Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Den ökande medvetenhet av byggindustrins klimatpåverkan har gjort att politiker, företag och kommuner i Sverige börjat leta efter mer klimatvänliga byggmaterial. Den ökande medvetenheten medför att nya metoder och tekniker utvecklas inom byggsektorn för att utveckla en mer hållbar statsutveckling.

Genom samarbeten kan större och mer komplexa utmaningar behandlas samtidigt som fler intressen kan tillgodoses. Samarbeten mellan marknadens aktörer medför en större kunskapsspridning samtidigt som partnerskap kan utveckla konkurrensfördelar på den hårt konkurrensutsatta byggmarknaden.

Syftet med denna studie är att identifiera faktorer eller drivkrafter som gör att privata och offentliga aktörer vill ingå samverkansformen public-private partnership med inriktning mot byggsektorn. Ambitionen med studien är att förstå hur samverkan, genom ökad träbyggnation, kan leda till en mer utvecklad och hållbar statsutveckling. Upplevda för- och nackdelar med samverkansformen undersöks samt vilka resultat som förväntas ur samarbetet med inriktning mot byggsektorn i Sverige.

Studien baseras på kvalitativa intervjuer med representanter från kommuner, företag och universitet. De aktörer som valdes till denna studie arbetar aktivt med träbyggnationsfrågor och är involverade i större träbyggnadsprojekt runt om i Sverige. Detta var ett starkt kriterium vid val av respondenter till intervjuerna. Anledningen till att kvalitativa intervjuer används i studien grundas på att frågorna är för komplexa för att kunna besvaras via en kvantitativ undersökningsmetod. Till skillnad från kvantitativa undersökningsmetoder möjliggör kvalitativa intervjuer personliga och utförliga svar på en komplex frågeställning samtidigt som intervjuer ger möjlighet till följdfrågor.

Resultatet från studien visar att olika aktörer har olika drivkrafter att vilja ingå samverkan. Samverkansformen public-private partnership medför att fler intressen kan tillgodoses samtidigt som komplexa utmaningar såsom klimatfrågan kan bemötas. Viktigt i detta samarbete är en ömsesidig tillit mellan de olika aktörerna för att utveckla konkurrensfördelar som den enskilda aktören ej kan utveckla på egen hand. Denna samverkansform medför en ökad kunskapsspridning mellan aktörerna samtidigt som samarbetet skapar värde för både företag, allmänhet och kommun.

Genom kommunernas ökande efterfrågan av träbyggnation ökar konkurrensen på byggmarknaden samtidigt som samverkansformer måste ingås för att möta komplexa utmaningar som samhället ställs inför. Samarbetet medför en ökad tillit mellan marknadens aktörer samtidigt som kunskap och erfarenhet om träbyggnation ökar. Genom denna samverkansform kan träbyggandet utvecklas samtidigt som marknaden förändras. Detta leder enligt respondenterna till en mer hållbar statsutveckling samtidigt som fler intressen kan tillgodoses. De största nackdelar och svårigheter som framkommer genom denna samverkansform beskrivs som brist på kunskap, att mindre företag har svårt att konkurrera mot större företag samt att det finns för få aktörer på marknaden.

The increasing awareness of the construction industry's climate impact has led politicians, companies and municipalities in Sweden to start searching for more climate-friendly building materials. This increasing awareness causes new methods and techniques to develop in the construction sector aimed at more sustainable urban development.

Through cooperation, bigger and more complex challenges can be addressed while more interests can be met. Collaborations between market actors lead to greater dissemination of knowledge, while partnerships can develop strong competitive advantage in the highly competitive construction market.

The purpose of this study is to identify factors or drivers that makes private and public actors to enter public-private partnerships with a focus on the construction sector. The aim of this study is to understand how cooperation, through increased wood construction, can lead to more developed and sustainable urban development. The advantages and disadvantages of the collaborative form are discussed and what results are expected from the cooperation with the construction sector in Sweden.

This study is based on qualitative interviews with representatives from municipalities, companies and universities. The actors chosen for this study are actively involved in wood construction issues and are involved in major wood construction projects around Sweden. This was a strong criterion for the selection of respondents to the interviews. The reason why qualitative interviews are used in the study is based on the complexity of the questions to be answered. Unlike quantitative survey methods, qualitative interviews enable personal and comprehensive answers to a complex issue while interviewing allows for additional questions.

The results from the study show that different actors have different driving forces to want to collaborate. The partnership-public-private partnership enables more interests to be met while meeting complex challenges such as climate issues. Important in this collaboration is mutual trust between the various actors in order to develop competitive advantages that the individual actor cannot develop on its own. This collaborative form leads to an increased dissemination of knowledge between the actors, while the cooperation creates value for both companies, the public and the municipality.

The municipalities' growing demand for wood construction increases competition in the construction market, while collaborative forms need to be addressed to meet the complex challenges facing society. The cooperation entails increased trust between market actors while increasing knowledge and experience about wood construction. Through this collaborative approach, wood construction can develop while the market is changing. According to respondents, this leads to a more sustainable urban development while at the same time raising more interests. The main drawbacks and difficulties arising from this form of cooperation are described as lack of knowledge, that smaller companies find it difficult to compete against larger companies and that there are too few actors in the market.