Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Efter att röjningsplikten avskaffades 1994 så har röjningsberget bara ökat enligt Riksskogstaxeringen. För att försöka motverka detta så har utbildningsverksamhet varit ett viktigt verktyg för att få fart på röjningen. Därför utförs detta examensarbete åt Skogsvårdsstyrelsen i Värmland-Örebro för att undersöka om deras kurser gett önskad effekt, dvs. mer röjning.

Undersökningen genomfördes som en enkätstudie omfattande 325 enkäter uppdelade på två grupper, dels deltagare i SVS röjningskurser och dels en referensgrupp med personer som ej deltagit i röjningskurser. Efter en påminnelse så återsändes 216 enkäter, vilket betyder en svarsfrekvens på 66 %.

Grupperna hade liknande sammansättning. Andelen kvinnor i undersökningen var 25 % och största delen av skogsägarna i undersökningen var över 50 år. Majoriteten av fastigheterna låg i intervallet 25 – 69 hektar.

Den röjda arealen är lika stor i båda grupperna, men bland kursdeltagarna har man en större andel självverksamma skogsägare.

De skogliga kurser som genomförts får ett mycket bra betyg från kursdeltagare. Hela 99 % tycker att helhetsintrycket är bra eller mycket bra. På frågan om deltagandet i skogliga kurser bidragit till ökad aktivitet och kvalité i kursdeltagarnas skogsbruk svarade 80 % av kursdeltagarna att de har haft nytta av sin röjkurs.

Den största orsaken till att det inte blir röjt är tidsbrist enligt undersökningen. Det som man tyckte var svårast med röjningen var förband och stamval. De flesta röjde för att öka kvalitén i beståndet samt att öka diametertillväxten.

För att öka röjningsaktiviteten i ungskogarna så tyckte kursdeltagarna att mera information och personlig rådgivning borde vara det bästa sättet, medan referensgruppen tycker att ett röjningsbidrag och personlig rådgivning var bättre.

Att röjning är något som är viktigt verkar båda grupperna känna till, men det verkar som om tid och ork ofta inte räcker till.