Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

I skogsbruket ställs ständigt krav på effektiviseringar och ökad tillväxt. Samtidigt efterfrågas, via certifieringskrav, lagändringar och opinionsyttringar, ett skonsammare skogsbruk med ökad miljömedvetenhet och ett mer hållbart nyttjande av skogen som resurs.

Syftet med detta arbete är att kvantifiera etablerings- och långsiktigt tillväxtresultat efter användning av det miljömässigt skonsamma markberednings- och planteringskonceptet EcoPlanter, som Holmen Skog AB använt praktiskt i ungefär ett decennium. Studien omfattar 14 EcoPlanterföryngrade bestånd som planterades mellan åren 1996-1998 i Östergötlands län. Till vart och ett av dessa bestånd valdes ett referensbestånd, med likartade yttre förutsätt-ningar, som föryngrats genom harvning och manuell plantering. Hälften av de 28 bestånden är planterade med tall och hälften med gran. Arbetet gjordes som en jämförande studie totalt sett mellan de två föryngringsmetoderna, men även parvisa analyser utfördes för att studera ev. skillnader mellan ett EcoPlanterföryngrat bestånd och dess referensbestånd. Inom varje bestånd slumpades fem provytor ut (100 m², radie på 5,64 m), på dessa valdes två provträd ut av de planterade respektive självföryngrade träden. Träd inom provytan med högst tillväxt valdes som provträd för att kunna kvantifiera tillväxtpotentialen. På provträden mättes höjd, diameter (20 cm höjd) och skottlängd de tre senaste växtsäsongerna samt antal toppskott med störd apikal dominans. På ytorna mättes även beståndets medelhöjd för planterade och självföryngrade träd samt antalet självföryngrade barr- och lövstammar per ha. Även antalet frästa planteringspunkter och avståndet mellan harvspåren skattades för EcoPlanterföryngrade respektive harvföryngrade bestånd för att kunna bedöma antalet planterade plantor.

I studien framkom inga signifikanta skillnader totalt sett mellan de två föryngringskoncepten, varken avseende plantantal/ha, höjd, diameter eller toppskottstillväxt för inventeringsåret. Inte heller antalet självföryngrade barr- och lövstammar per ha skilde sig totalt sett mellan de båda föryngringsmetoderna, däremot upptäcktes skillnader mellan vissa av de enskilda paren. Dessa skillnader visade dock ingen trend, varken för tall eller för gran, som talar till fördel för någon av de båda föryngringsmetoderna. Den långsiktiga tillväxten verkar bli nästan identisk för de två jämförda koncepten eftersom höjdutvecklingskurvorna för föryngringsmetoderna under de senaste fyra växtsäsongerna var mycket lika. Stamrakheten och graden av apikal dominans hos provträden var heller inte påverkade av föryngringsmetoden. Trädslagen skiljde sig åt (oavsett föryngringsmetod), främst p.g.a. att tallbestånden var hårt ansatta av viltbete vilket resulterat i nedsatt tillväxt, och försämrad stamkvalitet vilket torde ge betydande effekter på det framtida ekonomiska resultatet.

Tall- och granbestånd som föryngrats för 7-9 år sedan med EcoPlanter-konceptets skonsamma markpåverkan (ca 10 %) verkar alltså få likvärdig tillväxt som konventionellt harvade/-planterade bestånd (ca 50 % markpåverkan). Detta tyder på en likvärdig långsiktig produktion mellan de båda föryngringsmetoderna. Föryngringsresultat lever väl upp till de krav som Skogsvårdslagen ställer angående krav på etablering av ny skog. Dessutom motsvarar EcoPlanter-konceptet både certifieringssystemets PEFC och Skogsvårdslagens uttalade önskan om minimal markpåverkan efter skogsbrukets aktiviteter. Att EcoPlanter-konceptet ger likvärdigt resultat som föryngring efter harv, vad gäller antalet självföryngrade barr- och lövstammar per hektar, medför möjligheter gällande kompletteringsplantering i bestånd med ojämn självföryngring (främst avseende tallbestånd i denna studie). Därigenom bör man kunna skapa bestånd med högt stamantal och reducerad föryngringskostnad, vilket är i linje med Holmen Skog AB:s mål.

In forestry there is a continued desire to increase productivity/effectiveness and biomass
growth. At the same time there are demands from society, via certification agreements, laws
and pressure from public opinion, towards more sustainable forest management. The purpose
of this work was to quantify establishment and long-term growth results after using the
mechanised, but environmentally gentle, scarification/planting concept EcoPlanter that has
been used by Holmen Skog AB during the last decade. The study consists of 14 stands that
where regenerated with EcoPlanter during the years of 1996 and 1998 in Östergötland county.
To each one of these stands a reference stand was chosen, i.e., a stand that was planted
manually after disc trenching. Of the 28 stands, half were planted with Norway spruce and
half with Scots pine. The comparison was made between the two methods overall, but pairwise
analyses were also done to study if there were any differences between a single stand
regenerated with EcoPlanter and its reference stand. For each stand were five sample plots
randomly chosen, (100 m², with a radius of 5.64 m) and two planted as well as two naturally
regenerated trees measured. Trees with the highest growth rate were chosen as sample trees to
quantify the growth potential. Height, diameter (20 cm height) and top-shoot length for the
three latest growing periods were measured, and the number of top-shoots with disturbed
apical dominance was registered. The mean height was measured for each method (both for
planted and naturally regenerated) and the number of planted and naturally regenerated
conifers and broadleaves per ha were counted. The number of scarified planting spots per ha
(EcoPlanter) and the number of scarified tracks (disc trencher) per ha was estimated as well.
No significant differences were found overall between the two regenerations methods
regarding number of saplings per ha, height, diameter and top-shoot length at the year of
inventory. Furthermore, there were no differences overall in number of naturally regenerated
conifer- and broadleaf stems per/ha between the two regenerations methods. There were some
differences between the individual pairs but these differences did not depend on the
regeneration methods, neither for the pine nor the spruce stands. Since the height development
curves were very similar to each other, the long term growth for the two compared
regenerations methods seems to bee almost identical. Also, the regeneration method did not
influence on stems straightness or on disturbance of apical dominance. The major difference
between the species was that the pine stands had been seriously damaged by browsing
animals. The result of the browsing is reduced growth and wood quality and probably an
economical loss in the future.
In conclusion, regeneration of Norway spruce and Scots pine by using the EcoPlanter, with
it’s gentle scarification (approx 10% soil surface disturbance), gives similar establishment
and long-term growth as regeneration by conventional disc trenching manual planting
(approx. 50 % soil surface disturbance). The EcoPlanter-concept corresponds well to demands
by society on sustainable forest management (cf. the Swedish Forest Act and certification
systems as PEFC and FSC). Since the EcoPlanter-concept shows similar results as the
conventional method regarding the number of naturally regenerated conifer and broadleaf
stems per hectare, it seems possible to use the concept for complementary planting in stands
with rich but uneven natural regeneration (in this study especially in pine stands). It should
thus be possible to create stands with a high number of stems to a reduced cost, just in line
with the intentions of Holmen Skog AB.