Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Trädsvampborrare (Ciidae) är en skalbaggsfamilj som lever i och är viktiga nedbrytare av vedlevande basidiesvampar, så kallade tickor. I en fältstudie har jag undersökt vilka arter av trädsvampborrare som lever i ettåriga tickor med frågeställningen om trädsvampborrarna i större utsträckning väljer närbesläktade värdsvampar än svampar som står långt ifrån varandra fylogenetiskt. Jag har också undersökt hur miljövariabler som tickans solexponering, successionsstadium och höjd över marken påverkar trädsvampborrarnas förekomst och abundans. Som metod har jag samlat in ettåriga tickor i blandskog och på hyggen, och genomsökt dem på vuxna skalbaggar. I åtta arter av tickor hittades sju arter av trädsvampborrare. Fem arter av trädsvampborrarna var i tillräckligt antal för att jag statistiskt skulle kunna räkna på dem, och dra slutsatser om deras värdval: Sulcacis fronticornis, Cis hispidus, Octotemnus glabriculus, Cis boleti och Sulcacis affinis. Dessa arter förekom främst i tickfamiljen Polyporaceae, och då framför allt i de närbesläktade tickarterna Trametes ochracea och i Lenzites betulina. Utifrån dessa resultat och resultat av tidigare studier drar jag slutsatsen att Sulcacis fronticornis, Cis hispidus, Octotemnus glabriculus, Cis boleti och Sulcacis affinis i större utsträckning väljer närbesläktade svampar, men att de även har förmåga att fortplanta sig i andra familjer än Polyporaceae, och även i andra ordningar än Polyporales. Tickor i successionsstadie 3 (döda sedan länge och trasiga av nedbrytning) visade sig vara det successionsstadium med högst abundans av trädsvampborrare. Gällande trädsvampborrarnas förekomst i olika solexponeringskategorier var resultatet signifikant för Sulcacis fronticornis och Sulcacis affinis. S. fronticornis förekomst var högst i kategorin ”öppet”, något lägre i ”halvöppet” och lägst i ”slutet” och S. affinis förekom i öppen och halvöppen, men inte i sluten miljö.

Minute tree-fungus beetles or ciids (Ciidae) are a family of Coleoptera that lives in and feed on polypore basidiomes. In this field study I have examined what species of ciids that lives in annual polypore fungi with the purpose to answer following question:” Do the ciids chose polypores that are phylogenetically related to each other in a greater extent than non-related polypores?” I have also examined how different environmental variables like sun exposure, the successional stage and the bracket fungi’s height over the ground, affected the ciids occurrence and abundance. As a method, I have collected annual polypores in mixed forests and in clear cuts, and searched them for adult beetles. In eight species of annual polypores I found seven species of ciids. Five species where in sufficient numbers to count on statistically and allowed me to draw conclusions about their host choice: Sulcacis fronticornis, Cis hispidus, Octotemnus glabriculus, Cis boleti and Sulcacis affinis. These species were found mainly in the family of Polyporaceae, and especially in the closely related Trametes ochracea and Lenzite betulina. Based on these results and the results of previous studies, I conclude that Sulcacis fronticornis, Cis hispidus, Octotemnus glabriculus, Cis boleti and Sulcacis affinis choose related fungi to a greater extent than non-related polypores. But they have also the ability to reproduce in other families than Polyporaceae and even other orders than Polyporales. Polypores in the successional stage 3 (dead and partly decomposed) was the successional stage with the highest abundance of ciids. Concerning the occurrence of the ciids in different sun exposure categories, Sulcacis fronticornis and S. affinis had significant results. For S. fronticornis the occurrence was highest in the category “sunny”, lower in “half shaded” and lowest in “shaded” and for S. affinis the occurrence was high in “sunny”, lower in “half shaded” and none in the category “shaded”.