Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

The use of transrectal ultrasonography of the uterus is a fairly new method for early pregnancy diagnosis. In the present study 40 cows and 10 heifers were examined 16, 19, 22 and 25 days after artificial insemination to decide on what day an accurate pregnancy diagnosis could be made under field conditions. A 5 and 7,5 MHz transducer were used in all examinations in order to determine wheter one of them was better for the present purpose. The animals were also examined for clinical signs of oestrus. The results shows that an accurate pregnancy diagnosis "not pregnant" was easier to make on day 22 than on day 25 since most of the not pregnant cows then were in heat. Because of the low number of not pregnant heifers, it was not possible to determine what day these were easier to diagnose. The pregnant animals were easier to diagnose at day 25 because of more fluid in the uterus. Hence, it was not possible to decide a single day for most accurate diagnose of both the pregnant and not pregnant animals. The 5 MHz transducer was better than the 7,5 MHz transducer to make accurate pregnancy diagnosis under field conditions. The incorrect diagnosis "pregnant" in non pregnant animals was more often made by the 7,5 MHz transducer compared to the 5 MHz transducer, since the higher frequency of the transducer gives less tissue penetration.

En relativt ny metod för att utföra dräktighetsdiagnostik på nötkreatur är att använda ultraljud. Syftet med studien var att bestämma en lämplig dag för tidig dräktighetsundersökning med ultraljud under fältmässiga förhållanden och att avgöra vilken frekvens, 5 eller 7,5 MHz, som passade bäst.
I studien ingick 40 kor och 10 kvigor. Djuren undersöktes med så kallad transrektal ultraljudsteknik dag 16, 19, 22 och 25 efter artificiell insemination (AI). Vid undersökning av livmoder och äggstockar registrerades mängd och utseende på vätska i livmodern samt förekomst av gulkropp i äggstockarna. Vidare noterades eventuella brunsttecken. Utifrån de sammanvägda fynden vid undersökningarna ställdes diagnosen ”dräktig”, ”icke dräktig” eller ”osäker”.
Resultaten visade att det var svårt att ställa en korrekt dräktighetsdiagnos på dag 16 och 19. Diagnosen ”icke dräktig” på kor ställdes lättast på dag 22 eftersom de flesta av de icke dräktiga djuren då var i brunst. För kvigorna gick det inte att avgöra vilken av dagarna 22 och 25 som var bäst för att ställa diagnosen ”icke dräktig” på grund av det begränsade antalet individer. Diagnosen ”dräktig” ställdes lättast på dag 25 både på kor och kvigor. Detta förklaras av att det då var en större och tydligare vätskeansamling i livmodern. Det gick alltså inte att finna en gemensam dag för att diagnosticera de dräktiga och de icke dräktiga djuren.
Två skäl talade till förmån för användandet av 5 MHz framför 7,5 MHz. För det första hände det oftare att en felaktig diagnos ”dräktig” ställdes på icke dräktiga djur med 7,5 MHz-proben än med 5 MHz-proben. Med en högre frekvens ses detaljer bättre och det kan då vara svårt att avgöra om mängden vätska i livmodern är normal eller om det är mer än normalt, vilket skulle indikera dräktighet. För det andra var det med 5 MHz-proben lättare att få en överblick över hela livmodern och därmed var det mindre risk att missa något fynd vid undersökningen eftersom ljud med lägre frekvens når djupare i vävnaden.