Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Lantbrukarna strävar efter att förbättra mjölkkornas levnadsmiljö i Sverige och i världen. Detta för att optimera kornas hälsa, produktion och överlevnad. Sand är ett mjukt underlag som formar sig efter kons kropp och skapar en god komfort för kon. I Sverige finns det ett fåtal gårdar som har sandbås men hur det fungerar här är undermåligt dokumenterat och rådgivningsunderlaget för svenska förhållanden är ytterst begränsat. Därför har vi fått förfrågan från Agroväst Mjölkprogram att undersöka erfarenheterna som finns i Sverige vad gäller sandbås.
För att undersöka detta kontaktade vi 18 gårdar som har eller nyligen har haft sandbås. Av dessa 18 gårdar hade fem slutat med sandbås. Tio gårdar besöktes, två intervjuades via telefon/mail och den sista avböjde helt deltagande i examensarbetet.
Målet med arbetet var att ta fram ett underlag baserat på svenska förhållanden som kan användas för rådgivning vid nybyggnation eller ombyggnation till sandbås för mjölkkor. Frågeställningarna var vilka för- och nackdelar som finns med sandbås till mjölkkor samt hur kostnadsbilden ser ut för sand som strömaterial i bås, avseende sandförbrukning och skötseltid.
De positiva aspekterna som uppkom var att hälsan och komforten upplevdes förbättrad samt att det var färre ben- och klövproblem. Hälften av gårdarna upplevde att de hade fått lägre celltal och högre mjölkproduktion efter övergång till sandbås. Det som upplevdes som negativt av alla utom en gård var problematiken med gödselhanteringen och sand i gödselbrunnen. Slitage på utgödslingssystem i skrapgångar och gödselpumpar ansågs också som negativt, samt att sanden upplevdes tung att hantera. Sandförbrukningen varierade stort med ett intervall på 7–28 kg per bås och dag och den genomsnittliga förbrukningen var 14,2 kg per bås och dag. Tiden det tog att fylla på sand varierade också stort, den genomsnittliga tiden var 1,9 min per sandbås per tillfälle. Sandbåsens genomsnittliga påfyllningsfrekvens blev var nionde dag.
Sandpriserna varierade från gård till gård beroende på hur långt de hade till sandtaget alternativt om gården hade egen sand. Sand tycks inte skilja i pris per bås i jämförelse med spånströ.
Vi upplever att metoden som användes för examensarbetet var tillfredställande. Tack vare att vi besökte majoriteten av gårdarna fick vi en bredare inblick i hur sandbåssystemet fungerade. De flesta gårdarna var eniga i många av frågorna, varför vi upplever att studien gav tydliga svar.
De intervjuade gårdarna upplevde överlag sandbåssystem som positivt. Trots att elva av tolv intervjuade gårdar nämner gödselhanteringen som negativt skulle majoriteten av gårdarna välja sandbåssystem igen om de skulle bygga nytt. Vi upplever att vi har fått fram intressanta åsikter även om antalet gårdar var få. Vi skulle gärna se mer svensk forskning inom ämnet och då främst på hur den sandblandade gödseln hanteras på bästa sätt.

Farmers strive to improve the housing environment of dairy cows in Sweden and in the world, to optimize health, production and longevity. Sand is a soft bedding material that adjusts to the body of the cow and creates a good comfort. In Sweden, there are a few farms with sand stalls, their function is barely documented and the advice base under Swedish conditions is limited. We have received a request from the Agroväst Milk Program to investigate the experiences in Sweden regarding sand stalls. We contacted 18 farms who have or have had sand stalls. Of these 18 farms, five quit sand stalls and one farm declined participation in the study. The aim of the work was to develop a base of experiences based on Swedish conditions that can be used for advices on new construction or rebuilding to sand stalls in dairy farms. The issues investigated were the advantages and disadvantages with sand stalls to dairy cows and what time aspects and costs there are with the use of sand stalls. The positive aspects that illustrated the results were that health and comfort were experienced improved, also the hook and claw problems seemed fewer. Half of the farms experienced a lower somatic cell counts and higher milk production after switching to sand stalls. What was perceived as negative by all but one farm was the problem of manure management and sand in the manure tanks. Wear of alley scrapers and manure pumps was also considered negative as well as that the sand was heavy to handle. Sand consumption varied greatly with a range of 7-28 kg per stall and day and the average consumption was 14,2 kg per stall and day. The time it took to fill the sand also varied greatly with an average time of 1,9 min per stall and bedding occasion. Sand stalls average refill rate was every ninth day. Sand prices seem to differ, as we perceive, it depends on how far the sand needs to be transported and different contractors. Sand compered to sawdust bedding seemed to be similar in price. We found that the method used for the study was satisfied, because we visited most of the farms and got a deeper understanding of how the system worked. Most farms agreed in many of the questions, why we found that the study gave clear answers. The farmers were positive to sand bedding. One fact why eleven out of twelve farms found sand stalls negative, was the manure handling. Still the majority would choose sand as bedding again if they were going to build a new dairy. We think that we have found interesting comments, ideas and tips about sand stalls even if the number of farms were few. We believe that there is a lot more room for Swedish studies in this subject especially how to handle the manure most efficient.