Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

An overwhelming majority of all male piglets are castrated without anaesthesia
when they are very young. In Sweden this means that approximately one and a half
million piglets are castrated every year. The reason the piglets are castrated is the
strong and unpleasant smell and taste, the "boar taint" that the meat from intact
boars sometimes exhibits. Boar taint is chiefly cause by androstenone and skatole,
two compounds that are mostly produced by sexually mature boars and are
accumulated in the subcutaneous fat. All boar meat does not exhibit boar taint and
all consumers are not equally sensitive to the smell. Castration without anaesthesia
is painful to the piglets and is increasingly being considered an important welfare
issue around the world. In Norway piglet castration without anaesthesia is illegal
since August 2002 and a ban on castration of piglets will take effect in 2009. It is
likely that the situation in Sweden will develop in a similar way and it is therefore
very important to find alternative ways of avoiding boar taint in pork. Until a
suitable method is found it is possible anaesthesia will have to be used during a
transitional period. General anaesthesia is not considered possible to use in
Sweden because of environmental, labour welfare safety and disease control
reasons. Local anaesthesia is the most promising option today.

In this study the effect of local anaesthesia in the form of subcutaneous and
perifunicular injection with lidocainehydrochloride (Xylocain®) was compared
with a combination of cooling spray (containing ethyl chloride) on the skin of the
scrotum and lidocainehydrochloride spray on the funiculi. By analysing the
vocalization made by 4-7 day old piglets that had received one or the other of these
treatments we compared the two groups with each other, with piglets castrated
without any anaesthesia and with piglets who were only restrained and washed.
The study was performed under field conditions, which in this case means that the
substances used were given a very short time for onset before the castration
procedure started. All three groups who were castrated vocalized significantly
more in the >1000 Hz frequency range than the control piglets who were just
restrained and washed. This however does not necessarily mean that the
anaesthesia had no effect at all. There was a tendency that piglets who received no
anaesthesia vocalized more than those who hade received one of the two forms of
local anaesthesia. However, as there was a substantial difference between the
lengths of time the different groups were restrained it is difficult to draw any
conclusions as to the effect of the different methods of local anaesthesia.

Den övervägande majoriteten av galtgrisar som föds kastreras utan bedövning när
de är mycket unga. I Sverige innebär detta att ca en och en halv miljon galtar
kastreras varje år. Anledningen till att grisarna kastreras är den starka och
obehagliga sk orne- eller galtlukt som kött från vissa intakta galtar avger, framför
allt när det värms upp. Ornelukt orsakas huvudsakligen av de två ämnena
androstenon och skatol vilka produceras i störst mängd hos könsmogna galtar och
lagras i framförallt det subkutana fettet. Alla galtar har inte ornelukt och alla
människor är heller inte lika känsliga för lukten. Kastration utan bedövning är
smärtsamt för spädgrisarna och börjar alltmer uppmärksammas som ett stort
djurskyddsproblem runt om i världen. I Norge är kastration av spädgrisar utan
bedövning förbjudet sedan augusti 2002 och ett totalförbud mot kastration kommer
att träda i kraft år 2009. Det är troligt att en liknande utveckling kommer att ske
även i Sverige och det är därför mycket angeläget att utveckla alternativa metoder
för att lösa problemet med ornelukt hos griskött. Innan en lämplig metod funnits
kan det dock under en övergångsperiod bli aktuellt med anestesi vid kastration av
spädgrisar. Allmän anestesi anses av miljö-, arbetar- och smittskyddsskäl inte
kunna användas rutinmässigt till svenska spädgrisar och lokalanestesi är därför det
mest lovande alternativet.
I denna studie jämfördes lokalanestesi i form av injektion av lidokainhydroklorid
(Xylocain®) subkutant och perifunikulärt med en kombination av kylspray
(innehållande etylklorid) på skrotumhuden och lidokainhydrokloridspray på
funiklarna. Genom ljudanalys jämfördes skriken från 4-7 dagar gamla grisar som
bedövats med någon av dessa metoder med varandra, med skrik från grisar som
kastrerats utan bedövning och med kontrollgrisar som enbart spänts fast i en
kastrationsvagga och tvättats. Försöket genomfördes fältmässigt vilket betyder att
bedövningsmetoderna fick en mycket kort anslagstid. Samtliga tre grupper av
grisar som kastrerades skrek signifikant mer i frekvensområdet >1000 Hz än de
som bara spändes fast och tvättades (P<0,001). Man kan dock inte utesluta att en
viss effekt av bedövningen erhölls. En tendens fanns till att de grisar som inte
bedövats skrek mer än de som hade lokalbedövats med en av de två metoderna
men då tiden grisarna satt fast i vaggan var olika lång för de olika grupperna är det
svårt att dra några definitiva slutsatser om de olika bedövningsformernas
effektivitet.