Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

This study is based on an earlier interdisciplinary study made by Redbo et al., (2000), Extensive cattle production systems – out wintering, which lasted over two winters, 97/98 and 98/99, with two groups of heifers indoors and two groups of heifers outdoors raised in different environments, indoors or outdoors during their second winter. Both indoor and outdoor heifer groups were fed grass silage ad libitum throughout the experimental period that lasted from October until May. The objective of this study was to evaluate the long term effects of being raised in these two environments. This study includes data collected during the period lasting from the start of the experiment of Redbo et al., (2000) until the heifers had calved a second time and the results mainly deal with the performance of the animals after the experiment during their first two calvings and their first lactation. The effects of earlier environment on a number of traits such as reproduction, leg- and hoof health, sustainability and production ability were studied.

The material is based on data from the animals in the experiment of Redbo et al., (2000) and two control groups, of animals reared indoors on restricted feeding. Data from a total of 141 animals were analysed. The data, which was collected afterwards, contains weight and age at the first insemination and at calving, longevity, leg- and hoof health, calving problems and milk yield in the first lactation. Statistical analysis was performed on the data, with the exception of health data which has been presented as mean values for the treatment groups.

This study found no differences between the different treatments, i.e. environments indoors or outdoors, the same year with regard to production traits such as number of inseminations, milk yield and longlivety. However, in the most cases significant differences were found between the same treatments in different years. The control group differed considerably between years and was not directly comparable to the other groups and therefore it was difficult to make any comparisons with the indoor group from the experiment of Redbo et al., (2000) as was originally planned.

Remarks about calving difficulties were shown to be 10 % higher among the outdoor animals than among the indoor animals during both the first and second calving. Ten percent was equivalent to 4 and 3 animals at first and second calving, respectively.

No significant differences were found in milk yield between the indoor and outdoor groups the same year which implies that the different treatments did not affect milk yield. The milk yield increased with calendar year and the probable reason was breeding progress and improved feeding regimes.

The reason for culling in the two groups varied, the most frequent reason in the indoor group was failure to become pregnant and in the outdoor groups the main reason was mastitis that accounted for approximately 20 % of the culling. No animal in the outdoor group was culled because of hoof diseases or leg disorders and comparatively few animals in the indoor group were culled due of hoof diseases and none for leg disorders.

When a comparison was made between the groups about the mean value of longevity no significant differences was found in longelivety between the two treatments. The animal lived between 4.4 and 5.2 years.

A large variation was observed between the number of remarks for the same treatment group at different hoof trimming occasions and differences between treatments therefore are uncertain but the outdoor animals somewhat less remarks compared with the indoor group at hoof trimming on three of the four hoof trimming occasions studied. However, no obvious differences could be observed.

Over the period studied mastitis was the dominating disease in all groups. Most cases were observed in the outdoor group which had approximately 28 % of the animals affected at some occasion while the corresponding figure for the indoor group was 13 %.

With the results from this study it can be concluded that there are difficulties in the analysis of data from post-experimental animals due to the large variations that occur under non-experimental conditions. There were large seasonal variations, i.e. significant differences between the same treatments in different years. However, the results indicate that a high level of animal welfare and good production results can be obtained in both indoor and outdoor systems when rearing heifers, provided that both indoor and outdoor management and practices give the animals access to sufficient feed of good quality and clean conditions for resting and walking and some type of shelter from bad weather.

Att kvigor som föds upp ute året om skulle ha bättre reproduktionsegenskaper, ben- och klövhälsa, hållbarhet och produktion än kvigor som föds upp inne under vintern är en av två hypoteser som undersökts i denna studie. Den andra hypotesen som prövats är om kvigor som är feta har sämre fruktsamhet, hälsa och produktion än kvigor i normalt hull.
Studien bygger på ett tidigare tvärvetenskapligt projekt av Redbo et al., (2000), Övervintring av SRB-kvigor utomhus, som sträckte sig över två vintrar, 97/98 och 98/99, med kvigor som under sitt andra levnadsår vistades i olika miljöer under perioden oktober till maj. Den ena gruppen övervintrade utomhus i vinterhägn med vindskydd medan den andra gruppen vistades inne i en varm lösdrift. Alla djuren i Redbos et al., (2000) studier utfodrades med fri tillgång till gräsensilage. Alla djuren i studien hade god hälsa men de skilde sig genom att kvigorna i innegruppen hade högre tillväxt och bedömdes som feta vid försökets slut.
Materialet till denna studie kommer från de djur som ingick i försöket av Redbo et al., (2000) samt data från två kontrollgrupper med djur som föddes upp året före, respektive året efter försöket av Redbo et al., (2000). Djuren i kontrollgrupperna vistades i samma miljö som innedjuren i försöket av Redbo et al., (2000), men till skillnad från försöksdjuren erhöll kontrolldjuren en restriktiv utfodring och var i normalt hull. Denna studie tittar på hur de två olika miljöerna (inne och ute) och utfodringsnivå (restriktiv utfodring och fri tillgång till foder) långsiktigt påverkat kvigorna i fråga om reproduktion, ben- och klövhälsa, hållbarhet och produktionsförmåga från ca 1,5 års ålder och fram till och med att djuren kalvat en andra gång.
Data som samlats in i efterhand innefattar vikter och ålder vid insemineringar och kalvningar, livslängd, utslagsorsaker, ben- och klövhälsa, kalvningsproblem och avkastning i kg ECM. En rad egenskaper avseende reproduktion har sedan bearbetats med statistiska modeller medan resultat som gäller hälsa och utslagsorsaker presenteras med deskriptiva data.
Resultaten som framkommit visar att inga skillnader i reproduktionsegenskaper förelåg mellan olika behandlingar (miljöer), inne eller ute under samma försöksår medan det i de flesta fall var signifikanta skillnader mellan samma behandling under olika år.
Hypotesen att feta kvigor skulle ha sämre produktionsegenskaper gick ej att testa. Några slutsatser av skillnader i antal insemineringar och vikt vid första insemination kunde ej dras på grund av att brunstsynkronisering tillämpades på djuren i försöket av Redbo et al., (2000) men ej på djuren i kontrollgrupperna. Kalvning ägde rum minst 6 månader efter att försöket var avslutat. Vid kalvning, som för de flesta djuren ägde rum på hösten efter en period på bete, hade vikten hos djuren i utegruppen passerat innegruppen som tidigare, vid försökets slut var avsevärt tyngre. Det är sannolikt att innedjuren ej längre var feta vid kalvning och därför kan man inte förvänta sig några skillnader i kalvningsproblem eller hälsa. Några skillnader kunde heller inte påvisas.
Anmärkningar för kalvningssvårigheter visade sig vara cirka 10 % högre hos utedjuren än hos innedjuren vid både första och andra kalvningen. Tio procent motsvarar cirka 4 djur vid första- och 3 djur vid andra kalvning.
Inga signifikanta skillnader observerades i mjölkavkastningen under första laktationen mellan djuren som föddes upp inne och ute samma år vilket tyder på att behandlingarna inte har haft någon effekt på avkastningen. Däremot ökade avkastningen i kg ECM mellan varje kalenderår vilket troligen beror på avelsframsteg och förbättrade utfodringsrutiner.
Utslagsorsakerna i de olika grupperna varierade, de mest frekventa i innegrupperna var utebliven dräktighet och i utegrupperna var det mastit eller utebliven dräktighet. Inga djur i utegrupperna slogs ut av klövsjukdom eller benlidande och det var förhållandevis få i innegrupperna som slogs ut av klövsjukdom och inga alls av benlidande. I utegrupperna stod utslagsorsaken mastit för över 20 % av observationerna i gruppen.
Vid en jämförelse av medellivslängden mellan grupperna fanns ingen signifikant skillnad vilket visar att behandlingarna inte påverkat antal livsdagar. Räknat i år så levde djuren mellan 4,4 och 5,2 år och djuren i utegrupperna levde längst.
Det var betydande variationer inom samma behandling i antalet anmärkningar vid olika klövverkningstillfällen och man kan ej se några tydliga skillnader i klövhälsa mellan grupperna. Den andra hypotesen att djur som föds upp ute skulle ha bättre ben- och klövhälsa kunde inte verifieras då inga skillnader hittats i den här studien.
Mastit var den vanligaste sjukdomen i alla grupperna med registrering hos ca 15-25 % av djuren. Mastit var 15 % vanligare i utegruppen jämfört med innegruppen, medan pares bara förekom med några fall i innegruppen och kontrollgruppen. Acetonemi förekom hos ett fåtal djur i alla grupperna.
Av de resultat som framkommit i denna studie kan man dra slutsatsen att det är svårt att analysera post-experimentell data på grund av de stora variationer som uppstår när djuren ej vistas i jämförbara kontrollerade förhållanden. Resultaten har visat att det är stora säsongsvariationer, dvs. stora skillnader mellan olika år för samma behandling. Studien tyder dock ändå på att det går lika bra att föda upp kvigor såväl utomhus under vintern som inomhus, förutsatt att förhållandena såväl inomhus som utomhus är goda. Vinterhägnen bör vara väl genomtänkta och foderrutinerna bra med god tillgång till foder. Djurens produktion och hälsa under såväl uppfödning som efterföljande kalvning och laktation var goda i båda uppfödningsmiljöerna i denna studie. Några slutsatser om inverkan av fetma på djurens produktionsegenskaper gick ej att dra utifrån detta material.