Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Barn idag blir ofta placerade i fysiska miljöer som vuxna utformat. Förskolan är ett exempel på en sådan plats och idag spenderar barn större delen av sin vardag på förskolan. Förskolans främsta mål är att vara en plats för utveckling med lek som främsta verktyg, med stöd från pedagoger. Samtidigt är en god fysisk miljö och de element som finns i den, både inomhus och utomhus, en av förutsättningarna för att skapa en trygg och lärorik förskoleverksamhet. Samtidigt har det inom ett forskningssammanhang idag blivit allt vanligare att undersöka hur en sådan miljö påverkar barn och deras utveckling.

Syftet med studien är att undersöka vad förskolepedagoger anser att är väsentliga kvaliteter vid förskolegårdar och hur de uppfattar den fysiska planeringen och dess prioriteringar i relation till hälsofrämjande miljöer för barn. Förskolorna arbetar utifrån arbetsplaner och policydokument gällandes barns utveckling, lek och lärande och deras perspektiv problematiseras i hur dessa aspekter kan stödjas i den fysiska miljön, samtidigt som de fysiska planerarna måste följa bygglagar och förordningar.

Den fysiska planeringen utgår från ett säkerhetsperspektiv vilket anses självklart samtidigt som det uppfattas utarma miljöns lekvärden, med exempel på överdrivet användande av säkerhetsunderlag. Lekredskap ses som en stomme för gårdarna men nuvarande planeringskultur uppfattas inte prioritera naturliga miljöer med löst material som är särskilt viktiga för både utforskande, variation och utmaningar. En rumslig utformning med en balans av konstgjorda lekredskap och naturliga element beskrivs som en viktig del för det sociala samspelet så att barnen har möjlighet att skapa egna rum.

Dialogen mellan pedagoger och fysiska planerare problematiseras genom att pedagogerna inte alltid upplever att de får gehör för sina idéer och önskemål, vilket tros bero på tidsbrist, resurser och förståelse. Studiens slutsatser bidrar med exempel och idéer för hur framtida planeringsprocesser kan ta hjälp av både pedagogers perspektiv, riktlinjer och forskning angående barns behov.

Children today are often placed in environments planned by adults. The preschool yard is an example of such a physical place. The ambition of preschools is to be a place for development, with play as its primary tool with support from pedagogues. The physical environment and the elements in it, both indoor and outdoor, is also a basis to create a safe and educative preschool. Today research is made to study the impact different environments have on children and their development.

This study investigates a perspective from pedagogues, with a focus on the components of the preschool yard that are essential for the preschools and how the pedagogues perceive the physical planning and its priorities for health promoting environments for children. Through work plans and policies about children’s development, play and learning the physical design and planning is problematized in how the environment supports these aspects. The play equipment is seen as the foundation of the yards, at the same time as natural environments and loose material is particularly important for both exploration, variation and challenge. A spatial environment is described as important for interplay between children, so that they can create their own places.

The physical planning is based on a safety concern which is perceived as self-explanatory. At the same time the idea of a safe environment also impoverish the play values of the preschool yard, with the example of the excessive use of safety underlay. The dialogue between pedagogues and the physical planners is seen as inadequate, due to lack of time, resources and understanding. The conclusion of the study contributes with examples and ideas for how future planning can be supported by the perspective from pedagogues, guidelines and research concerning children’s needs.