Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Anthropogenic-induced land-use and land-cover change is a threat to biodiversity and ecosystem services, and contribute to global climate warming. Forests are essential in the climate system and store a large part of the global carbon. Ecuador has experienced a rapid loss of forest cover over the last decades with degradation of ecosystems and decrease in biodiversity as part of the consequences. Indigenous or local people have a great body of knowledge about the environment; gained from a long-lived association with nature. This knowledge, called traditional ecological knowledge (TEK), has the potential to contribute to building resilience in social-ecological systems in the context of global change and environmental degradation. TEK is also recognized in formulation of environmental policy for sustaining ecosystem services and biodiversity, climate change adaptation strategies and as complimentary to ecological-based evidence in restoration.

The main objective of this study was to generate evidence that supports the on-going effort to conserve biodiversity and restore degraded ecosystems in the face of climate change in Ecuador by examining local people’s perception of changes in forest cover, ecosystem services and goods and climate. The specific research questions of the study were: (i) Do knowledge of ecosystem goods and services and perception of their change depend on the demographic attributes of the local people and proximity to the forest remnants? (ii) Do local people perceive changes in forest cover? If so, is their perception of forest cover changes related to their demographic attributes? (iii) Do local people perceive changes in climate events? If so, to what extent does their perception depend on their demographic attributes? Are there any local adaptation mechanisms to changes in climate events?

To address these questions, relevant information was gathered through literature review, focus group discussion (community workshops) and semi-structured household interviews in two provinces of the Ecuadorean Sierra. For household interviews changes in ecosystem services and goods and forest cover, 84 households in five villages (communities) were involved. For local people’s perception on climate change, 50 households were involved. The information generated through household interviews was translated into dummy variables for dichotomous response (yes or no) and into Likert scale (1-4) for more than two responses, and statistically analysed with logistic regression models. Ecosystem services and goods in the study area identified by local people were mapped according to the Common International Classification of Ecosystem Services (CICES) system.

The results showed that (i) a total of 21 ecosystem services, which belonged to three major sections (provisioning, regulation and maintenance, and cultural services), were recognised. The most frequently cited ecosystem services were water, timber and plants with symbolic or religious and medicinal value, and the perception among respondents significantly influenced by socio-demographic factors; namely land tenure status, distance to the forest, ethnicity, age class, education level (p < 0.05); (ii) The perception of forest cover change differed somewhat between male (63.2%) and female (35.6%) respondents as well as among age classes (p < 0.05) such that the young age class perceived a moderate change or no change to a greater degree than the other two age classes; (iii) Almost all respondents perceived an overall warming, drying up of rivers and springs, early onset of summer and monsoons and frequent dry season fires. Demographic attributes of the respondents had a significant (p < 0.05) effect on climate change awareness and on effects of climate change; (iv) there existed some local adaptation mechanisms to climate change events, such as cultivating different crops, reintroduction of native species and tree planting; suggesting the presence of ‘pockets’ of TEK. It can be concluded there is generally a good awareness of changes in forest cover and climate events in their area but socio-demographic attributes do affect to some extent how local people perceive ecosystem services and goods and climate change. Thus, incorporating TEK is advisable during formulating locally adapted management systems and for building long-term social-ecological resilience.

Antropogen förändring i markanvändning och marktäcke har en negativ inverkan på biodiversitet och ekosystemtjänster samt bidrar till global klimatuppvärmning. Skogar är viktiga i klimatsystemet och lagrar en stor det av det globala kolet. I Ecuador har det skett en snabb förlust av skogstäcke under de senaste årtiondena med utarmning av ekosystem och minskad biologisk mångfald som konsekvens. Urbefolkningar eller lokalbefolkning har stor kunskap om sin omgivande miljö uppnådd genom en långvarig samexistens med naturen. Denna kunskap, kallad traditionell ekologisk kunskap (TEK), har potential att bidra till att bygga motståndskraft i sociala ekologiska system i en kontext av global förändring och miljöförstöring. TEK används också vid utformning av miljöpolitik för att bevara ekosystemtjänster och biologisk mångfald, anpassningsstrategier för klimatförändringar och som komplement till ekologiskt baserade bevis vid restaurering.

Huvudsyftet med denna studie var att hitta bevis som stödjer insatserna för att bevara biologisk mångfald och återställa ekosystem som utarmats av klimatförändringarna i Ecuador. Detta genom att undersöka lokalbefolkningens uppfattning om förändringar i skogstäcke, ekosystemtjänster och klimat. Huvudfrågeställningen var: (I) Beror kunskap om ekosystemtjänster och uppfattningen om dess förändring på lokalbefolkningens demografiska egenskaper och närhet till skogen? (II) Upplever lokalbefolkningen förändringar i skogstäcke? Om så är fallet, är lokalbefolkningens uppfattning om förändring i skogstäcke relaterad till deras demografiska egenskaper? (III) Upplever lokalbefolkningen förändringar i klimathändelser? Om så är fallet, i vilken utsträckning beror deras uppfattning på demografiska egenskaper? Finns det några lokala anpassningsmekanismer för dessa klimathändelser?

För att besvara dessa frågor samlades relevant information in genom litteraturstudier, diskussioner i fokusgrupper (studiecirklar i byarna) och halvstrukturerade intervjuer med byinvånarna i två provinser i det ecuadorianska höglandet. 84 hushåll i fem olika byar deltog i intervjuerna om förändringar i ekosystemtjänster och skogstäcke. 50 hushåll deltog i intervjuerna om lokalbefolkningens uppfattning om klimatförändringar. Informationen som genererades genom intervjuerna översattes till dummyvariabler för dikotoma svar (ja eller nej) och till Likert-skala (1-4) för mer än två svar, och analyserades statistiskt med logistiska regressionsmodeller. Ekosystemtjänster som lokalbefolkningen identifierade i studieområdet kartlades i enlighet med Systemet för gemensam internationell klassificering av ekosystemtjänster (CICES).

Resultaten visade att (I) Totalt 21 ekosystemtjänster, som tillhörde de tre huvudsektionerna (tillhandahållande, reglering och underhåll, och kulturella tjänster), kändes igen. De mest frekvent nämnda ekosystemtjänsterna var vatten, timmer, växter med symboliskt eller religiöst värde och växter med medicinskt värde. Respondenternas uppfattning påverkades väsentligt av sociodemografiska faktorer så som; besittningsrättsstatus, avstånd till skog, etnicitet, åldersklass, utbildningsnivå (p < 0.05); (II) Uppfattningen av förändring i skogstäcke skilde sig mellan manliga (63.2%) och kvinnliga (35.6%) respondenter, såväl som bland åldersklasser (p < 0.05). Den yngsta åldersklassen uppfattade en måttlig eller ingen förändring i större grad än de andra två åldersklasserna; (III) Nästan alla respondenter upplevde en generell uppvärmning, uttorkning av floder och vattendrag, tidig start på somrar och monsuner, och frekventa torrsäsongsbränder. Respondenternas demografiska egenskaper hade en signifikant (p < 0.05) inverkan på medvetenheten om klimatförändringar och om effekterna av klimatförändringar; (IV) Lokala anpassningsmekanismer för klimatförändringar som identifierades var bland annat odling av olika grödor, återintroduktion av inhemska arter och trädplantering, vilket tyder på ”fickor” av TEK. Det kan konstateras att i allmänhet är medvetenheten om förändringar i skogstäcke och klimathändelser i området god, men sociodemografiska egenskaper påverkar i viss mån hur lokalbefolkningen uppfattar ekosystemtjänster och klimatförändringar. Det är därför lämpligt att införliva TEK vid utformning av lokalt anpassade förvaltningssystem och för att bygga långsiktig social ekologisk motståndskraft.