Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

"The trees importance to the street" discusses just that, the trees importance to the street. The purpose of this paper has been to examine what influence the trees have on streets. By writing about good examples of how trees can add good qualities to a street I wish to inspire to more use of trees in future city-planning.
I have examined three streets in Malmö and three streets in Berlin and analyzed the trees influences there through the help of literature by three authors: Great Streets (1993) and The Boulevard Book (2002) by Allan B. Jacobs, Trees in Urban Design (1993) by Henry F. Arnold, and City Planning According to Artistic Principles (1909) by Camillo Sitte. Trees and their different qualities and influences is handled in the chapters: The trees symbolism, The trees aesthetics, Identity, Trees as room shapers, Trees & the City and Species & Ecology.
The examined streets in Malmö are: Kungsgatan, Regementsgatan and Mjölnaregatan.
In Berlin I looked closer at Unter den Linden, Lychener strasse and Am Tempelhofer Berg. The streets physical environment is described in text, sections and plans. The trees influences on each street is described separately along with a sketch. A fictional dialogue between me and the tree authors, enlivens the analysis of the trees influences on the streets.
In the chapter Tree- and Green plans I have looked at how Gothenburgs Tree policy and Malmös Tree- and Green plan view trees in the city. None of them really mention the trees influences in the city or how they function as city-planning element, even though they said themselves to do so.
What I arrive at in my paper is that how the trees influence has very much to do with the surroundings it co-operates with. The relations is of great importance.
B
ased on measurements taken on the examined streets and comparing them to Jacobs ideal street height – width relation, I have discovered that Jacobs numbers are a bit to tight, at least when it comes to tree lined streets. The trees fill out the space between the houses, they can make wide streets seem narrower, and narrow streets seem wider.
I have also compared tree and house height based on Arnolds statement that the trees should follow the houses scale. Through this I have seen that the streets that have trees and houses about the same height are those who has the best experience. The very best experienced street is the one where the trees are slightly higher than the houses.
Regarding placing and spacing it'
s hard to draw conclusions, since these have been very much alike in all the examined streets (except for one street where the trees were placed both with smaller and greater spacing).
Trees planted along streets lined with houses often have similar influences because of the similar room they're influencing upon: they give the street a roof, bring down the scale, separate the pedestrian sphere from the cars sphere (depending on how they're placed) and add a great number of sensory impressions which differs specie to specie. Generally I think that variation is good, both in species and placing, but of course always adapted to fit the given situation.

“Trädens betydelse för gatan” behandlar just trädens betydelse för gatan. Syftet med arbetet har varit att undersöka vilken verkan träd har för gator. Genom att skriva om goda exempel på hur träd kan tillföra goda egenskaper till en gata, vill jag inspirera till ökad trädanvändning i framtidens stadsbyggnad.
Jag har undersökt tre gator i Malmö och tre gator i Berlin och analyserat trädens verkan på dessa med hjälp av litteratur från tre författare: Great Streets och The Boulevard Book av Allan B. Jacobs, Trees in Urban Design av Henry F. Arnold och Stadsbyggnad och dess konstnärliga grundsatser av Camillo Sitte. Träd och deras olika egenskaper och verkan tas upp i kapitlen Trädens symbolik, Trädens estetik, Identitet, Träd som rumsskapare, Träd & staden och Arter och ekologi.
D D
e under
sökta gatorna i Malmö är: Kungsgatan, Regementsgatan och Mjölnaregatan. I Berlin tittade jag närmare på Unter den Linden, Lychenerstrasse och Am Tempelhofer Berg. Gatornas fysiska miljö beskrivs med text, snitt och plan. Trädens verkan för varje gata beskrivs separat tillsammans med en skiss från gatan. En fiktiv dialog mellan mig och de tre författarna levandegör analysen av trädens verkan för gatorna.
I kapitlet Träd- och Grönplaner har jag tittat närmare på hur Göteborgs trädpolicy och Malmös Träd- och Grönplaner ser på träd i staden. Ingen av dem nämner speciellt mycket om trädens verkan i staden och hur de fungerar som stadsbyggnadselement trots att de utger sig för att behandla ämnet.
D
et jag kommer fram till i mitt arbete är att hur träden verkar beror mycket på omgivningen som den samverkar med. Relationerna är viktiga.
Utifrån mått tagna på gatorna och jämförelser med Jacobs ideala höjd - bredd-förhållande för gator, 1:1,66 – 1:2, har jag kommit fram till att Jacobs siffror är snålt tilltagna, åtminstone när det gäller trädkantade gator. Träden fyller ut gaturummet och kan göra att breda gator känns smalare, men kan även få smala gator att kännas bredare.
Jag har även jämfört träd- och hushöjd utifrån Arnolds åsikt att träden ska följa husens skala. Där har jag sett att gator där träd och hus är i ungefär samma nivå är de som upplevs bäst. Allra bästa har jag upplevt att det blir när träden till och med överstiger husens höjd med någon meter.
A
ngående placer
ing och täthet har det varit svårt att dra några slutsatser eftersom det varit väldigt likartat för alla gator (en gata undantaget där träden var placerade både tätare och glesare).
Träd planterade längs med gator kantade av hus har oftast liknande verkan på grund av de liknande rummen de verkar i: de ger gatan ett tak, tar ner skalan på rummet, avdelar gångarnas sfär från bilarnas(beroende på hur de är placerade) och tillför en mångfald av sinnesintryck som är olika från art till art. Generellt tycker jag att variation är bra både vad gäller art och placering, men självklart bör dessa alltid avpassas efter platsen och dess förutsättningar.