Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Under de senaste 30 åren har de urbana träden fått en alltmer betydande roll i stadsrummet. Från att tidigare ha betraktats som ett förskönande inslag i den hårdgjorda staden har studier och forskning även kunnat visa på att träd kan bidra med ett flertal ekosystemtjänster (Silvera Seamans 2013). Förbättringen av luftkvaliteten, reduceringen av värmeöeffekten och minskningen av byggnaders totala energiförbrukning är bara några av de praktiska fördelarna som träden för med sig förutsatt att träden når en hög ålder (McPherson et. al 1997). De urbana träden har även en stor inverkan på städernas upplevda kvalité ur en estetisk, social och miljömässig synvinkel, där de bidrar till en rumslig uppfattning och skapandet av minnesvärda platser (Nowak et. al 2014).

Träd har beskurits av olika anledningar sedan träd började planteras. Allt från att hantera risker till att förbättra trädens estetiska uttryck har utgjort motiv till att trädförvaltare och arborister beskär och underhåller träd i urban miljö (Miller & Sylvester 1981). Strategisk och proaktiv planering är en förutsättning för att de urbana träden och trädbeståndens hälsa ska bibehållas (Galenieks 2017). Kommuner och andra trädvårdsförvaltare som inte prioriterar eller avstår från att implementera och aktivt planera in förebyggande skötsel- och underhållsinsatser tenderar att gå miste om trädens bidragande fördelar, samtidigt som de möts av besvärliga situationer och förhöjda kostnader (Vogt, Hauer & Fischer 2015).

Uppbyggnadsbeskärning syftar till att skapa goda förutsättningar för att urbana träd ska kunna utveckla ett starkt och funktionellt ramverk som kan hantera belastningar och stötta trädkronan under trädets livslängd (Gilman 2012). Arbetet påbörjas med fördel när trädet är ungt, men genomförs dessvärre alltför sällan (Sjöman, Slagstedt & Lagerström 2015).

Problematiken som ligger bakom den uteblivna skötseln i form av långsiktigt förebyggande uppbyggnadsbeskärning har utgjort bakgrunden till detta arbete. Arbetet baseras på en litteraturstudie som syftar till att undersöka uppbyggnadsbeskärning som ett praktiskt verktyg för utveckling och förvaltning av träd i offentliga miljöer. Kartläggningen av uppbyggnadsbeskärningens viktigaste beståndsdelar avser att skapa en förståelse kring varför tillämpningen av denna skötselinsats är av stor vikt för säkerställandet av en god utveckling för urbana träd och trädbestånd.

Arbetet visar på att uppbyggnadsbeskärning är av stor betydelse för att kommuner och trädvårdförvaltare ska kunna utveckla en ekonomiskt hållbar lösning för den långsiktiga skötseln som de urbana träden kräver. Arbetet uppmärksammar trädens fördelar som går förlorade när träden inte vårdas och klargör för hur och varför uppbyggnadsbeskärning bör användas. Resultatet visar på att trädens livslängd kan förlängas genom kontinuerlig uppbyggnadsbeskärning och att det är ett kostnadseffektivt och nödvändigt verktyg vid säkerställandet av de urbana träden och trädbeståndens framtida utveckling.