Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

This thesis concerns the term contemporary history and its role in landscape architecture. Today's contemporary history is defined as the planning and architecture connected to the 60s and 70s, in Sweden carried out as a large scale planning project called "Miljonprogrammet", which set out to build one million new residences in ten years.
Initially, the term contemporary history and its complex of problem are examined.
To deepen the picture of today's situation, a historical review has been made, starting in early 1900s ending in 2000s concerning how different planning and architectural influences has varied through the years. A rendering concerning how the view of the contemporary history has been and if there are structures and opinions repeating over time.
The result of the review is that not many are neutral in the depiction of the 60s and 70s planning and architecture. There seems to be a bias that is not always in close connection to reality. This is partly explained by the picture that media has contributed to since these areas where newly built; a consistently negative picture that gradually has become the truth.
In the research, a pendulum effect has also been identified concerning the ideals of planning and architecture. The shift has been between a traditional view which emphasise historical anchoring and a modern view that stresses new materials and building techniques. Depending on which view is the current, the other is being criticised and adjusted in greater or lesser extent.
Deriving from this, a discussion on how the areas of the "Miljonprogram" can be seen in present day not as a mistake in planning and architectural history, but rather a cultural-historical event that demands to be evaluated according to its on premises. Further, the discussion shows how we in many ways reason as in the 60s where you tried to correct what was considered mistakes, and create a new timeless style by removing or recreating areas that doesn't fit the picture.
Finally a discussion is held on how it is possible to deepen the understanding on the described pendulum effect by introducing the term contemporary history in the field of landscape architecture and by that create a more sustainable view on urban planning.

I den här uppsatsen har begreppet samtidshistoria och dess koppling till landskapsarkitekturen
undersökts. Dagens samtidshistoria definieras som 60- och 70-talet, dess planering och arkitektur,
framförallt miljonprogrammet.
Inledningsvis har termen samtidshistoria och dess problematik undersökts. För att fördjupa
förståelsen om dagens situation har en historisk genomgång gjorts från 1900-talets början fram till
2000-talet gällande hur planeringsgrepp och influenser har följt på varandra. Dessutom har en tolkning
skett av hur man har sett på sin nära historia och om det finns övergripande mönster i detta som
upprepar sig över tid.
Resultatet av den historiska undersökningen är att få är neutrala i sin beskrivning av 60- och 70-talet.
Det verkar finnas en negativ schablon som inte stämmer överens med verkligheten. Detta förklaras
delvis på hur media har framstället dessa områden sedan nybyggnadsstadiet; hur en genomgående
negativ vinkling efterhand har antagits vara den objektiva sanningen.
Dessutom har en typ av pendelverkan identifierats där det rådande synsättet gällande planerings- och
arkitekturideal har växlat mellan en traditionell stil som betonar historisk förankring och en modern stil
som lägger vikten vid nya material och tekniker. Beroende på vilket synsätt som råder kritiseras och
åtgärdas den andra typen enligt gällande ideal i större eller mindre omfattning.
Ur detta diskuteras hur miljonprogrammets områden kan gå från att med dagens ögon ses som ett
arkitektoniskt och planeringsmässigt misstag till en kulturhistorisk händelse som har sina egna
premisser och kräver en bedömning utifrån dessa. Det visas också hur man på många sätt resonerar
idag som man gjorde på 60-talet genom att försöka rätta till tidigare misstag och skapa en ny tidlös
eller historiskt mer korrekt stil genom att ta bort och göra om avvikande områden.
Avslutningsvis diskuteras hur man genom att föra in begreppet samtidshistoria i
landskapsarkitekturen kan utveckla en förståelse för problematiken kring denna pendelverkan och på
så sätt skapa ett mer långsiktigt förhållningssätt till stadsplanering.