Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Considering the social dimension of sustainable development this thesis focuses on the
qualities of life and how the environmental qualities that the inhabitants value can be
incorporated in the physical planning of the municipality. The thesis deals with the problems
that occur when the physical planning, whit its focus on the environmental aspects, also
needs to consider peoples opinions, that springs from the individual experience of the
place.
The municipality of Mark, where this thesis takes its place, is characterised by the
countryside landscape. Mark is situated in the western part of Sweden close to Göteborg,
Borås and Varberg. The commuting is extensive and the demand for dwellings in the
municipality is increasing. Those who strive to live in the municipality have a conception
of what life on the countryside means and of which environmental qualities they want to
assimilate. The planners in the municipality of Mark are therefore interested in why their
inhabitants strive to live in the countryside and what environmental qualities they value.
This study has focused on the individual and his/hers experience of their dwelling and
their close surroundings. I have carried out 12 telephone interviews with individuals in
the countryside in the municipality of Mark. I have asked them why they have chosen to
settle down at the place of their dwelling, why that place is special and what environmental
qualities they value and need for their well-being. The result was surprisingly concordant
and the environmental qualities that the inhabitants of Mark value are "a special place
and a place of their own", "with nature around the corner", "peace", "close fellowship",
"freedom" and "at least a little service".
To consider the different environmental qualities in the physical planning I suggest that the
municipality should work on two different levels. On the municipal level it is important to
favour a structure in the built environment that enable for the experience of the different
environmental qualities. I suggest that the municipality should work according to my
concept of "the small and large village". The structure of the village can easily enhance
the experience of different environmental qualities, where the size of the village shows
which priorities between them one makes. For example if one lives in a small village one
prefers freedom and isolation, and if one lives in a larger village close fellowship and
service is more important.
On the smaller level the physical planning comes closer to the individuals own experiences
and relationships with places. I suggest that the planners in the municipality should
analyse places and changes with regard to the possibility for the individuals to experience
the different environmental qualities, an environmental qualities analysis. The analysis
can be used on already existing dwellings, when planning for future expansions and when
working with new plans. The questions of the analysis can also be used as a starting point
in communication with the inhabitants.

Med avstamp i den sociala dimensionen på hållbar utveckling tar detta arbete fokus på
människors livskvalitet och hur denna kan hanteras i kommunens fysiska planering.
Arbetet behandlar den problematik som uppstår när planeringens hantering av platser,
som tar utgångspunkt i dess fysiska förutsättningar, även ska hantera människors åsikter,
som istället baseras på individuella upplevelser av platsen.
Marks kommun, som är arbetets fysiska område, är en landsbygdskommun i västra
Sverige med närhet till Göteborg, Borås och Varberg. Pendlingen är stor och trycket på
bostäder i kommunen ökar. De som söker sig till Mark gör det med föreställningen om
ett liv på landet och man eftersträvar att tillgodose sig vissa miljökvaliteter i sin vardag.
Frågan från kommunens sida blir då varför man bosätter sig på landsbygden i Mark och
vilka miljökvaliteter som är viktiga för invånarnas trivsel.
Min studie i Mark har fokuserat på den enskilda individen och dess upplevelser av den
egna boendemiljön. Jag har utfört 12 telefonintervjuer med privatpersoner på landsbygden
i Mark och ställt frågor som berör varför de har valt att bosätta sig på just deras plats,
vad som är speciellt med deras boende och vilka miljökvaliteter som är viktiga för deras
trivsel. Resultatet blev förvånansvärt samstämmigt och de miljökvaliteter som är viktiga
för de landsbygdsboende är ”en speciell plats och det egna”, ”med naturen runt knuten”,
”ett lugn”, ”nära gemenskap”, ”frihet” och ”i alla fall lite service”.
För att ta hänsyn till dessa miljökvaliteter i kommunens planering föreslår jag att man
ska arbeta i två olika skalor. Dels i den översiktliga planeringen där det blir viktigt att
arbeta efter en övergripande bebyggelsestruktur som gynnar upplevelsen av de olika
miljökvaliteterna. Dels i den lilla och mer mänskliga skalan där människornas egna
upplevelser av platser och förhållanden till platser finns.
Som en del i den översiktliga planeringen föreslår jag att man ska arbeta efter en
övergripande bebyggelsestruktur, med ”den lilla och stora byn” som koncept. Bystrukturen
ger stora möjligheter för upplevelsen av de olika miljökvaliteterna där storleken på byn
visar vilken prioritering man gör dem emellan. Exempelvis prioriterar man frihet och
avskildhet högre om man väljer att bosätta sig i en mindre by och en nära gemenskap
och service om man bosätter sig i en av kommunens större byar (som representeras av
kommunens serviceorter).
I den lilla skalan föreslår jag att man i framtiden ska analysera platser och förändringar utifrån
de boendes möjligheter att uppleva de olika miljökvaliteterna, en miljökvalitetsanalys.
Analysen kan tillämpas på befintliga bostadsområden, utvecklingstankar samt i arbetet
med nya detalplaner. Frågorna i analysen kan även användas som utgångspunkt för
samverkan med invånarna.