Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

As a result of my fascination for nature I have chosen to study the possibilities to introduce natural environments on schoolyards. Too many schoolyards are lacking vegetation and many of them look like sterile asphalt deserts.
The master thesis consists of two parts. The first part is based on literature studies and the second part in which findings from part one are put into practice. Five examples are presented; four schoolyards in Malmö; Kryddgårdsskolan, Kirsebergsskolan, Rörsjöskolan and Lindängeskolan and one in Kalmar; Åbyskolan. Malmö Naturskola has been working with the chosen areas on the schoolyards in Malmö. Malmö Naturskola is working with introducing children to nature by different means. The ideas here presented, using nature areas or "hills" is to create an exiting playground that could give nature experiences in breaks and during outdoor lectures. The possibility to organize outdoor lectures can contribute to an increased learning, when the teachers can act as a collaborator or a leader during the outdoor lectures which mean that a common learning is favoured. Natures on schoolyards are assets that can be used for learning and inspiration sources in most subjects in school.
To get an understanding for why the schoolyards looks like they do, I made a historical research and describes the school gardens development from the 1840th to the decline about when the functionalism was introduced in the 1940s. During the 90´s the schoolyards was not of public matter anymore but after that it seemed to be growing interest for green ideas and values again. In my literature study, I also focused on the pedagogic values of natural environment for children and how natural environment can be enchained by good design. I found out that children that got access to a natural environment develop their mind better both physically and socially than these who haven't that access. Children with access to natural environment plays more games, plays better together with others and are more persistent in their games. The design of a schoolyard is important. Changes of the place are important. The temporal and seasonal changes make the children understand time easier. The natural environment gives many surprises and is always changing. It is important that places are accessible for the children in that way that they, the children make them their own.
To be able to make places to feel as their own, children have to be able to put their traces and make mess in the nature without that anyone is cleaning up. The natural environment gives the children a personal feeling for the nature. That feeling and to feel participation gives a stronger sense of responsibility leading to a more beautiful environments and less damage.

På grund av mitt stora intresse för naturliga miljöer har jag valt att studera möjligheterna att föra in och utveckla naturlika miljöer på skolgårdar. Jag har reagerat mot att många skolgårdar har väldigt lite växtlighet och nästan bara öppna ytor. Min uppfattning är att många skolgårdar upplevs som sterila asfaltsöknar.
Examensarbetet kan ses som två delar. En undersökande del som baserar sig på litteraturstudie och en del som består av en fallstudie där jag omsätter min inhämtade kunskap i praktiken. Fallstudien omfattar fem utvalda skolgårdar. Fyra skolgårdar i Malmö; Kryddgårdsskolan, Kirsebergsskolan, Rörsjöskolan och Lindängeskolan samt en skolgård i Kalmar; Åbyskolan. De valda platserna på skolgårdarna i Malmö är platser som Malmö Naturskola har arbetat med. Malmö Naturskola arbetar för att få ut fler barn i naturen och deras tanke med de naturlika platserna eller ”kullarna” som de har anlagt har varit att skapa en spännande lekyta som skulle ge många naturupplevelser både på raster och under utomhusundervisning. Möjligheten att arrangera utomhusundervisning är en stor tillgång som kan bidra till ett ökat lärande. Lärarens roll blir mer som medupptäckare eller ledare i utomhusundervisningen vilket innebär att ett gemensamt lärande gynnas. Skolgårdens naturområden är en tillgång som kan användas som kunskaps- och inspirationskälla i de flesta av schemats ämnen.
För att få en förståelse för varför skolgårdarna ser ut som de gör idag gjorde jag en historisk tillbakablick och följde skolträdgårds utveckling från 1840-talet till försämring på fyrtiotalet, samtidigt som funktionalismens införande. 1992 vad skolgården inte längre en statlig angelägenhet och efter det har åter skolgården gått mot en mer grön utveckling. I min litteraturstudie tog jag även reda på vilka pedagogiska värden naturmark har för barn och hur man bäst utformar den. Jag kom fram till att barn som har tillgång till naturmark utvecklas bättre både fysiskt och socialt än de som saknar denna tillgång. Barnen med tillgång till naturmark leker fler lekar, leker bättre i grupp och är mer uthålliga i sina lekar. Hur man utformar en skolgård är viktigt. Förändringar på platsen är viktiga eftersom växtlighetens långsamma utveckling, dygnets och årstidernas förändringar gör att barnen lättare kan se sin roll i utvecklingen. Naturmarken bjuder på mängder av överraskningar och är under ständig förändring. För att barnen ska kunna se platserna som sina egna måste de vara tillgängliga för barnen på så sätt att barnen får lämna spår i naturen och utveckla sitt eget skapande utan att det städas bort. Naturmarken ger barnen en personlig anknytning till naturen och gör det möjligt för barnen att känna kärlek för naturen. Delaktighet medför en starkare känsla av ansvar vilket kan medföra mindre sabotage och därmed vackrare miljöer.