Home About Browse Search
Svenska


Ståhl, Camilla, 2017. Åkrar, ängar och den agrara revolutionen : en studie av jordbrukets utveckling i Åkerbo härad 1850-1907. First cycle, G1N, G1F, G2F or GXX ( G2F). Uppsala: SLU, Dept. of Urban and Rural Development

[img] PDF
1MB

Abstract

Den påverkan som 1700- och 1800-talets agrara revolution har haft på landskapet har varit betydande, inte minst för de äldre ängarna som försvann i stora delar. Det är ett intressant tankeexperiment att föreställa sig hur det landskap vi ser utanför våra fönster idag såg ut förr i tiden. Om det är svårt att föreställa sig det förflutna, så kan vi i alla fall studera detsamma. Ett sätt att närma sig detta är att skapa sig en bild av det lokala historiska landskapet genom studier av samtida dokument, så som exempelvis protokoll relaterade till laga skiftet. I det här fallet har jag gjort en studie av Åkerbo härad i Västmanland. Syftet har varit att undersöka relationen mellan nyodlingen av åkermark och minskandet av de gamla ängarna.
Den övergripande frågeställningen i studien har varit:
-Hur förändrades fördelningen av åkermark/ängsmark mellan laga skifte och år 1907 iÅkerbo härad?
Metoden som har använts i denna uppsats har varit en kvantitativ analys av samtida material. Det använda materialet bestod till stor del av laga skiftesdokument och data från den häradsekonomiska kartan över Åkerbo härad, publicerad år 1913 men med data från 1907. Sammanlagt hade 26 byar från samtliga 12 socknar i Åkerbo härad valts ut. De blev sedan indelade i tre grupper, slättbygd, skogsbygd samt blandbygd. Den tredje gruppen tillkom för att undvika en för skarp linje mellan de två första grupperna.
Resultatet av studien blev att åkermarkens utveckling under den i princip femtioåriga perioden mellan laga skifte och år 1907, följde det förväntade mönstret som var en betydlig minskning av ängsmark, samtidigt som en korresponderande ökning av åkermark skedde. Därutöver ger resultaten anledning att anta att ängsmarken var det primära föremålet för nyodling av åkermark. Vissa variationer kunde noteras de slagen av bygder sinsemellan. I skogsbygden var nyodlingen som störst, både ängsmarken och en hel del annan mark förändrades till åkermark. Slättbygdens nyodling motsvarade å sin sida nästan precis försvunnen ängsmark. Marginellt större andel ängsmark bevarades i blandbygden.

,

The impact of the agricultural revolution of the 18-19th century has changed the landscape in many ways, not at least by almost eradicating the old meadows. It is an exciting supposition to imagine how the landscape we see outside our windows today, looked like in years past. If it’s difficult to imagine we can at least study the past. One way to do that is to gain a closer picture of the local landscape, through studies of contemporary documents, as protocols related to valuation and mapping of agricultural circumstances. In this case, I have made a study of Åkerbo hundred in the county of Västmanland. The purpose has been to explore the relationship between reclamation of arable land and the reduction of the old meadows.
The main question for the research has been:
- How did the distribution of arable land/meadows change between “the laga skifte” and the year 1907 in Åkerbo hundred?
The method used in this essay has been a quantitative analysis of contemporary material. The used material consisted mostly of documents from “the laga skifte” (a method for land reform during the 18-19th century in Sweden) and data from “Häradsekonomiska kartan” (the hundred-economic map) over Åkerbo, published in 1913 but with data from 1907. A total of twenty-six villages from all the twelve parishes in Åkerbo hundred were chosen. They were furthermore divided into three groups, the lowland group, the woodland group and the mixed group. The third category was instituted to avoid a too sharp division between the first two.
The results of this study were that the development of the arable landscape in Åkerbo hundred during the roughly 50-year period between “laga skifte” and the year 1907, followed the expected pattern that was a significant decrease of meadows, and at the same time a corresponding increase of arable land. Moreover, the study points to the assumption that the meadows were the main subject for reclamation of arable land. Some variations could be noticed amongst the three different groups. The greateast amount of reclamation was to be found in the woodland group, both meadows and a lot of other types of land were transformed into arable land. As for the lowland group the reclamation did almost precisely correspond to the disappeared meadow. A marginally bigger quota of meadows was spared in the mixed group.

Main title:Åkrar, ängar och den agrara revolutionen
Subtitle:en studie av jordbrukets utveckling i Åkerbo härad 1850-1907
Authors:Ståhl, Camilla
Supervisor:Hallgren, Karin
Examiner:Gunnarsdotter, Yvonne
Series:UNSPECIFIED
Volume/Sequential designation:UNSPECIFIED
Year of Publication:2017
Level and depth descriptor:First cycle, G1N, G1F, G2F or GXX
Student's programme affiliation:NY007 Agriculture Programme - Rural Development 270 HEC
Supervising department:(NL, NJ) > Dept. of Urban and Rural Development
(LTJ, LTV) > Dept. of Urban and Rural Development
Keywords:landskap, agrara revolutionen, skogsbygd, slättbygd, åker, äng
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-9139
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-9139
Subjects:History
Language:Swedish
Deposited On:30 Nov 2017 08:18
Metadata Last Modified:30 Nov 2017 08:18

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits