Home About Browse Search
Svenska


Abrahamsson, Linn, 2018. Vegetationens påverkan på gårdens rumslighet : en jämförelse mellan efterkrigstidens och dagens bostadsgårdar. First cycle, G2E. Uppsala: SLU, Dept. of Urban and Rural Development

[img]
Preview
PDF
1MB

Abstract

Landskapsarkitekten får ofta uppgiften att utforma bostadsgårdar. Ett av arbetssätten som skiljer oss från byggnadsarkitekter är att vi designar med växter. Med växter kan vi skapa rum utomhus som är behagliga att umgås i. Under efterkrigstiden byggdes många bostadsgårdar som ännu idag är omtalade för sitt lummiga utseende och behagliga rumsligheter. Beroende på hur vi landskapsarkitekter väljer att arbeta med växter och deras höjd och placering kan vi skapa olika typer av rumsligheter. Den här studien undersöker hur landskapsarkitekter har arbetat med storlekar på växter under 2010-talet jämfört med efterkrigstiden. Syftet var att identifiera skillnader i val av vegetation och dess användning för att skapa uterum. Studien baseras på Nick Robinsons kategorier för växtstorlekar samt hans begrepp av omslutenhet. Resultatet visar att högre vegetation är mer förekommande i de äldre bostadsområdena jämfört med de nyare vilka domineras av vegetation under ögonnivå. Den högre vegetationen används också i större utsträckning för att skapa avskilda, mindre rum på de äldre gårdarna jämfört med de nyare gårdarna vilka har brist på dessa typer av utomhusrum. Slutsatsen är att de nya gårdarna på grund av den öppna miljön erbjuder sämre möjligheter till enskilda, rekreativa upplevelser.

,

A usual task for the landscape architect is to design the residential yards belonging to apartment blocks. Landscape architects often use of plant materials when designing. With plants, we create outdoor spaces adjusted to human activity. Depending on which heights of plants we choose to work with different kind of spatialities can be created. Many of the residential yards celebrated for a lush, green appearance and comfortable scale were built in the 1930-50s. This study investigated how landscape architects have used various heights of plants in the residential yards of the 1950s compared with the yards of today. The aim was to identify differences in their use to create outdoor rooms. The study was based on Nick Robinson’s size categories of plants and his definitions of enclosure. The results show a larger use of higher vegetation in the older residential yards compared to the newer which are dominated by vegetation below eye-level. Higher vegetation is also more frequently used to create intimate, small rooms in the older yards, compared to the newer yards where there is a lack of these types of outdoor rooms. As a result, the inhabitants of these new residential areas have a more open environment which provides fewer possibilities for private, recreational outdoor experiences.

Main title:Vegetationens påverkan på gårdens rumslighet
Subtitle:en jämförelse mellan efterkrigstidens och dagens bostadsgårdar
Authors:Abrahamsson, Linn
Supervisor:Eriksson, Malin
Examiner:Myhr, Ulla
Series:UNSPECIFIED
Volume/Sequential designation:UNSPECIFIED
Year of Publication:2018
Level and depth descriptor:First cycle, G2E
Student's programme affiliation:NY004 Landscape Architecture Programme, Ultuna 300 HEC
Supervising department:(NL, NJ) > Dept. of Urban and Rural Development
(LTJ, LTV) > Dept. of Urban and Rural Development
Keywords:bostadsgård, efterkrigstiden, omslutenhet, rumslighet, växtgestaltning
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-9201
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-9201
Subject. Use of subject categories until 2023-04-30.:Landscape architecture
Language:Swedish
Deposited On:17 Jan 2018 10:09
Metadata Last Modified:20 May 2020 11:28

Repository Staff Only: item control page