horses all around the world for approximately 6000 years, and its use is based on application of pressure on sensitive parts of the horse’s head. The originally purpose of the noseband is to relieve strain from the bit and transfer it to the face of the horse, but nowadays nosebands are more commonly used to conceal defective suppleness and conflict behaviours in horses during riding. The reasons seem to be ignorance among riders in relation to what damage a tight noseband can cause a horse’s mental and physical health, but also the interest of succeeding during competition.

The aim of this study was to investigate how horses would react to a correct, versus a tight, flash noseband while jumping a course. The research issues were “is it possible to distinguish oral and bodily expressed conflict behaviours when the horse wears a correct, versus a tight, flash noseband during a jumping course?” and “how does the frequency of oral and bodily expressed behaviours look like when the horse wears a correct, versus a tight, flash noseband during a jumping course?”.

The effect of the flash noseband on the behaviour of eight Swedish warmblood horses were observed and analysed. The horses’ flash nosebands were adjusted with an ISES taper gauge before and after the first and the second jumping course. One person adjusted the flash nosebands and one person oversaw the recording. The person who adjusted the flash nosebands decided in what order each horse would get their treatment (correct or tight).

The results demonstrated that especially the oral behaviours decreased when the flash nosebands were tightened. The majority of the horses did not show any changes in neither oral or bodily expressed conflict behaviours when the flash nosebands were tightened. However, what could be observed was that the horses showed less oral expressed conflict behaviours when the flash nosebands were adjusted from correct to tight.

The conclusion of this study was that each horse revealed both oral and bodily expressed conflict behaviours regardless if the flash nosebands were correct or tight. A tight flash noseband prevents for example the horse from gaping its mouth and moving its lips. Other aspects that could have affected the conflict behaviours is the horse’s individual preferences and the rider’s ability to engage the horse to work correctly and carry itself.

,

Användandet av nosgrimma ökar ryttarens kontroll över hästen, och nosgrimman används även för att förhindra att hästen öppnar munnen och gapar eller lägger ut tungan ur munnen vid ridning. När två fingrar hos en vuxen person ryms mellan hästens nosrygg och nosgrimman är nosgrimman, enligt tradition, korrekt tillpassad.

Tidigare studier inom ämnet som berör nosgrimmans inverkan på hästens beteende har framförallt genomförts inom dressyr vilket genererade i att valet föll på att göra en liknande undersökning inom hoppning. Resultat från studier inom dressyr har visat att en av anledningarna till att nosgrimmor spänns i samband med tävlingsmomentet är att ett ekipage kan få poängavdrag om hästen till exempel gapar eller lägger ut tungan ur munnen.

En ytterligare anledning till att nosgrimmor spänns hårdare än rekommenderat är för att maskera bristfällig lösgjordhet och konfliktbeteenden hos hästen under ridning. Det kan beropå ryttares okunskap gällande de psykiska och fysiska påföljderna av en hårt spänd nosgrimma samt intresset av att prestera i samband med tävling.

I studien användes åtta av Ridskolan Strömsholms skolhästar med inriktning hoppning. Hästarna var av rasen svenskt varmblod i åldrarna fem till fjorton år. Hästarna delades upp i två grupper utifrån ålder och utbildningsståndpunkt.

Hästarnas nosgrimmor justerades innan och efter genomförandet av runda ett och runda två med hjälp av en International Society of Equitation Science (ISES) noseband taper gauge. En person justerade nosgrimmorna och en person filmade. Personen som spände nosgrimmorna valde ordningen för hur nosgrimman hos respektive häst skulle spännas: två fingrar mellan nosgrimma nosrygg och inga fingrar mellan nosgrimma och nosrygg. Studien var blindad då personen som filmade tittade bort medan nosgrimmorna spändes, för att på så vis kunna vara objektiv i sin bedömning vid den kommande beteenderegistreringen.

Personen som filmade utförde beteenderegistreringen i efterhand genom att observera filmerna kontinuerligt och samtidigt fylla i de tillhörande etogrammen. Respektive film observerades flera gånger för att förekomsten av respektive beteende skulle kunna identifieras. Filmerna observerades var och en för sig och registreringen var blindad.

Resultatet av studien visade att hästarna uppvisade färre orala och kroppsliga beteenden med en hårt spänd nosgrimma än med en korrekt spänd nosgrimma. Beteendet som minskade mest med en hårt spänd nosgrimma var det orala beteendet tuggar, ”tuggar med öppna läppar”.

Beteendefrekvenserna från resultatet av studien visade att majoriteten av hästarna varken ökade eller minskade antalet orala och kroppsliga beteenden när nosgrimman justerades från lös till hård. Det som dock kunde observeras var att hästarna som visade orala beteendeförändringar i samband med att nosgrimman spändes gjorde det genom att röra läppar och tunga färre gånger samt spjärna mot ryttarens hand. Inga större kroppsliga beteendeförändringar kunde urskiljas. Anledningen till att hästarna visade färre orala beteenden med en hårt spänd nosgrimma än med en korrekt spänd nosgrimma kan bero på att hästarna, vid bärandet av en lösare nosgrimma, ges större möjlighet att till exempel röra på käkarna.

Hästarna visade såväl orala som kroppsliga konfliktbeteenden när de bar en aachennosgrimma, oavsett hur spänd den var. En aachennosgrimma som dras åt så att inga fingrar ryms mellan nosgrimma och nosrygg förhindrar hästen från att till exempel gapa eller lägga ut tungan ur munnen vid ridning Andra aspekter som kan påverka konfliktbeteenden är hästens individuella preferenser och ryttarens skicklighet att förmå hästen att arbeta med påskjut och bjudning.

Main title:Aachennosgrimmans påverkan på hopphästens beteende
Authors:Igelström, Amanda and Larsson, My
Supervisor:Sassner, Hanna and Yngvesson, Jenny
Examiner:Rhodin, Marie
Series:Examensarbete på kandidatnivå / Sveriges lantbruksuniversitet, Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap, Hippologenheten
Volume/Sequential designation:K86
Year of Publication:2018
Level and depth descriptor:First cycle, G2E
Student's programme affiliation:VK004 Bachelor of Science in Equine Studies 180 HEC
Supervising department:(VH) > Dept. of Anatomy, Physiology and Biochemistry
Keywords:aachennosgrimma, konfliktbeteende, flash noseband, conflict behaviour
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-9449
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-9449
Subjects:Animal husbandry
Animal ecology
Animal physiology and biochemistry
Language:Swedish
Deposited On:29 Jun 2018 11:51
Metadata Last Modified:21 Feb 2019 07:59

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits