Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

A preschool with the Reggio Emilia approach to education is a grateful model for cross-border cooperation. The approach is based on a strong belief in human possibilities, a deep respect for the child and a conviction that everybody is born rich and intelligent, with a strong force to explore the world. The environment is seen as the third pedagogue to stimulate and inspire children. (Wallin, 1986)
We've contacted Hakefjordsgatans preschool, working with the Reggio Emilia approach. They have invested a lot in the indoor environment, and are now ready to take the approach out to the preschool yard.

Our ambition has been to cooperate landscape architect, industrial designer and pedagogues. This has led to both setbacks and successes. In particular, it has brought width and depth to this project.

This project starts in workshops, observations and litterature studies. After that, the sketch process and concept formulation takes part. Towards the end, you will take part in our suggestions for renewal. One section is about playful plant material. It all ends with a reflection.

Here are a few small glimpses.
Karin Wallin* (Wallin, 1986) called the pedagogy of Reggio Emilia, the creative pedagogy. As an outside observer you first notice that the pedagogy is very creative.
Loris Malaguzzi, the founder of the Reggio Emilia pedagogy, refused to write down thoughts or laws to follow. But you quickly understand his argument, not wanting to freeze ideas with the risk of them becoming rigid and not further developed. Malaguzzis desire is to inspire, but every situation requires new custom ideas.

An important part in creating places for children is to not loosing your imagination. So children can understand that the amazing and almost incomprehensible usually exists in nature. That there is a tree, that smells like newly baked cookies in the autumn and that there is a shrub, having eatable fruit that resembles blue reptiles, that some trees live for hundreds of years and others live only for about a human lifetime.

Trying to work outside the box and not use templates is sometimes difficult and time consuming but much more fun. We have in our cooperation understood that we can build environments using plant material and artifacts in a combination.

"What is covered under the snow comes in daylight when it melts" is a saying that we want to use but modify. "What is hidden in the greenery in summer will emerge from oblivion during winter" We want to create unexpected experiences, hiding interesting art in the lush vegetation that doesn't show until autumn and winter. This provides a tranquil environment when there is a lot that attracts your attention.

* Karin Wallin has written a lot of book about the Reggio Emilia pedagogy, she is recogniced for her work in this subject in Sweden.

En förskola med Reggio Emilia pedagogiken
som förhållningssätt är en tacksam modell för
gränsöverskridande samarbete.
Förhållningssättet bygger på en stark tro på
människans möjligheter, en djup respekt för
barnet och en övertygelse om att alla föds rika
och intelligenta med en stark drivkraft att utforska
världen. Miljön ses som den tredje pedagogen,
som ska stimulera och inspirera barnen.
(Wallin, 1986)
Vi har tagit kontakt med Hakefjordsgatans förskola,
i stadsdelen Biskopsgården i Göteborg,
som arbetar efter Reggio Emilia pedagogikens
förhållningssätt. De har satsat mycket på
inomhusmiljön, och är nu redo att ta med
förhållningssättet ut på förskolegården.
Vår ambition har varit att få ett givande
samarbete mellan landskapsarkitekt,
industridesigner och pedagoger. Detta har
medfört både motgångar och framgångar.
Framförallt har det gett en bredd och djup åt
arbetet.
Detta projekt tar sin början i workshops,
observationer och litteraturstudier. Sedan leds
man in i skissprocessen och konceptbildningen.
Mot slutet får man ta del av våra förslag på
förnyelse. Ett avsnitt handlar om lekfullt växtmaterial.
Det hela avslutas med en reflektion.
Här följer några små inblickar.
Karin Wallin* (Wallin, 1986) kallar pedagogiken
i Reggio Emilia för den skapande
pedagogiken. Som utomstående betraktare är
kreativiteten det man först lägger märke till.
Loris Malaguzzi, grundare till Reggio Emilia
pedagogiken, vägrade skriva ner några tankar
eller vägledande skrifter. Men man förstår
snabbt hans argument att inte vilja frysa
idéerna med risk för att de skulle bli stela och
inte vidareutvecklas. Malaguzzis önskan är att
man skall inspireras och ta till sig, men varje
situation kräver nya anpassade idéer.
En viktig del i utformandet av platser för barn
är att behålla fantasin. Att barn ska förstå att det
fantastiska och nästan oförståeliga oftast finns i
naturen. Att det finns ett träd som luktar
nybakta kakor på hösten och att det finns en
buske som får ätliga frukter som liknar blå
reptiler, att vissa träd lever i flera hundra år och
andra lever bara under en människas livslängd.
Att frångå konventionen och inte använda sig
av färdiga mallar är ibland svårt och tidskrävande,
men mycket roligare. Vi har i vårt
samarbete förstått att man kan bygga upp
miljöer med hjälp av växtmaterial och
artefakter i samverkan.
”Det som göms i snö kommer fram i tö” är ett
ordspråk som vi vill ta fasta på men modifiera.
”Det som göms i grönska kommer till vintern
fram ur glömska” Vi vill skapa oväntade
upplevelser, genom att gömma intressanta
konstverk i den grönskande växtligheten. Dessa
visar sig inte förrän hösten och vintern står för
dörren. Det medför ett lugn i miljön, när
mycket annat drar till sig uppmärksamheten.