Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Planteringar som befinner sig nära vägar utsätts i jämförelse med planteringar i mer naturlika områden för större påfrestningar. De utsätts regelbundet för föroreningar från trafiken och salter under vinterväghållningen. Även risken för fysiska skador på växterna är påtaglig med tanke på alla fordon som dagligen passerar tätt intill planteringarna. En ännu större risk är skötselpersonalens utsatthet när de måste befinna sig i dessa miljöer för att sköta om planteringarna. Denna arbetsmiljö gör att personalen riskerar att bli skadade av trafiken. Därför är det även ur arbetsmiljösynpunkt viktigt att försöka minska skötselmomenten på dessa platser så mycket som möjligt.

Ett sätt att minska detta problem i trafiknära miljöer är att anlägga växtbäddar med egenskaper som bidrar till att minska skötselintensiteten. Genom att använda sig mer av grovkorniga växtbäddar i trafiknära miljöer som minskar ogrästillväxten skulle man kunna minska skötselintensiteten på dessa platser och spara tid och pengar åt kommunerna.

Fokus i arbetet har varit att kontakta de största kommunerna i Sverige och höra vilka erfarenheter de har av denna typ av växtbäddar och om de har exempel på växtbäddar som kan lyftas fram i detta arbete. Jag har sedan besökt planteringarna som de lyft fram och tittat på hur de har utvecklats. Jag har även tagit reda på hur växtbäddarna är uppbyggda, vilka växtarter som planterades och vilka skötselinsatser kommunerna gör per år för dessa planteringar.

Av de trettio största kommunerna som kontaktats är det endast ett tiotal som svarat att de har erfarenhet av grovkorniga och näringsfattiga växtbäddar i trafiknära miljöer. Erfarenheten är mycket varierad från kommun till kommun. Vissa har positiva upplevelser medan andra har negativa. De kommuner med negativa erfarenheter har svarat att de utför få skötselinsatser för dessa planteringar eller inga skötselinsatser alls. Det har lett till att sly och rotogräs etablerat sig och brett ut sig i planteringarna. Bland de kommuner som svarat att de har mer positiva erfarenheter så utför de oftast också kontinuerlig skötsel av planteringarna. Men de svarar ändå att skötselinsatserna är betydligt lägre än för planteringar med mer näringsrika och fuktighetshållande växtbäddar.

Det resultat jag kan dra från svaren är att det inte finns någon entydig bild från kommunerna huruvida man tycker grovkorniga växtbäddar är positiva eller negativa. Däremot har jag märkt att de kommuner som har mer positiva erfarenheter av grovkorniga växtbäddar är också de som lagt ner mer tid på etablerings- och kontinuerlig skötsel. Olika faktorer som påverkat planteringarnas utveckling är valet av växtbäddsmaterial, växtarter, årliga skötselinsatser och växtbäddens placering.

Plantbeds that are close to traffic in comparison to plantbeds in more natural areas are exposed for greater strains. They are regularly exposed to pollutants from traffic and salts during winter road maintenance. The risk of physical damage to the plants is also significant in regard of all vehicles passing by daily close to the plantbeds. An even greater risk is the vulnerability of the working personnel when they have to be in these environments to take care of the plantbeds. This work environment can cause personnel to be injured by traffic. Therefore, it is also important from the work enviroment perspective to try to reduce maintenance effort in these places as much as possible.

One way to reduce this problem in traffic environments is to plant plantbeds with properties that help reduce maintenance intensity. Using more of coarse grainbeds in traffic environments that reduce growth of weed could reduce the management intensity of these places and save time and money for the cities.

The focus of the work has been to contact the largest cities in Sweden and ask which experiences they have regarding these plantbeds and if they have examples of plantbeds that can be showed in this work. I have visited the plantbeds that cities have given as examples and looked at how they have developed. I have also asked how the plantbeds are built up (material, deep of plantbed), which species were planted and what maintenace measures the cities does annually for these plantbeds.

Of the thirty largest cities that have been contacted, there are only a dozen who answered that they have experience of these types of plantbeds in traffic environments. The experiences are very varied from city to city. Some have positive experiences while others have negative. The cities with negative experiences have responded that they do very few maintenance efforts for these plantbeds or no maintenance efforts at all. That has led to the fact that sludge and rootweeds have been established and unfolded in the plantbeds. Among the cities who responded that they have more positive experiences, they usually also carry out continuous maintenace of the plantbeds. But they still answer that maintenance efforts are significantly lower than for plantbeds with more nutritious and moisturizing plant beds.

The result I can deduce from the answers is that there is no clear message from the cities whether or not they think that coarse grainbeds are positive or negative. However, I have noticed that those cities who have more positive experiences of coarse-grain plantbeds are also those who spend more time on establishment and continuous maintenace. Various factors affecting the development of the plantbeds are the choice of plantbed materials, plantspecies, maintenance efforts and the location of the plant bed.