Home About Browse Search
Svenska


Holmberg, Kerstin, 2007. Reklamlandskap : utomhusreklamens inverkan på stadsmiljö och stadsliv. SLU, Dept. Of Landscape Architecture, Planning and Management, Alnarp. Alnarp: SLU, Dept. Of Landscape Architecture, Planning and Management

[img]
Preview
PDF
11MB

Abstract

Outdoor advertising is not very often discussed within city planning even though the commercial messages occupy much of public space. The advertising signs affects not only the physical environment but also social life.
In this report I would like to acknowledge and question the presence of advertising in our everyday environment.

Outdoor advertising is not a new phenomena, technical progress however, results constantly in new expansions in the environment. Today advertising occurs in all sorts of shapes in the cities, both as free standing signs and as signs attached to facades, incorporated in city furniture such as bus shelters and on vehicles moving along the city streets.
Grouping advertising into two categories; local and national, reveals that the different categories have different impact on public space. National advertising, to some extent, contributes to a more homogeneous environment since many of the signs and the commercial campaigns are similar in cities within Sweden as well as in other countries. On the other hand advertising could contribute to vitalizing the environment due to adding light, colour and often entertaining messages. Local advertising demonstrates what the city has to offer within trade and industry.

The case study has been performed in the city of Malmö, in the south of Sweden. The presence of advertising signs in different areas of Malmö have been documented. The inventory reveals that the presence and the scale of the signs are connected to the each areas geographical position, whether it is in the centre or in the outskirts, the structure of the built environment in terms of space for the signs, the possibilities for businesses to establish and traffic patterns. Advertising signs affects both the physical environment as well as the experience of it. The signs could act as orientating land marks and also give places identity such as the case of Times Square in New York.

The roles of the municipalities have changed as they receive less funding. Outdoor advertising generates income, however the consequences are that private interests become more governing and the competence of city planning within the municipality is not utilized. If the municipalities instead would undertake a more active planning role the advertising signs could, to a higher extent, act as components in creating a pleasant city environment. The signs spatial and orientating possibilities could better be developed.

In public space there is an unbalance between people's possibilities to express themselves. The amount of advertising signs are much higher compared to the spaces where citizens legally and free of charge can put up a poster or a message.
Outdoor advertising contribute to commercialise and privatise public space which could prevent people from feeling that they participate and have accessibility to city environments. Different forms of street art and activism could be interpreted as an attempt to defend the common public space against increasing influence from commercial marketing sources.

The modern society is marked to a great extent by consumption and consumption patterns are becoming more global. The increased presence of advertising in the city environment could be understood as a result of consumption society. At the same time demands are raised for a more sustainable development and material abundance is questioned.

By examining the consequences of outdoor advertising both in a specific situation, in the city of Malmö, and it's part in a larger context I have developed strategies and thoughts about how to act to make advertising as positive as possible in the city environment.

,

Reklam i stadsmiljön intar en relativt undanskymd
plats i stadsplaneringsdebatten. I själva verket tar de
kommersiella budskapen stor plats i de offentliga
rummen. Reklamskyltarna påverkar inte bara stadens
fysiska miljö utan även dess sociala liv. Jag vill
uppmärksamma och ifrågasätta reklamens förekomst i
vår vardagsmiljö.
Utomhusreklam är inget nytt fenomen, tekniska
framsteg leder dock till att reklamen ständigt får nya
utbredningar i miljön och kommer allt tätare inpå
medborgarna. I dagens städer förekommer reklam i
alla möjliga former, fritt stående i rummen och längs
rummens väggar, integrerad i stadsmöbler och på fordon
som rör sig genom rummen. En indelning av reklam
i lokal reklam och riksreklam visar att olika sorters
reklam får olika konsekvenser och inverkan på det
offentliga rummet. Riksreklamen medverkar till viss del
till en homogenisering av miljön då många skyltar ser
likadana ut i städer både nationellt och internationellt,
liksom de reklamkampanjer som visas upp på skyltarna.
Men reklamen bidrar även till en vitalisering av miljön
genom dess inslag av ljus, färg och ofta underhållande
budskap. Den lokala reklamen lyfter fram det som
staden har att erbjuda inom näringsliv och handel.
I fallstudien, där jag inventerat reklamförekomsten
i olika områden i Malmö, framträder att reklamens
förekomst samt skalan på skyltarna är förenat med
områdets läge, hur centralt det är, stadsområdenas
struktur i form av yttillgång, och plats för verksamheter
samt trafi kmönster. Reklamskyltarna påverkar både
det fysiska rummet och upplevelsen av det. Skyltarna
kan fungera som orienteringspunkter och även verka
identitetsskapande som exempelvis Times Square i
New York.
Kommunernas roll har med minskade resurser
förändrats. Reklamen i städerna ger inkomster till
att förvalta miljön men innebär samtidigt att privata
intressen blir alltmer styrande och att den kompetens
som fi nns inom kommunen för stadsplanering inte
utnyttjas. Om kommunen istället skulle inta en mer
aktiv planeringsroll skulle reklamskyltarna i större
grad kunna användas som stadsbyggnadselement och
reklamens rumsliga och orienterande möjligheter bättre
utnyttjas.
Det råder i det offentliga rummet en kraftig obalans
mellan människors möjligheter att yttra sig.
Reklamskyltar får betydligt mer utrymme än de platser
där den enskilde medborgaren lagligt och kostnadsfritt
kan sätta upp en affi sch eller notis.
Reklamen bidrar till att kommersialisera och privatisera
det offentliga rummet vilket kan hindra människor från
att känna delaktighet, hemmahörande och gemensam
tillhörighet till stadens rum.
Olika former av gatukonst och aktivism kan ses som ett
försök att försvara det gemensamma offentliga rummet
mot de kommersiella marknadskrafternas ökande
infl ytande.
Det moderna samhället präglas till stor del av konsumtion
och konsumtionsmönstren blir alltmer globala.
Reklamens ökade förekomst i stadsmiljön kan ses som
en del av vår tid. Samtidigt ställs ökade krav på hållbar
utveckling och restriktioner kring överfl ödssamhället.
Efter att ha undersökt reklamens konsekvenser både
i en konkret situation, i Malmö stad, samt dess roll i
ett större sammanhang har jag utvecklat strategier och
tankar kring hur man kan agera för att reklamen ska bli
en så positiv del av stadsrummen som möjligt.

Main title:Reklamlandskap
Subtitle:utomhusreklamens inverkan på stadsmiljö och stadsliv
Authors:Holmberg, Kerstin
Supervisor:Lindholm, Gunilla
Examiner:UNSPECIFIED
Series:Examensarbeten i landskapsarkitektprogrammet
Volume/Sequential designation:2007:19
Year of Publication:2007
Level and depth descriptor:Other
Student's programme affiliation:MSc Landscape Architecture
Department:(LTJ, LTV) > Dept. Of Landscape Architecture, Planning and Management
Keywords:landskap, reklam, konsumtion, stad, stadsplanering, hållbar utveckling, identitet, offentligt rum, Malmö stad
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-8329
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-8329
Subjects:SLU > (LTJ, LTV) > Landscape Architecture (until 121231)
Landscape architecture
Language:Swedish
Deposited On:27 Oct 2017 07:31
Metadata Last Modified:27 Oct 2017 07:31

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits