Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Russian comfrey, Symphytum x uplandicum, was tested as a plant nutrient source in a trial with tomatoes. Comfrey liquid was produced by Stiftelsen Holma i Höör. Tomato plants of the cultivar Aromata planted in a medium of soil:peat (1:1) enriched with organic nutrients and lime, were fed with comfrey liquid plus Biofer, in three different concentrations. Two different concentrations of BioRika were used as comparison, along with an unfertilized control group. In the comfrey treatment I a total amont of 1g N, 0,23 g P, 0,84 g K, was given to the tomatoes. In comfrey treatment II they were given 1,3 g N, 0,3 g P, 1 g K, and in comfrey treatment III they were given 1,7 g N, 0,4 g P och 1,9 g K. In the two treatments with BioRika the tomatoes were given 0,23 g N, 0,08 g P, 0,3 g K and 0,44 g N, 0,15 g P, 0,6 g K, respectively. The treatments were given at 11 occasions, starting when the tomatoes were 34 days and ending when they were 64 days old. The treatments gave a significant effect on the fresh weight, water content/dry matter, pH and conductivity, as the unfertilized control group differed considerably from the fertilized groups. No significant differences between the comfrey treatments and the BioRika treatments appeared during the short experimental period.

A literature study was also made with the aim of reviewing earlier trials with comfrey as a plant nutritent source. Even though the use of comfrey is widely spread among organic growers in England and USA, there are very few scientific papers on the subject. In order to supplement the research history, other applications of comfrey are presented, and also other species which can be used as plant nutrition sources, perhaps in combination with comfrey.

The literature study shows that comfrey liquid is not sufficient as a total fertilizer. The low nitrogen content makes it less suitable for organic transplant production. However, comfrey liquid can be used in fruit setting crops as tomatoes, peppers and cucumber, from the time of flowering, as it is a rich source of potassium. Due to the content of pyrrolizidin alkaloids in comfrey it is desirable with more studies about the toxic substances, to see whether they are taken up by crops fed with comfrey.

Uppländsk vallört, Symphytum x uplandicum, har testats som växnäringskälla i försök med tomater. Koncentrat av vallörtsblad framställdes på Stiftelsen Holma i Höör. Tomatplantor av sorten Aromata planterade i naturgödslad planteringsjord blandad med naturell trädgårdstorv, 1:1, och dolomitkalk, vattnades med vallörtskoncentrat med tillskott av Biofer, i tre olika koncentrationer. Två olika koncentrationer av BioRika användes som jämförelse, och till detta kom en ogödslad kontroll. Plantorna i vallörtsbehandling I fick tomaterna sammanlagt 1g N, 0,23 g P, 0,84 g K, i vallörtsbehandling II fick de 1,3 g N, 0,3 g P, 1 g K, och i vallörtsbehandling III fick de 1,7 g N, 0,4 g P och 1,9 g K. I de två behandlingarna med BioRika fick tomaterna 0,23 g N, 0,08 g P, 0,3 g K, respektive 0,44 g N, 0,15 g P och 0,6 g K. Behandlingarna fördelades på 11 gödslingstillfällen från det att tomaterna var 34 dagar fram till att de var 64 dagar gamla. Gödselbehandlingarna gav signifikant effekt på färskvikt, vattenhalt/torrsubstans, pH och Lt, då den ogödslade kontrollen avvek betydligt. Mellan vallörtsbehandlingarna och behandlingarna med BioRika kunde däremot inga signifikanta skillnader registreras, efter den korta tid som försöket pågick.
Parallellt med försöket genomfördes också en litteraturstudie i syfte att sammanställa tidigare försök med vallörten som växtnäringskälla. Trots att användningen av vallört är utbredd i England och Amerika inom ekologisk odling, är det vetenskapliga materialet i ämnet mycket begränsat. För att komplettera forskningshistoriken belyses också vallörtens andra användningsområden, samt andra växtslag som kan användas som växtnäringskälla, eventuellt i kombination med vallört.
Litteraturstudien visar att vallörtskoncentrat inte är tillräckligt att använda som fullgödsel. Det låga kväveinnehållet gör att det är mindre lämpligt till småplantproduktion. Däremot kan vallörtskoncentrat användas för fruktsättande kulturer som tomat, paprika och gurka, från och med blomning, då det är en rik kaliumkälla. Vallörtens innehåll av pyrrolizidin-alkaloider gör det dock önskvärt med mer forskning för att undersöka om de toxiska ämnena tas upp i de grödor som gödslas med vallört.