Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

The purpose with this thesis is to understand the relationship between a square's design and its function as a public meeting place, were Sundstorget in the city of Helsingborg is used as a study object.

The architect Jan Gehl developed a theory of people's outdoor activities in his book Livet mellem husene (1996). He divides the activities in three categories; 1) necessary activities, 2) optional activities and 3) social activities, which are differently affected by the place's design.

For a square to work as a public meeting place, its shape, design and function must invite people to stay and take part in its recurring activities.

The dominant square called Sundstorget functioned as a public meeting place between 1901-1966. During that time Sundstorget contained a covered market where the citizens went to buy their food but which also contributed to that optional and social activities developed.

In 1966 Sundstorget went through a drastical change, similar to what many other Swedish squares did at the same time. Instead of functioning as a public meeting place for the citizens, the square now had to supply the growing need of parking places, that was a consequence of the motoring era. After 1966 Sundstorget only functioned as a public place rather than a public meeting place, something which would last until the beginning of the 21st century.

In 2004 Sundstorget was given new possibilities to once again function as a public meeting place when it was redesigned. The landscape architect Sven-Ingvar Andersson who was responsible for the idea of the new square, thought that Sundstorget should function as a front towards Dunkers Kulturhus and that the museum should use the square for cultural events. However this idea does not seem to have worked. Instead Sundstorget is used as a path, where no optional or social activities occur. The reason to this is that the square's design don't invite people to actually remain on the square to take part in activities.

The study of Sundstorget makes me believe that the square has a potential to once again become a public meeting place. If the service along the square's corners use the entire square and not just the corners, as they do today, the possibility for optional and social activities to develop, increases.

Syftet med detta arbete är att förstå vilken betydelse ett torgs utformning och
funktion har för dess användning som en offentlig mötesplats, där Sundstorget
i centrala Helsingborg har använts som studieobjekt.
Jag har framförallt utgått från arkitekten och professorn Jan Gehls teorier från
boken Livet mellem husene (1996) som beskriver människors uteaktiviteter
när jag studerat Sundstorget. Gehl delar in våra uteaktiviteter i tre kategorier
som är 1) nödvändiga aktiviteter, 2) valfria aktiviteter och 3) sociala aktiviteter,
vilka påverkas i olika utsträckning av den fysiska utformningen.
Jag har i detta arbete definierat torg som en offentlig mötesplats som; Ett torg
där både formen, utformningen och funktioner medför att människor väljer att
stanna upp under en tid för att se och möta andra människor och/eller deltaga
i någon återkommande aktivitet på torget.
Sundstorget är idag ett dominant torg vars representativa byggnad är Dunkers
Kulturhus. Vid 1900-talets början, när torget anlades, användes det som en
offentlig mötesplats där nödvändiga, valfria och sociala aktiviteter förekom.
Torget innehöll nämligen en saluhall med tillhörande torghandel dit invånare
gick för att tillgodose sitt livsmedelsbehov, som är en nödvändig aktivitet.
Mötet med andra människor som handeln medförde bidrog till att sociala och
valfria aktiviteter kunde utvecklas.
På 1960-talet genomgick Sundstorget, precis som de flesta svenska stadstorg,
en drastisk förändring. Istället för att fungera som en offentlig mötesplats till
stadens invånare fick torget lämna plats åt den ökande biltrafiken och dess
behov av parkeringsplatser. Sundstorget övergick från att vara en offentlig
mötesplats till att bli en offentlig plats vilket kom att vara fram till 2000-talets
början.
Sundstorgets omgestaltning vid början av 2000-talet gav torget nya möjligheter
att återigen användas som en offentlig mötesplats. Landskapsarkitekten och
professorn Sven-Ingvar Andersson, som gjorde förslaget till omgestaltningen
tänkte att torget skulle användas som en arena för Dunkers Kulturhus och dess
utomhusarrangemang, något som tyvärr inte har hänt. Torget används istället
som ett stråk på grund av att gestaltningen och funktionerna som finns på
torget inte inbjuder de förbipasserande människorna till att stanna upp.
Studien som jag genomfört har visat att Sundstorget faktiskt har potential att
återigen bli en offentlig mötesplats. Om kringliggande service och aktiviteter
tar hela torgytan i anspråk och inte enbart sker i kantzonerna, vilket de gör
idag, skapas fler möjligheter för valfria och sociala aktiviteter att utvecklas.