Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

The landscape can be something that you rest your eyes on, something that goes quickly past outside the windscreen or the place for the daily work.
To me, landscape is everything around us – the city, the field and the forest. But what is landscape for you? What does the idea of the landscape stand for? How does our view of the landscape become influenced of the place where we grow up? And the differences between peoples different views of the landscape – what does they depend on?
My point of the view for this paper is that the landscape ideals mostly depend on the landscape where you grow up and that it depends less on the differences between the individuals.
As a landscape architect the idea of the landscape is the essential. The more we learn, the more we realize how complex it is, but deep down we always have our own experiences and memories and that shapes our personalities. This is important to be aware of when that plays an important part in what we create.
My purpose and aim with this paper is to inquire in what way the landscape of the childhood affect on the individuals' image of the idealistic landscape and through this work get a deeper understanding for this. The sub targets I will reach is about the idea of the landscape, if the childhood landscape is important for the individual landscape ideal and to see if it is possible to draw any conclusions if these landscape ideal is individual or general for those who have grew up in the same place.
The method I have used to inquire the idea of the landscape and people's relation to this is a mixture of literature studies and qualitative interviews. The interviews have to the half been based up on photographs of different types of landscape characters – field, town, sea, lake, mountain, deciduous forest and pine forest. This has been an important tool to build up a dialogue. What were discussed under the interviews were the interviewed person's thoughts about the idea of the landscape. They were also asked to tell about there landscape ideal and where they grew up.
The persons I have interviewed are of various age and they come from different parts of Sweden – from the country and from the city. The interviewed has furthermore different conditions when it comes to the awareness and the knowledge about landscapes, when some of them work with it and some of them just live in it.
The result shows that landscape can be many different things; there is at least one definition per individual. It can for example be a geographic designation or be seen in a more figurative way "as something of the viewer spirited, a mental room". However all the interviewed persons had that in common that they all excluded the city from the idea of the landscape. The love to the landscape, in the meaning nature, can be seen as something typically Swedish and already early in life we direct our emotional engagement through it, that will later in life constitute a part of our cultural identity.
The landscape of the childhood makes deep marks in the memory of the individual and that is important because it gives us a concrete anchorage in life. This was also evident in the answers from the interviewed when they talked about how there landscape ideals looked like. The place where they played as a child was almost identical with the picture they expressed of the ideal. The connection between the reactions that the photos arouse and the landscape of the childhood was also very clear.

Landskapet kan vara något som man vilar ögonen i, något som snabbt svischar
förbi utanför vindrutan eller den dagliga arbetsplatsen.
För mig är landskap allt runt omkring oss – staden, åkern, skogen. Men vad
är landskap för dig? Vad står landskapsbegreppet för? Hur påverkas vår
landskapssyn av platsen där vi växer upp? Och de skillnader som finns mellan
människors olika landskapsideal – vad beror de på?
Min utgångspunkt för denna uppsats är att landskapsidealen i hög grad kan
härledas till uppväxtlandskapet och att individers olikhet spelar en mindre viktig
roll i sammanhanget.
Som landskapsarkitekt är landskapsbegreppet centralt. Ju mer vi lär oss desto mer
komplext framställs det, men i botten finns alltid individens egna erfarenheter
och minnen och det är detta som formar våra personligheter. Detta är viktigt att
vara medveten om då det spelar stor roll för skapandet.
Mitt syfte och mål med den här uppsatsen är att undersöka på vilket sätt
uppväxtens landskap påverkar individens bild av det ideala landskapet och att
genom detta arbete få en djupare förståelse för detta. De delmål som jag har
satt upp handlar om landskapsbegreppet, ifall ursprunget har betydelse för den
enskilda individens landskapsideal och om det går att dra några slutsatser om
dessa landskapsideal enbart är individuella eller om idealen kan vara generella för
dem som vuxit upp på samma plats.
Den metod som har använts för att undersöka landskapsbegreppet och folks
relation till detta är en blandning av litteraturstudier och kvalitativa intervjuer.
Intervjuerna har till hälften baserats på fotografi er av olika landskapstyper –
barrskog, lövskog, stad, fjäll, sjö, hav och åker. Detta har fungerat som ett viktigt
verktyg för att bygga upp en dialog. Det som diskuterades under intervjuerna
var intervjupersonernas syn på landskapsbegreppet. De fi ck berätta om sitt
landskapsideal och om var de växte upp.
De personer som jag har intervjuat är av varierande ålder och kommer från olika
delar av Sverige – från landet och från staden. De intervjuade har dessutom olika
förutsättningar vad gäller medvetenheten och kunskapen om landskap då några
sysslar med det i sin profession medan några enbart bor och vistas i det.
Resultatet visar att landskap kan vara många saker, det finns åtminstone en
definition per individ. Det kan vara till exempel vara en geografisk benämning
eller ses mer i bildlig bemärkelse ”som något av betraktaren besjälat, ett mentalt rum”.
Dock hade alla intervjupersonerna det gemensamt att de uteslöt staden ur
landskapsbegreppet. Kärleken till landskapet, i meningen naturen, kan ses som
något som typiskt svenskt och redan tidigt i livet riktar vi vårt känslomässiga
engagemang mot den, något som sedan utgör en del av vår kulturella identitet.
Barndomens landskap sätter djupa spår i individens minne och det är viktigt
eftersom det ger oss en konkret förankring i tillvaron. Detta var också tydligt i de
intervjuades svar om hur deras ideallandskap ser ut. Den plats där de lekte som
barn var i alla fallen så gott som identisk med den bild som intervjupersonen
målade upp av idealet. Kopplingen mellan de reaktioner som bilderna väckte och
barndomslandskapet är också den tydlig.