Home About Browse Search
Svenska


Schmidt Detlefsen, Martina and Hansson, Anna, 2008. Majsensilage : partikelstorleksfördelning och hygienisk kvalité. SLU, Dept. of Rural Buildings and Animal Husbandry [LBT], Alnarp. Alnarp: SLU, Dept. of Rural Buildings and Animal Husbandry [LBT]

[img]
Preview
PDF
654kB

Abstract

Fieldstudys on 22 farms (23 silos) to study relationships
between the actual particle size of the maize silage and the theoretical length of cut. The measure of theoretical length of cut were stated by the farmers and not measured by us.
Particle size of maize silage was determined using the New Penn State Forage Particle
Separator. SLU Skara made a special sieve for us, that had larger holes than de original
sieves. The samples were shaken after instructions and then the
material was weighted. We have also been taking out samples for microbiological
analyses from the silos on 13 of the farms. One sample was taken 30 cm from the silos
wall, (both walls), and one sample was taken from the middle of the silo. We did some
shakings with the particle separator from the feed bunk to see if the particle size
distribution was different in the beginning, in the middle and at the end of the feed bunk.
The farms were situated in southern Sweden; Skåne, Småland, Kalmar- Öland,
Östergötland, Mälardalen, Halland and Västergötland.
In our studies we could not find any connection between farmers TLC and forage
particle size. The cause of this might be velocity of the cutter and the aggressiveness of
the kernel processer.
In comparison with American recommendations, (Heinrichs and Kononoff, 2002), the
studied maize silages had larger fraction of coarse particles. We could not find any big
differences in TMRs particle size distribution in feed from the beginning, middle and at
the end of feed tables. However we do not think that this part of our study is reliable
anyway because of cows sorting in TMR, the TMRs different contents and the fact that
we were not able to visit all farms just in time for their daily feeding. We have
been able to see that cows sorted out big particles of fodder. The microbiological
analyses showed that yeast occurred in 11 of 13 tested farms. There were also some
mould growth of mainly Penicillium Roqueforti in the silages.
The consistency of manure was looser in the dairy farms and firmer in the cattle farms
and it was not possible to connect it with the maize silage, although the farmers seemed
to think that the manure became firmer when maize silage was fed.
Conclusions that we came to is that the actual particle size did not have any relationship
with the theoretical length of cut and that Swedish maize silage have a larger fraction of
coarse particles than American maize silages. We recommend to use corn cracker to
give the maize silage better digestibility and when using aggressive kernel process you
can increase TLC. It also is important that the silo size is adjusted to the daily feed rate otherwise yeast and mould easily grow in the cut surface.

,

I detta arbete har vi gjort fältundersökningar på 22 gårdar (23 silor) för att studera
sambandet mellan den faktiska partikelstorleken i majsensilaget och den teoretiska
hackelselängden, (den som hacken är inställd på = TLC, som uppgivits av lantbrukarna).
Detta har gjorts genom att använda New Penn State Particle Separator för att skaka våra
foderprover i och sedan väga hur mycket som hamnat i respektive såll. För vår
undersökning har SLU Skara låtit tillverka ett specialsåll som är grövre än de 4 såll som
New Penn State Particle Separator är; 30 mm.
Vi har även tagit ut prover från silons snittyta för mikrobiologiska analyser på 13 av
gårdarna, dels 30 cm in från silons kant och dels i mitten av silon. Vi har även skakat
prover från foderbord för att se om partikelstorleksfördelningen i fodret ser olika ut i
början, mitten och i slutet på foderbordet. Gårdarna var jämnt spridda över Skåne,
Småland, Kalmar- Öland, Östergötland, Mälardalen, Halland och Västergötland vilket
gav oss möjlighet att täcka in ett stort geografiskt område.
Syftet med examensarbetet var att få en samlad bild av hur skörd, konservering och
utfodring av majs ser ut inom mjölk- och köttdjursproduktionen i dagsläget i Sverige.
Målet var att resultatet ska kunna användas av rådgivare och lantbrukare och kunna
utnyttjas till att identifiera och tydliggöra forsknings- och utvecklingsbehov.
Litteraturstudierna har koncentrerats till artiklar om partikelstorlek i majsensilage och på
foderbord i Total Mixed Rations, (TMR). Vi läste även om majsensilagets hygieniska
kvalité och toxiner som kan bildas av mögel i majsensilage. Vidare var det några av
gårdarna som inte använt corncracker alls eller haft en mindre åtdragen inställning på
corncrackern vilket vi inte riktigt kunde förstå varför. Corncrackerns uppgift är att
knäcka kärnorna efter att majsplantan passerat hacken. Vi har läst artiklar där
användning och icke användning av corncracker jämförts, dels har vi valt artiklarna för
att själva läsa på om ämnet, dels för att ge läsaren lite mer insikt om ämnet men även för
att styrka våra resultat.
Vi kom fram till att det inte finns något riktigt samband mellan TLC och den faktiska
partikelstorleksfördelningen i majsensilaget, kanske beroende på körhastighet och
corncrackeranvändning. I jämförelse med amerikanska rekommendationer (Heinrichs
och Kononoff 2002) har majsensilagen i vår undersökning större andel grova partiklar.
Vi kunde inte se någon större skillnad på partikelstorleksfördelningen i fodret på
foderbordets början, mitt eller slut, men vi tror inte att den delen av undersökningen är
helt tillförlitlig. Vi har dock kunnat se att alltför stora partiklar sorteras bort av korna.
De mikrobiologiska analyserna visade jästförekomst på 11 av de 13 provtagna gårdarna
och viss mögeltillväxt av främst Penicillium roqueforti. Träckens konsistens var lösare i
mjölkbesättningarna och fastare i nötköttsbesättningarna, och gick inte direkt att koppla
till användning av majsensilaget men lantbrukarna själva tyckte att träcken blivit fastare
sedan de börjat använda majsensilage i sina foderblandningar.
Slutsatser som vi drar av vår undersökning är att den faktiska partikelstorleken inte
stämmer överens med den teoretiska hackelselängden och att majsensilage i Sverige
innehåller en mycket större andel grova partiklar än vad majsensilage i USA gör.

Main title:Majsensilage
Subtitle:partikelstorleksfördelning och hygienisk kvalité
Authors:Schmidt Detlefsen, Martina and Hansson, Anna
Supervisor:Nadeau, Elisabet
Examiner:UNSPECIFIED
Series:Examensarbeten inom lantmästarprogrammet
Volume/Sequential designation:UNSPECIFIED
Year of Publication:2008
Level and depth descriptor:Other
Student's programme affiliation:LY007 Agricultural and Rural Management Programme 120 HEC
Department:(LTJ, LTV) > Dept. of Rural Buildings and Animal Husbandry [LBT]
Keywords:majs, partikelstorlek, mycotoxiner, hygienisk kvalité, TMR, majsensilage, teoretisk hackelselängd, praktisk hackelselängd, corncracker, TLC
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-8206
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-8206
Subjects:SLU > (LTJ, LTV) > Rural Buildings and Animal Husbandry (until 121231)
Feed processing and preservation
Language:Swedish
Deposited On:24 Oct 2017 10:15
Metadata Last Modified:24 Oct 2017 10:15

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits