Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Ljud spelar en viktig roll för den totala upplevelsen av en plats. I och med det helhetsperspektiv vi som landskapsarkitekter anlägger på upplevelsen av levnadsmiljön, spelar ljudet således en viktig roll. Efter att länge ha varit eftersatt, har ljud sakta börjat få mer fokus inom landskapsarkitektur.
Vi upplever dock att det finns en tydlig hierarki mellan olika grupper av ljud, där så kallade mekaniska ljud genererade av exempelvis industrier och trafik ofta klassas som ensidigt negativa medan naturliga och mänskliga ljud i större utsträckning kategoriseras som positiva. Dessa hierarkier hämmar möjligheten att definiera och uppmärksamma kvaliteter i alla typer av ljud, vilket är synd eftersom upplevelsen av ljud är kontextbunden och inte bara beror på ljudet i sig.
Syftet med uppsatsen är därför att med en praktisk utgångspunkt explorativt undersöka och redogöra för olika aspekter av upplevelsen av urbana ljud, samt att öka förståelsen för hur sådana ljud kan utgöra en kvalitet för landskapsarkitekter att beakta i stadsplanering. Med ett öppet sinne och utan en hierarkisk syn på olika typer eller kategorier av ljud använder vi i uppsatsen arkitekten och geografen Pascal Amphouxs teorier. Hans offensiva metoder går bland annat ut på anlägga ett kvalitativt synsätt på ljud, medan hans kreativa metoder handlar mer om vilka
metoder som används för att arbeta med ljud.
Som landskapsarkitekter arbetar vi parallellt med kunskapsintag och nya metoder, samtidigt som vi ständigt hämtar inspiration ur våra egna upplevelser, minnen, erfarenheter och preferenser för olika miljöer. I och med detta och att vi i uppsatsen använt oss av praktiska metoder för kunskapsinhämtning har metoden autoetnografi fungerat som en arena där vi kunnat engagera oss kroppsligen med urbana ljud i vårt utforskande
De två övergripande ambitionerna med uppsatsen har varit att utforska hur vi på olika sätt upplever urbana ljud och att göra egna tillägg av ljud i ett ljudlandskap. I arbetet med hur urbana ljud upplevs, har de praktiska metoderna ljudpromenad och lyssningsövning använts, där vi promenerat genom Malmö och lyssnat på urbana ljud. Vi förde fältanteckningar och kopplade dessa till annan forskning som bearbetades till reflektioner. Bland annat visade det sig att kontextuella omständigheter som rumslighet, samspel med andra sinnen, tid, samt mer immateriella aspekter som förväntningar, minnen, konnotationer och tillfälligheter är viktiga aspekter för om vi upplever ljud som önskade eller oönskade.
Vi dokumenterade också ett antal ljudmässiga kvaliteter som tillsammans med de kontextuella
aspekterna utgör ett antal teman, vilka vi strukturerat reflektionerna kring.
Utforskandet av urbana ljudlandskap togs ett steg längre genom egna tillägg av ljud. Förvärvad kunskap från praktiska moment och litteratur användes för att på olika sätt tillföra ljud med högtalare. Dessa interventioner hade som mål att skapa en förändring av helhetsupplevelsen av platsen genom en ljudmässig förändring för att fånga förbipasserandes uppmärksamhet och i förlängningen även förändra hur gemene man lyssnar på och förhåller sig till urbana ljud.
Vårt arbete visar att det finns möjlighet att ta sig an, förändra och skapa mer varierade ljudlandskap i redan befintliga urbana rum med hjälp av tillagda ljud, utan att nödvändigtvis gestalta om med fysiska element. Vi hoppas att de synsätt vi utarbetat i uppsatsen ska bidra till att bredda diskussionerna kring urbana ljud, både hos gemene man och inom landskapsarkitektyrket. Vår förhoppning med detta är att skapa en nyanserad bild av urbana ljudlandskap som sträcker sig bortom dikotomin önskat och oönskat ljud, och leda till ännu fler kvalitativa ljudupplevelser

Sound plays an important role in the overall experience of a place. As a result of the overall perspective with which we as landscape architects approach the experience of the living environment, sound plays an important role.
We find that there is a clear hierarchy between different groups of sounds, where so-called mechanical sounds generated by, for example, industries and traffic are often classified as one-sided negative, while natural and human sounds in greater extent are categorized as positive. These hierarchies hamper the ability to define and notice qualities in all types of sounds, which is a shame because the experience of sound is contextual and doesn’t depend solely on the sound itself.
The purpose of the thesis is therefore to use a practical point of departure to explore and account for various aspects of the experience of urban sounds, as well as to understand how these sounds can be a quality for landscape architects to take into consideration in urban planning. With an open mind and without a hierarchical view of different types or categories of sound, we use the theories of offensive methods by architect and geographer Pascal Amphoux’s. These assume that all sounds have the potential to be perceived as qualities, and that therefore no sounds or groups
of sounds should be depreciated as negative or uninteresting. Amphoux’s creative methods, which among other things include raising the public’s awareness about how the city sounds, has also inspired us.
As landscape architects we work parallelly with taking in new knowledge and new methods, while constantly drawing inspiration from our own experiences, memories, experiences and preferences for different environments. This prerequisite in combination with the thesis’s practical point of departure and the focus on the experiences of sound, made autoethnography suitable as a method. Autoethnography became an arena where we could engage physically with urban sounds in our exploration.
The two comprehensive ambitions of the thesis have been to experience urban sounds and to make our own additions of sound in a soundscape. In the work with urban sound experiences, the practical methods of soundwalk and listening exercise have been used, where we walked through Malmö and listened to urban sounds. We took field notes and linked them to other research in processing reflections. Among other things, it became apparent that contextual circumstances such as spatiality, interaction with other senses, time, and more intangible aspects such as expectations,
memories, connotations and coincidences are important aspects of whether we experience sound as desired or unwanted. We structured the discussion about a number of these contextual aspects that we found particularly interesting. Some of these we also defined as sound qualities.
The exploration of urban soundscapes was taken a step further by adding own sounds. Acquired knowledge from practical moments and literature was used to add sound with speakers in different ways. These interventions were aimed at creating a change in the overall experience of the site through a sonic change to capture the attention of people passing by and, in the long run, also change how people listen to and relate to urban sounds.
Our work shows that there is the opportunity to adapt, change and create more varied soundscapes in existing urban spaces with the help of added sounds, without necessarily changing the physical elements. We hope that the views we elaborate in the thesis will help broaden discussions about urban sounds, both among average citizens and within the landscape architecture profession. Our hope with this is to create a nuanced view on urban soundscapes that extend beyond the dichotomy of desired or unwanted sounds, and lead to even more qualitative sonic experiences.