Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Raising pigs in absence of a number of certain diseases is called Seroproduction in Sweden. Internationally it's called SPF (Specific Pathogen Free) – Production. It results in higher growth, lower feed consumption, and lower medicine consumption. The pigs are produced under the same concept, but the rules vary a bit between countries. We wanted to look closer into that, so we studied the Danish and Swedish rules, to find differences between the systems. In Denmark they have different kinds of health levels which means that a herd can be connected to the SPF – system, even if it gets infected by a disease. This is not possible in Sweden.We have interviewed Swedish pig producers to find which elements affect the Serostatus positively or negatively. The purpose of this work was that we wanted to get the producers to become more observant on which elements that are the most determinant and what you have to work with in the herd.
We contacted 22 pig producers, that are active seroproducers or that have been active before. The herds were spread all over Sweden. They had to answer a questionnaire study. The questions concerned which factors are important to be successful, and which factors made the herd loose the status.
The results showed that strict routines are very important to be successful, both inside and outside the herd, for example transports. The time that the herds have/had the serostatus varied from 8 month to 20 years.
We were happy to see that all producers were positive to seroproduction, even those that lost their status. If you are going to build a new pig stable, you have nothing to loose to start as a seroproducer. There are more pig producers connected to the SPF – system in Denmark than in Sweden, as a percentage. It may depend on the different health levels. If Sweden would have the same levels, maybe it would attract more producers to join the serosystem.

Grisar som föds upp i frånvaro av vissa definierade sjukdomar kallas i Sverige för seroproduktion. Internationellt sett heter det SPF (Specific Pathogen Free) – produktion. Det medför att grisarna har en högre tillväxt, lägre foderförbrukning och en lägre medicinförbrukning. Man föder upp grisarna under samma koncept, men reglerna varierar en del mellan länder. Detta har vi velat gå in närmre på, så vi har undersökt de danska och svenska reglerna och sett vad som skiljer systemen åt. I Danmark finns det olika typer av hälsonivåer som innebär att en besättning fortfarande kan vara ansluten till SPF – systemet även om de har fått in en smitta. Vi har intervjuat svenska grisproducenter för att se vilka faktorer som påverkar serostatusen positivt eller negativt.
Syftet med det här arbetet är att vi vill få producenterna att bli mer observanta på vilka faktorer som är de mest avgörande och vad det är man behöver jobba med i sin besättning.
Vi har kontaktat 22 stycken grisproducenter som är aktiva seroproducenter eller som har varit aktiva seroproducenter. Besättningarna har varit utspridda över hela Sverige. De har fått svara på en enkät med ett antal frågor. Frågorna har bland annat berört vilka faktorer som ligger bakom för att lyckas och vilka faktorer som ligger bakom att statusen har blivit förlorad.
Resultaten visade att fasta rutiner är viktigt för att lyckas, både inom besättningen men även utanför som t.ex. transporter. Tiden som besättningarna har/hade serostatus varierade från 8 månader till 20 år.
Det var roligt att se att samtliga grisproducenter såg positivt på seroproduktion, även de som inte hade statusen kvar. Om man bygger nytt så har man inget att förlora på att starta seroproduktion, snarare vinna. Vi har sett att i Danmark är det betydligt fler producenter procentuellt sett som är anslutna till SPF – systemet. Det kan bero på de olika hälsonivåerna som finns där. Skulle Sverige ha olika nivåer kanske det skulle kunna locka fler producenter att ansluta sig.