Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Med en utveckling där våra städer utgörs
av allt tätare bebyggelse håller dess gröna
miljöer på att förvandlas till en exklusiv
vara. För att säkra staden som en god miljö
för människor att leva i krävs att vi
utnyttjar dessa miljöer till att skapa
positiva upplevelser som kan stärka oss i
vardagslivet. Här får bostadsgården en
särskilt viktig roll som en av våra mest
vardagsnära gröna miljöer.
I detta arbete undersöks hur man med
brukarens tycke och smak i centrum kan
skapa en hållbar, välutnyttjad och
grönskande bostadsgård där den givna
ståndorten anger förutsättningarna.
För att hitta några verkliga förutsättningar
att arbeta mot har jag valt att göra ett
utformningsförslag till en större
bostadsgård i Lund. Bostadsgården tillhör
Bostadsrättsföreningen Solhöjden.
Utgångspunkten för ett hållbart växtval har
varit att anpassa förslaget till brukarnas
behov och önskemål. Deras åsikter och
önskemål har samlats in via en enkät. I
enkäten har jag även undersökt hur de
boende uppfattar befintligt växtmaterial.
Resultatet skulle kunna stämma in i det
scenario jag målat upp om att den repertoar
av växter som används idag ofta inte
tillfredställer målgruppens behov. De
boende uppfattar befintligt växtmaterial
som intetsägande. I sin oförmögenhet att
skapa de upplevelsevärden som gör gården
till ett alternativ till privata balkonger och
uteplatser kan man säga att ytan inte
utnyttjas tillräckligt effektivt. Den
tillfredställer inte de behov vi har av
stimulans, avkoppling, social gemenskap
och trygghet. Jag pekar också på en
kompletterande tolkning av dagsläget där
det befintliga växtmaterialet utgör en bra
grund där det finns utrymme för de boende
att själva sätta sin prägel på gården. Om
den gröna miljön ska komma till nytta och
användas krävs att den anpassas efter sina
brukare. Deras behov och åsikter måste stå
i fokus vid planeringen. Till grund för
förslaget till utformning ligger även
rådande ståndortsförhållanden. Det har
visat sig att den aktuella platsen innehåller
två, i dagens urbana samhälle, mycket
vanligt förekommande problem. Dels
skapar de höga husbyggnaderna en kraftig
vindutveckling som försämrar klimatet
både för människor och växter, dels har
byggandet av husen och anläggandet av
gården resulterat i ett kompakterat
jordlager. I mitt arbete visar jag även på
möjligheter att mildra dessa problem.
Sett i ett större perspektiv kan de små
förändringarna mot målgruppsanpassade
miljöer som är livskraftiga och långvariga
bidra till en mer hållbar utveckling av
staden som en plats att leva och bo i.