Johansson, Anders and Lundmark, Marcus, 2010. Är delad järngiva till smågrisar lönsamt?. First cycle, G1E. Alnarp: SLU, Rural Buildings and Animal Husbandry (until 121231)
|
PDF
340kB |
Abstract
Ledinflammation är ett vanligt problem inom smågrisproduktionen, där cirka 10 % av alla födda smågrisar drabbas av ledinflammation under sin livstid. Ledinflammation orsakar både smärta hos grisen och ekonomiska förluster för lantbrukaren, genom nedsatt tillväxt och ökad arbetstid för behandlingar samt kostnader för medicin. En tidig och stor järninjektion har ansetts vara en bidragande orsak till ledinflammation bland
vissa forskare. Överflödet av järn ger en gynnsam uppförökningsmiljö för bakterier.
Järnet har flera funktioner i kroppen, bland annat i uppbyggnaden av blodet. Blodets röda färg kommer från hemoglobin som har till uppgift att transportera syre och
koldioxid mellan lungorna och övriga vävnader. Hemoglobinet är uppbyggt av protein och hemgrupper, och mitt i hemgrupperna sitter järn som är nödvändigt för transporten
av syre ska fungera. Immunförsvaret är också beroende av järn, där det medverkar i olika enzymsystem. En nyfödd smågris har en järndepå på ungefär 50 mg i kroppen och
förbrukar ca 10 mg per dag. Smågrisen kan bara tillgodose sig 1 mg per dag genom modersmjölken men detta är inte tillräckligt för att täcka deras behov. Därför är det
viktigt att tillföra någon form av järn inom den första levnadsveckan för att undvika att grisen får blodbrist.
Det finns även risker med att bara ge järnberikad torv, pellets eller dylikt istället för en järninjektion. Med en injektion är man säker på att grisen har fått sitt behov tillgodosett av järn. Det är man inte säker på om man ger torv eller pellets som grisen själv ska söka upp och få i sig för att täcka järnbehovet.
Vi gjorde ett försök på Persbo Gård utanför Ransta där vi testade följande hypotes: Kan en injektion av en halverad dos järn på dag tre, och en kompletterande dos på dag tolv,
ge mindre ledinflammationer än en full dos järn på dag tre? Vi ville testa detta för att se om mängden järn i ett tidigt stadium har någon betydelse för frekvensen ledinflammationer och om det gav någon förändring i tillväxt. I försöket ingick 20 kullar där grisarna delades in i två grupper inom kullen efter vikt, skavsår och kön. I försöket ingick totalt 231 smågrisar från början. Smågrisarna vägdes och märktes vid tre dagars ålder och samtidigt injicerades en full eller en halv dos järn beroende på vilket försöksled grisarna placerats i. Smågrisarna som bara hade fått en halv dos järn fick en
kompletterande dos på dag 12. Alla smågrisar hade tillgång till järnflakes från cirka en veckas ålder. Vid 21 dagars ålder vägdes alla grisarna för att kontrollera tillväxten. När smågrisarna flyttades ut från avdelningen vägdes de åter igen och var då cirka nio veckor gamla.
Därefter sammanställdes all data som samlats in för statistisk bearbetning på tillväxt och ledinflammationsfall. Det vi kom fram till var att de olika försöksleden inte påvisade någon skillnad i grisens tillväxt. De smågrisar som drabbats av ledinflammation visade en tendens till att växa sämre än de grisar som inte behandlats för ledinflammation vid en korrigering av vikt dag 3 och suggeffekt (p=0,0553). Andelen ledinflammationer i
ledet med en järninjektion var 3,36 % mot 8,93 % i det led som fått två injektioner, dock fanns det ingen signifikant skillnad mellan de olika försöksleden (p=0,0763).Av de totalt 14 stycken smågrisar som drabbats av ledinflammation var det 11 stycken som hade skavsår eller blivit trampade när de undersöktes på dag tre.
Slutsatser ur vårt försök tyder på att det inte är lönsamt att ge smågrisarna två järninjektioner. Vi kunde inte se att smågrisarna som fått en delad järngiva hade en bättre tillväxt än de smågrisarna som fått en järnbehandling och att ledinflammationerna inte hade tenderat till att minska utan snarare ökat. Man kan dra slutsatserna att delad
järngiva är mer arbetskrävande eftersom man måste ge en extra järninjektion och att man dessutom kan behöva behandla fler smågrisar för ledinflammationer.
Arthritis is a common problem in piglet production, where about 10% of all piglets born will suffer from arthritis during their lifetime. Arthritis causes both pain in the piglets and economic losses in the farm through reduced growth, increased working hours for treatments and the cost of medicine. Among some scientists, an early and a large iron injection have been considered to be a contributory cause of arthritis. The abundance of iron is a beneficial environment for propagation of bacteria.
The iron has several functions in the body, including the construction of the blood. The bloods red color comes from hemoglobin, which is responsible for transporting oxygen
and carbon dioxide between the lungs and other tissues. Hemoglobin is made up of proteins and haem groups, and in the middle of the haem group sits the iron that is
necessary for the function of the oxygen transport. The immune system is also dependent on iron, there the iron is involved in different enzyme systems. A newborn piglet has an iron store of about 50 mg in the body and uses about 10 mg every day. Piglets can only be supplied of up to 1 mg per day by the sow’s milk, but this is not sufficient to meet their needs. It is therefore important to provide the pig some form of iron in the first week of life to avoid that the pig gets anemic.
There is a risk to give the pig just the iron-enriched peat and pellets or such things instead of an iron injection. With an injection, you are sure that the pig will get its needs of iron met. It is not sure, if you give peat or pellets, that the piglets will find it by itself and eat enough to get as much iron as they need.
We made an experiment on Persbo Farm outside Ransta, where we tested the following hypothesis: May an injection of a half iron dose on day three and then an additional iron
dose on day twelve results in less arthritis than a full dose of iron on day three? We wanted to test it to see if the amount of iron at an early stage will have an effect on
arthritis and if it would result in any growth change. The study included 20 litters were
the pigs were divided into two groups within the litter. The piglets were divided by
weight, abrasion and sex. The study included totally 231 piglets from the beginning. The
piglets were weighed and labeled when they were three days old and at the same time
they were given a full or half dose of iron according to the treatment group. Piglets
which received only half of the iron dose on day three received an additional dose at day
12. All the piglets had access to iron flakes from approximately one week of age. At 21
days of age all piglets were weighed in order to check the growth. When the piglets were
moved out from the stable, at about nine weeks of age, they were weighed again.
Data was collected and compiled for statistical analysis of growth and occurrence of
arthritis. The results did not show any difference in pig growth between the different
treatments. The piglets who were suffering from arthritis showed a lower growth, than
the pigs that were not treated for arthritis, when correcting for weight on day three and
the effect of the sow (p=0,0553). Arthritis among pigs given one iron injection was
3.36% versus 8.93% among pigs given two iron injections, but there were no significant
difference between the different treatments (p=0,0763).
7
Out of the 14 piglets suffering from arthritis in total, 11 piglets had abrasions or had
been trampled by the sow when they were examined at three days of age.
Conclusions from our experiment suggest that it is not profitable to give the piglets two
iron injections. We could not see that the piglets receiving two iron injections had a
better growth than the piglets receiving one iron injection. Also, the occurrence of
arthritis did not decrease but was instead rather increased. The conclusion from the
experiment was that two iron injections are more labor intensive because of the
additional iron injection and maybe due to more treatments of piglets suffering for
arthritis.
Main title: | Är delad järngiva till smågrisar lönsamt? |
---|---|
Authors: | Johansson, Anders and Lundmark, Marcus |
Supervisor: | Rantzer, Dan |
Examiner: | Botermans, Jos |
Series: | Självständigt arbete vid LTJ-fakulteten, SLU |
Volume/Sequential designation: | UNSPECIFIED |
Year of Publication: | 2010 |
Level and depth descriptor: | First cycle, G1E |
Student's programme affiliation: | LY007 Agricultural and Rural Management Programme 120 HEC |
Supervising department: | (LTJ, LTV) > Rural Buildings and Animal Husbandry (until 121231) |
Keywords: | Praktiskt smågrisförsök, Tillväxt, Järninjektioner, Ledinflammationer, Järn |
URN:NBN: | urn:nbn:se:slu:epsilon-5-122 |
Permanent URL: | http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-5-122 |
Subject. Use of subject categories until 2023-04-30.: | Animal diseases |
Language: | Swedish |
Deposited On: | 04 Jun 2010 11:52 |
Metadata Last Modified: | 04 Dec 2013 14:10 |
Repository Staff Only: item control page